Område med fossil åkermark

Fossil åkermark och lämningar efter torpbebyggelse. Den fossila åkermarken ligger uppe på en långsmal höjdsträckning och består av minst 200 röjningsrösen i olika storlekar, terrasskanter och hak. Rösen är 4–8 m i diameter, 0,5–0,8 m höga och ligger överlag mycket tätt (endast fem meter mellan anläggningarna). De största rösena, som i flera fall har tippkaraktär (dock runda och "välformade"), ligger i södra delen av området. Här finns några anläggningar som är 1–1,3 m höga. På några ställen, bl a i norr, förekommer relativt små och flacka rösen. I väster avgränsas odlingsytorna av 0,3–0,6 m höga terrasskanter med flera rösen strax nedanför. I norr har en del av åkermarken brukats i senare tid av torpet Bokelund (jfr nedan). Här har rösena genom sekundär deponering något toppigare.
Nästan all fossil åkermark återfinns på den lilla gården Lalabos inägor ("Lalabods inägor") på en karta över Långaryds sockens utmarker från 1816. Lalabo sägs i kartans beskrivning utgöra endast ett 1/8 hemman. Sannolikt brukades endast en mindre del av den stora arealen åkermark av gården vid tiden för karteringen. Gårdstomten var enligt 1816 års karta belägen cirka 100 meter längre västerut, där det finns ytterligare fossil åkermark (ej registrerad vid tiden för denna publicering). Förmodligen låg hela den då brukade åkermarken i detta avsnitt.
Den fossila åkermarken i området är synnerligen välbevarad och innehållsrik. Miljön har mycket stora vetenskapliga, antikvariska och pedagogiska värden.
I grunden torde det här vara fråga om förhistorisk odlingsmark, vilken återbrukats under flera tidsperioder, bl a under medeltid. Det kan inte uteslutas att flera av rösena uppe på höjdryggens krön från början varit uppförda som gravar. I samband med nedläggandet av naturgasledningen genom Hylte kommun i början av 2000-talet undersöktes den fossila åkermarken inom närbelägna fornlämningen L1997:3. Resultaten därifrån visade att huvuddelen av åkermarken röjdes fram initialt under tidig vikingatid (sannolikt under 800-talet).
I södra delen är lämningarna delvis påverkade av torpodling. Det är här sannolikt fråga om rester efter det ända fram till 1926 bebodda torpet Lalabo (muntlig uppgift från Eva Svensson, Långaryds Hembygdsförening).
I norra delen finns bebyggelselämningar efter torpet Bokelund. Här återges den äldre beskrivningen av denna miljö: "...bestående av 1 husgrund med spismursrest, röjd odlingsyta samt ett 60-tal odlingsrösen. På platsen är en av Långaryds hembygdsförening rest mässingsskylt: SKÄRSHULT \ LILLA BACKSTUGAN \ BOKELUND \1769 - 1895. Se skiss i inventeringshandlingarna."