LOSHULTS KYRKA

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860
Den äldre kyrkan från 1591 med senare tillägg ombyggdes kraftigt 1825-27 och försågs med nya korsarmar samt ny sakristia efter ritningar av Johan Abraham Wilelius. 1861-63 förlängdes kyrkan åt väster med 20 m och till den tidigare tornlösa kyrkan fogades ett torn efter ritning av Albert Törnquist. Återinvigd 23 september 1827 av biskop V Faxe samt 1863 av biskop J H Thormander.

PLAN OCH MATERIAL - T-formad plan med tvärskepp i öster och utbyggd absidial sakristia Torn i väster med huvudingång. Även separata ingångar till tvärskeppet samt sakristian.

Uppförd av gråsten samt putsad och vitkalkad. Lanterninen målad i grågrönt med vita detaljer. Taktäckning av kopparplåt.

EXTERIÖR - Exteriören oförändrad sedan tillbyggnaden 1863. de efter 1823 års ritning tillbyggda korsarmarna och sakristian avvek delvis från ritningen. Dels lades korsarmarna i liv med korsgaveln istället frö en bit nedanför denna, dels blev korsarmarna högre samt något kortare och sakristian betydligt lägre an på ritningen. Dessutom skedde vissa detaljförenklingar. I förhållande till 1858 års ritning skedde avvikelse endast ifråga om fönstrens antal i långhuset.

INTERIÖR - Kyrkorummet domineras av den ursprungliga altarpredikstolen, i vilken ingår en äldre predikstolskorg från 1590-talet, och dess rika ramverk med infällda målningar. Den nuvarande altarringen har föregåtts av en enklare altarring med endast kontursågade balusterdockor. Innertaken utgjordes ursprungligen ej av nuvarande trätunnvalven utan av platta trätak med dekormålning i form av skyar. Orgelfasaden härrör från 1867. Bänkinredningen, som nu är öppen mot sidogångarna, är delvis förändrad och kvarteren avkortade. I senare tid har även läktarunderbyggnader skett i korsarmarna. Dessas väggar är avfärgade i avvikande färg och dörrarna laserade och dekorerade med rutnät av kopparband.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 1, Skåne och Blekinge. 1989.

Kyrkomiljön
Loshult ligger i den skånska skogsbygden i norra delen av Osby kommun intill småländska gränsen. Kyrkan och kyrkogården ligger på en höjd centralt i byn där flera vägar sammanstrålar. Byns bebyggelse är av olika ålder och karaktär. Direkt norr om kyrkogården ligger prästgården som numer är i privat ägo. Väster om kyrkogården ligger före detta byskola och sockenstuga. Bebyggelsen har historiskt sett huvudsakligen varit grupperad längs vägen i nordsydlig riktning med Killeberg i söder och Älmhult i norr. Söder- och österut breder åkrar och ängar ut sig fram till järnvägen och väg 23 mellan Osby och Älmhult. Vägen fungerar som en tydlig barriär i landskapet och klipper av de visuella samband som tidigare funnits mellan bebyggelsen på ömse sidor om denna. Bortom odlingslandskapet avgränsas byn av skog.

Äldsta omnämnande av Loshult i skriftliga källor är från 1570-talet, då det skrevs Losrødt. Förleden antas komma från djurnamnet Lo och efterleden av -ryd. Efterle-den har sannolikt blivit -hult eftersom orden dialektalt har samma uttal (Loset). Det finns en omfattande fornlämningsmiljö i och omkring Loshults kyrkby, däribland förhistoriska boplatser, gravar, fossil åkermark, järnframställningsplatser och tjär-dalar. Malmtillgång, järnframställning och skogsbruk har varit av central betydelse för bygden. Drivån, som rinner öster om väg 23, var farbar till Åhus på Skånes ostkust och har sannolikt använts för att frakta myrmalm från trakten ut till kusten.

Kyrkogården
Den del av kyrkogården som var tagen i bruk före år 1900 avgränsas huvudsakligen av en kallmur av gråsten i form av en stödmur. Kyrkogården har utvidgats norrut 1827 och 1863, båda gångerna i samband med att kyrkan byggts om eller renove-rats. Det är troligt att den kallmurade gråstensmuren som idag omger en stor del av den äldre kyrkogården lades vid utvidgningen på 1860-talet, då det också finns uppgifter om att stora träd och hagtornshäckar kringgärdade kyrkogården. 1912 skedde en utvidgning åt nordväst, längs med Snapphaneleden. På 1950- och 60-talen gjordes utvidgningar åt norr, över prästgårdens mark. Dessa omges av murar av huggen sten, delvis lagd i hårt bruk. I norr avgränsar en mur av huggen gråsten i murbruk, murens insida utgörs av en jordslänt. En ännu större utvidgning åt nordväst förbereddes med mur och trädplantering men området har aldrig tagits i bruk.

År 1968 påbörjades en omfattande rationalisering av kyrkogården då stenramar, planteringar, häckar m.m. togs bort. Dessa åtgärder resulterade i den karaktär kyrkogården har idag, med en omfattande mängd gravvårdar placerade direkt i gräsmattan.

Huvudentrén finns i kyrkogårdens sydvästra del mitt för kyrkans västport. Här en finns en svartmålad dubbelgrind av järnsmide, flankerad av enkelgrindar. Grindarna är fästa i granitstolpar med datumet 14/6 1825 samt namnet Olcén inhugget. Samma år ska familjen Olcéns gravkor, beläget under sakristian, ha anlagts. Femtio meter norr om huvudentrén finns ännu en dubbelgrind av järnsmide som härstammar från utvidgningen av kyrkogården kring 1912. I öster finns ytterligare en grindförsedd entré med dubbla grindar av järnsmide med en enkelgrind av samma utformning på norra sidan. Grindbladen är rektangulära med lodräta ribbor. De är fästa i huggna granitstolpar som kröns av granitskivor. Längs med muren kring den äldsta delen av kyrkogården finns en handfull äldre träd kvar som kan ha varit del av en tidigare sammanhållen trädkrans.

Byggnader på kyrkogården
Ett bårhus uppfördes under 1950-talet på kyrkogårdens norra del. Ritningarna gjordes av dåvarande länsarkitekten Allan Nilsson. Byggnaden har en gjuten grund och en sockel klädd med granitskivor. Väggarna är murade av tegel, putsade och avfärgade i vitt. Taket är täckt med skiffer och har ett ljusinsläpp i norra takfallet. Entrén markeras av en klassisk portalomfattning i huggen granit kring två bastanta dörrblad av ek, klädda med kopparplåt. Ovan entrépartiet har murverket en för-sänkning i form av ett kors. Inne i bårhuset finns ett smalt altare och en altartavla av keramik.

Källor och litteratur
Underhållsplan för Loshult kyrka, Wikerstål arkitekter AB, 2005.

Vård- och underhållsplan för Loshults kyrkogård, R 2017:14, Regionmuseet Skåne, 2017.

Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, 2003.

Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.

Lunds stifts orgelinventering, 2020.