SKALLSJÖ KYRKA

SKALLSJÖ KYRKA uppfördes i nygotisk stil 1861-63 efter ritningar av arkitekt Albert Törnquist. Den byggdes ca två km nordöst om socknens medeltida kyrka som övergavs i samband med att den nya kyrkan invigts. Den medeltida kyrkan byggdes troligen på 1200-talet. Skallsjö socken omnämns emellertid i skrift först år 1421.

Den nya kyrkan bekostades till viss del av patronen P W Berg vid Nääs fabriker och uppfördes på mark som ansågs otjänlig. Till kyrkans invigning eller under åren som följde därpå installerades en orgel tillverkad av Söderling. År 1900 fick interiören en ny färgsättning. Kring fönstren målades då kvadermönstrade omfattningar, en likadan dekor kom också till på korväggarna. Den fasta inredningen försågs med en ekimiterande bemålning och altartavlan omförgylldes. Samma år om- och tillbyggdes orgeln.

År 1907 försågs de övre delarna av tornets fasader med ett dekorativt skal av gult tegel, utfört efter arkitekten Adrian Petterssons ritningar. Troligen skedde inga omfattande ombyggnader av tornet i samband med detta, men uppgifterna är oklara. Sju år senare, år 1914, insattes nya korfönster som bemålats efter kartong av konstnären Yngve Lundström. Målningarna på det norra fönstret föreställer Jesusbarnet, Josef och Maria medan det södra visar en framställning av himmelsfärden.

År 1939 genomgick kyrkan en grundlig in- och utvändig renovering efter ritningar av arkitekt Axel Forssén. Renoveringen fick till följd att mycket av de ursprungliga nygoticerande elementen försvann, både exteriört och interiört. Bland annat byggdes altaret och altarringen om, pelarna mellan mitt- och sidoskepp "befriades från listverk och masverk" samt kläddes in i panel och läktaren ombyggdes, sänktes och försågs med ny barriär. Bänkgavlarnas krön sågades av, bänkarna byggdes om och bänkskärmarna byttes ut mot nya. Några bänkrader togs bort. Orgeln ombyggdes, golvet byttes ut och predikstolens korg sänktes och byggdes sannolikt om liksom predikstolstrappan. Samtliga dörrar försågs med nya foder och sannolikt sattes en dörröppning mellan sakristian och koret igen. Triumfbågen som slutade vid anfanget fullbordades ned till golvet. De befintliga värmeledningarna utökades och nya radiatorer sattes in i urbilade utrymmen under fönstren. Kyrkans väggar omputsades och ommålades både in- och utvändigt. Dessutom omlades taket och hörnfialerna på västra gaveln och på koret borttogs.

1956 målades korets innertak och korbågen av konstnären Joël Mila från Göteborg. Målningarna föreställer bland annat skapelseberättelsen, yttersta dagen och påskdagens budskap. Samtidigt målades Kristus, Paulus, Olaus Petri, Luther och Schartau på predikstolskorgens sidor. Inför firandet av kyrkans hundraårsdag bemålades långhustaket av samma konstnär mellan åren 1961 till 1963. På södra sidan syns motiv som är kopplade till julen och Kristi födelse, på norra sidan återges påsk- och pingstmotiv. I sidoskeppstaken målades samtidigt medaljonger med bibliska motiv och på läktarbröstet avbildades tre psalmsdiktare. Vid ungefär samma tillfälle målades också bänkarna och läktaren om.

År 1960 lämnades till kyrkan två tillvaratagna basunänglar som tidigare funnits i den föregående kyrkan. Kring år 1960 sattes dessutom blyspröjsade antikglas in i fönstrens innanbågar. Året därpå ställdes även resterna av den medeltida dopfunten in i kyrkan.

År 1962 målades bänkarna och läktarbarriären om. Samma år fick man tillstånd att renovera kyrkan utvändigt samt att riva en utbyggnad söder om koret som uppförts utan tillstånd vid något tillfälle. Sannolikt inbegreps ej tornets fasader i denna renovering eftersom detta vidgjordes år 1968. Då borttogs fasadteglet från år 1907 och tornet putsades och ommålades i sin helhet.

I början av 1970-talet byggdes väntrum, kapprum och ny sakristia in under läktaren. Skiffertaket nedtogs och ersattes med kopparplåt år 1981 och kort därefter, år 1984, installerades en kororgel byggd av Robert Gustavsson, Härnösand. Under år 1999 breddades norra ytterdörren intill koret för att kunna tjäna bättre som utrymningsväg.

Skallsjö kyrka är en treskeppig kyrka med smalare och lägre femsidigt kor i öster och orgelläktare i väster. Ingång till kyrkorummet från tornet i väster, sydporten samt från sidorummen söder och norr om koret. Mittskeppet avskiljs från sidoskeppen genom kvadratiska gråmålade pelare, grupperade två och två. Den öppna bänkinredningen i tre kvarter ansluter inte till väggen. Under läktaren finns sakristian samt ett samtalsrum inrymda. Uppgång till läktaren sker genom två trappor i vapenhuset. Sidorummen bredvid koret används främst till förvaring, bland annat textilier, men det norra rummet har ursprungligen utgjort sakristia. Den fasta inredningen fick sitt nuvarande utseende i samband med 1939 års renovering. Takmålningarna över både långhus och kor utfördes på 1950- och -60-talen av konstnären Joël Mila och präglar kyrkan i hög utsträckning. Från den föregående kyrkan har ett epitafium från 1600-talet tillvaratagits i kyrkorummet liksom två basunänglar. Kyrkorummet har en sentida färgsättning som huvudsakligen går i grå kulörer. I den fortsatta beskrivningen anses koret sträcka sig från östra korväggen fram till bänkskärmarna.

LÅNGHUS

GOLV - Gångarna är klädda i blå heltäckningsmatta, i mittgången en ramp upp mot det högre korgolvet. Trappsteg upp till korgolvet på sidorna längs ytterväggarna. Det förhöjda golvet under bänkarna består av lackat trä.

VÄGG - Vitputsade väggar. Vid norra väggen nära koret står en gravsten från 1600-talet som målats polykromt i sen tid. Under fönstren är väggarna urbilade där radiatorer är placerade. Framför dessa syns omålade spjäll i furu.

PORT - Ursprunglig helfransk dubbeldörr till vapenhuset i väster med dörrblad avfärgade i en grå kulör. Dörrbladen har tre fyllningar, rakt överstycke och omfattas av dörrfoder från 1939. Sentida trycken i trä. Porten åt söder är likadan som den ovan nämnda fast utan trycken i trä.

FÖNSTER - Tre höga spetsbågiga fönster åt söder, fyra åt norr. Över läktaren syns övre delen av ytterligare ett par spetsbågiga fönster, delvis skymda av läktaren och dess underbyggnader. Det östligaste fönsterparet delas med koret. I innerbågarna sitter tonat, blyspröjsat antikglas. Mittpost av trä. Innanfönstren härstammar från 1939 liksom solbänkarna av kalksten. Samtliga fönstersnickerier är gråmålade.

TAK - Spetsbågigt putsat tak i mittskeppet med lägre plantak i sidoskeppen. Inför firandet av kyrkans hundraårsdag bemålades långhustaket av konstnären Joël Mila mellan åren 1961 till 1963. På takets södra sida syns motiv som är kopplade till julen och Kristi födelse, på norra sidan återges påsk- och pingstmotiv. Målningarna, som är indelade i tre fält på varje sida, är utförda i oljetempera på linneväv som limmats på den putsade takytan. Takets bottenfärg är målad i en ljust blå kulör. I sidoskeppstaken har samma konstnär målat medaljonger med bibliska motiv. Taklisterna är profilerade samt marmorerade i grönt, rött och mörkgrått mot grå botten. I mittskeppet sitter även två blåmålade takfläktar.

LÄKTARUNDERBYGGNAD - Sakristia i norr och samtalsrum i söder, tillkomna i början på 1970-talet. Väggarna mot kyrkorummet är vitmålade och uppbyggda av spånskivor.

KOR

GOLV - Det i ett steg förhöjda korgolvet är klätt i blå plastmatta. Golvet innanför altarringen är förhöjt i ytterligare ett lågt steg och belagt med en blå heltäckningsmatta.

VÄGG - Vitputsade väggar. I hörnena står fyrsidiga vitmålade smala pelare med avfasade hörn. I sidoskeppen sitter på väggarna över dörrarna till sidorummen två små runda medaljonger åt öster med grå profilerad ram av trä. Matteus och Markus är avbildade i den ena, Lukas och Johannes i den andra. Temat på korbågens målningar är skapelsen, här syns bland annat avbildningar av djur och växter.

INNERDÖRRAR - Till sidorummen norr och söder om koret leder två ursprungliga, gråmålade dubbeldörrar med samma utförande som portarna åt väster och söder i långhuset. De är något smalare än de övriga portarna och har överljusfönster med blyinfattat, tonat antikglas.

FÖNSTER - Två stickbågiga fönster delas med långhuset och är redan nämnda. I det smalare korpartiet finns två stickbågiga fönster med målerier utförda efter kartong av Yngve Lundström år 1914. Målningarna på det norra fönstret föreställer Jesusbarnet, Josef och Maria medan det södra visar en framställning av himmelsfärden. Målningarna sitter i de blyspröjsade ytterbågarna. Innerbågarna är träspröjsade, glaset av planglastyp.

TAK - Putsat ribbtak i det smalare korpartiet och bred korbåge. Målningarna i kortaket föreställer uppståndelsen samt den yttersta dagen och är utförda av Joël Mila år 1956.

FAST INREDNING

ALTARE - Altaret fick sitt nuvarande utseende år 1939 efter det att det ombyggts efter Axel Forsséns ritningar. Rektangulärt, gråmålat med dubbla rundade kolonner på sidorna. Dessa är marmorerade i mörkare grått, likt de utanpåliggande speglarna på altarets sidor. På framsidan en utanpåliggande fyllning med oprofilerad ram i mörkgrått och guld. I mitten ett liksidigt förgyllt kors. Framför detta altare står ett mindre sentida altare i trä, ett s k versus populum altare som målats ljusgrått med ett förgyllt kors i en rundel på framsidan.

ALTARRING - Femsidig altarring som inte ansluter till väggen. Den fick sitt nuvarande utseende med en öppning mitt fram i samband med 1939 års renovering. De täckta barriärerna pryds av rektangulära utanpåliggande fyllningar, marmorerade i grå och lila kulörer och med en smal förgylld ram runt om. Ramverket är grått liksom sockeln. Överliggare och knäfall klädda i ett lila tyg.

BÄNKINREDNING - Öppen ursprunglig bänkinredning som inte ansluter till väggen. Tre kvarter, två i söder och ett i norr. Bänkarna fick sitt nuvarande utseende år 1939 då de byggdes om och de nygotiska krönen på bänkgavlarna sågades av. Ramverket är målat i en grå kulör. Gavlarna är höga, spetsbågiga och svänger ut nedtill till ett armstöd. De pryds på sidorna av en hög och en låg spetsbågig fyllning som marmorerats i mörkare grått, grönt och rött. Bänkskärmarna pryds av liggande rektangulära fyllningar, marmorerade på samma sätt som gavlarnas fyllningar. Bänkarnas baksidor är gråmålade med psalmbokshållare i samma kulör och lackad fotbräda. De relativt raka, släta ryggstyckena är liksom sittbrädan målade i en brun kulör. Sittdynan är klädd i ett blått tyg.

PREDIKSTOL - Predikstolen är sannolikt samtida med kyrkan och har sjusidig korg, ljudtak och rak trappa åt öster. Den är placerad på norrsidan mellan två av de pelare som skiljer mittskeppet från sidoskeppet. Korgens sidor har ett ramverk målat i grått med mörkare grå marmoreringar. Sidorna pryds av spetsbågiga öppningar med målningar utförda mot förgylld botten av Joël Mila, föreställande Kristus, Paulus, Luther, Olaus Petri och Schartau. Det nedre listverket är slätt och marmorerat i bland annat gröna och röda kulörer. Från korgens hörnen hänger förgyllda knoppar. Överliggarens listverk har släta profiler, målade i guld, rött och marmorerat grönt. Korgens gråmålade plana undersida står på en åttasidig grå pelare med tunna marmoreringar. Trappan har gråmålade vangstycken och genombrutna barriärer. På vangstyckena och barriären syns ett dekorativt fyrpassliknande mönster som även återkommer på dopfunten. Trappstegen är klädda i blå heltäckningsmatta liksom korgens golv. Korgens insida är målad i en grön kulör.

Ljudtaket är åttasidigt med förhöjt blåmålat innertak från vilket det hänger en förgylld duva. På ovansidan ett förgyllt kors på kula. Takets sidor har liggande fyllningar marmorerade i grått med grönmarmorerat ramverk. Över dessa ett listverk i guld och rött.

Predikstolens och ljudtakets färgsättning är sentida.

ORGEL - Kyrkans första orgel var en Söderling-orgel, troligen installerad i samband med kyrkans uppförande eller strax därefter. Dess nygotiska fasad är bevarad sedan dess, men troligen har den förändrats något i samband med renoveringen år 1939. Arkitektoniskt och symmetriskt uppbyggd med en hög mittsektion och en låg sidosektion på var sida. Ramverket är gråmålat med förgyllda detaljer och listverk. Sektionerna är uppbyggda som vimperger med vinkelbrutna överstycken med knopp på krönet och fialer på sidorna. På fialernas nedre partier syns infällda spetsbågiga fält marmorerade i mörkgrått, rött och grönt med förgylld ram. De tre sektionerna har upptill rundlar med sexpass och förgylld stjärna i mitten. Öppningarna där piporna syns är flackt spetsbågiga. Fasadens nedre halva är mörkare gråmålad med konturer av dubbla spetsbågar på båda sidor om spelbordet, som är vänt mot väster. Orgelns sidor är avfärgade i en ljust grå kulör. Fasadens färgsättning är sentida.

KORORGELN är byggd av Robert Gustavsson år 1984 och är placerad i södra sidoskeppet. Gråmålat ramverk med förgyllda lister, blåmarmorerade partier framtill och på sidorna. På framsidan kan två luckor öppnas bakom vilka piporna döljer sig. Orgelns krön är profilerat och målat i rött och guld.

LÄKTARE - Läktaren i väster upptar rummets fulla bred och skymmer delvis långhusets västligaste fönsterpar. Läktarbröstet är framspringande med två språng. Läktaren är uppburen av tio pelare, sex rundade och fyra kvadratiska. Samtliga är gråmålade med ådringsmålning i grönt och rött. De kvadratiska pelarna har förgyllda listverk upptill. Två av pelarna är placerade mot västväggen, på var sida om dörren till vapenhuset. Läktarbröstet med grå ramverk pryds av rektangulära utanpåliggande fyllningar med marmoreringar i rött, grönt och mörkgrått mot grå botten. Mörkgrå marmorerat listverk över och under fyllningarna. Barriären har smyckats med tre målningar utförda av Joël Mila, föreställande tre psalmdiktare: Hakvin Spegel, J O Wallin och Jesper Svedberg. Målningarna är utförda mot förgylld botten, har rundad form och är placerade på läktarbröstets mittparti och ytterst mot väggarna. Skyddsräcke i gråmålat trä allra överst på barriären med ljusbärare i metall. Läktarens undersida är klädd i gråmålad spåntad panel medan läktarbröstets baksida är klädd i grålaserad träfiberskiva. Golvet i trä är lackat. På gradänger står ett flertal bänkar med samma utförande som kyrkorummets övriga bänkar. De är emellertid gråmålade och med bruna sitsar. På läktaren finns även gråmålade stolar.

SPECIFIKA INVENTARIER

ALTARTAVLA - Altartavlan, vars tillverkare och tillkomstår är okänt, är en oljemålning föreställande Jesu uppståndelse. Den är insatt i en förgylld spetsbågig ram. Själva målningen är rundbågig upptill. I svickeln mellan rundbågen och stickbågen sitter en symbol för det allseende ögat. Ramverket har med stor sannolikhet modifierats kraftigt i samband med 1939 års renovering.

DOPFUNT - I vapenhuset står fragmenten av en medeltida dopfunt som flyttades från ruinen till kyrkan på 1960-talet. Av cuppan i täljsten finns endast själva bottendelen med den runda vulsten kvar. Skaftet är försvunnet men foten med fyrsidig plan har återfunnits. Foten övergår upptill i en rund plint. På hörnena sitter bockhuvuden och upptill en rundel för skaftet. Saknar uttömningshål.

I kyrkorummet i det smalare korpartiet står en åttasidig trädopfunt som är samtida med kyrkan. Dess ramverk är marmorerat i gröna kulörer. Cuppans sidor pryds av gråmålade fyllningar med ljusare marmoreringar och en fyrpassliknande kontur. Från fyra av sidorna hänger en droppliknande förgylld dekor. Skaftet pryds av spetsbågiga långsmala fyllningar i grått. Profilerad fotskiva med detaljer i guld, rött och grönt. Färgsättningen är sentida.

NUMMERTAVLA - I kyrkan finns två rektangulära nummertavlor, placerade mot korbågen. Troligen härstammande från eller ombyggda i samband med 1939 års renovering. Ramverket är gråmålat med förgyllda detaljer, tavelbottnarna är vita med svarta siffror. Tresidigt grått överstycke med symbolen för det allseende ögat.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning i väster. Rummet är åttasidigt. Från vapenhuset löper på två sidor trätrappor upp till läktaren i separata trapphus. I vapenhuset står resterna av den medeltida dopfunten från Skallsjö kyrkoruin.

SAKRISTIA - Sakristian är belägen under läktaren på norra sidan.

TORN - Klockorna är från 1636 respektive 1695. I tornets andra våning målat trägolv som kan vara ursprungligt. Övriga våningar ej besökta.

SKALLSJÖ KYRKA har ett rektangulärt långhus, polygonalt kor åt öster och torn i väster. På var sida om tornet syns tresidiga trapphus i två våningar och det smalare koret flankeras av små låga tillbyggnader. De spritputsade fasaderna är avfärgade vita och bryts upp av spetsbågiga fönster med grå snickerier. Utöver fönstrens form uttrycks det nygotiska stilidealet främst genom strävpelarna mellan fönstren samt spetsbågefrisen som löper längs övergången mellan vägg och tak. Samtliga takfall är belagda med kopparplåt. Tornet kröns av en spira med flöjel på toppen. Byggnaden vilar på en gråmålad utspringande sockel. Ingångar genom porten i väster, i norr samt in till utbyggnaden norr om koret.

FASAD - Vita spritputsade fasader, sockeln är gråmålad och utspringande. På långhusets fasader syns strävpelare mellan fönstren och längs med taket löper en putsad spetsbågefris. Längs de båda trapphusens takfot finns däremot en tandlist. Trapphusen smalnar av mellan våning ett och två, detta markeras med en avtrappning avtäckt med kopparplåt. Över porten i väster finns en textplatta. Tornets två första våningar är fyrkantiga däröver smalnar det av och blir åttasidigt. Mellan våning tre och fyra minskar tornet ytterligare i omfång. Mellan fönstren på våning fyra syns strävpelare som trappas av på femte våningen. På denna våning finns fyra ljudluckor, mellan varje lucka syns ett grunt slätputsat fält med samma spetsbågiga välvning som lucköppningen. Ljudluckorna som är klädda med gråmålad liggande panel är rakt avslutade med ett spetsbågigt överljusfönster upptill. Tornfasaden avslutas upptill med en veckad kontur där en hög vinkelbruten båge (åt de fyra väderstrecken) flankeras av två låga strävpelare med vinkelbrutna krön. Inuti den höga bågen finns ett litet, helt runt fönster. Strävpelare mellan fönstren på koret, rakt åt öster ett putsat spetsbågigt fält med samma storlek som fönstren på koret.

PORTAR - Samtliga av kyrkans portar förutom källardörren är klädda i koppar och härstammar från år 1960. Porten åt väster är en dubbeldörr med rakt överstycke och spetsbågigt överljusfönster. Dörren är placerad i en utspringande vitputsad portal med vinkelbrutet överstycke, upptill avtäckt med kopparplåt. Omfattning i två språng. Trappa av natursten med tre steg, sentida metallräcken på båda sidor. Porten åt söder är helt lik den ovan nämnda med undantag för omfattningen som istället för två språng består av ett enda språng med rundad profil. Naturstenstrappa om fem steg med modernt räcke i mitten. In till sidorummet norr om koret leder en enkeldörr med rakt överstycke och gjuten trappa i fem steg med skiffer på planstegen. Modernt räcke. In till källaren under tillbyggnaden söder om koret leder en gråmålad enkeldörr, klädd i panel. Gjuten trappa om fem steg.
Kopparklädseln på samtliga dörrar utom källardörren har ett utseende som påminner om en stående panel.

FÖNSTER - Fyra höga spetsbågiga fönster åt söder på långhuset och fem åt norr. Bågarna är dubbla och träspröjsade. Över porten i söder syns ett spetsbågigt överljusfönster. Ett likadant överljusfönster sitter över porten åt väster, över detta på våning tre sitter ett helt runt fönster. Ett likadant runt fönster syns på tornets sydsida på samma våning. På tornets andra våning finns ett rektangulärt stående fönster åt söder och norr. Trapphusen pryds på första våningen åt väster av ett rektangulärt fönster samt på andra våningen tre spetsbågiga fönster. Samtliga med träspröjsade bågar. På koret syns två spetsbågiga fönster med målat blyspröjsat glas i ytterbågarna. Tillbyggnaderna på båda sidor om koret har vardera ett spetsbågigt, träspröjsat fönster som vetter åt öster. Samtliga fönster har snickerier målade i en grå kulör samt fönsterbleck nedtill av koppar.

TAK - Långhuset täcks av ett sadeltak belagt med kopparplåt. Längs med takfoten löper en ståndränna. Även det valmade kortaket är klätt i koppar, liksom tillbyggnaderna på korets södra och norra sida samt trapphusen intill tornet. Tornet har upptill en kopparklädd spira med flöjel på toppen. Stuprör av koppar.