KARLSKRONA TINGSRÄTT, KARLSKRONAS GAMLA RÅDHUS

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Ursprungligen bestod rådhuset av en rektangulär byggnad vars huvudfasad vette mot torget. I början av 1900-talet tillkom ytterligare tre huskroppar vilka grupperades kring en gård där det gamla huset utgjorde fjärde sidan av kvadraten. Eftersom tomten sluttar starkt är den kraftiga sockelvåningen som vetter åt väster högre än övriga. 1905 byggdes en flygel till mot Ristorget, efter ritning av den finländske arkitekten Lindberg. I samband härmed genomfördes förändringar av den befintliga huskroppens inre och fasaden mot Ristorget fick sin nuvarande utformning varvid den ursprungliga tanken med kolonnerna utfördes. Enligt originalritningen antyds en betydligt stramare klassicism än 1905 års stilrestaurering. Balkonger, festonger, metoper och slutstenar måste helt tillskrivas Lindberg. 1915 uppfördes norra och västra längan efter ritningar av P. L. Håkansson. Detta gjordes för att skaffa lokaler åt polisen. Tillbyggnaderna gjorde rådhuset till en sluten fyrkant med kringbyggd gård.

Rådhusets samtliga byggnadsdelar är uppförda i två våningar plus attika under flackt sadeltak som har belagts med kopparplåt. Sockeln består av natursten och fasaden är putsad i en ljusbrun ton med grå naturstensimiterande listverk. Huvudfasaden mot torget präglas av ett monumentalt mittparti med entré, utformat som en hexastyl med joniskt inspirerade kolonner som bär en tempelgavel. I gavelpartiet har en urtavla omgiven av festonger inpassats. En trappa i natursten leder till entrén, som utgörs av en pardörr med överljus inpassad i en portal med rik skulptural dekoration. En paradbalkong prydd med Karlskronas vapen i en kartusch är placerad ovan entrén.

Tingsrätten har lokaler i samtliga längor runt gården och byggnaden inrymmer även länsrätten. Golv och pelare i foajén är klädda med natursten, liksom trappan upp till sessionssalarna. Väggarna är av marmor. I entréhallen på andra våningen finns väggmålningar efter akvareller av Elias Martins förlagor, utförda av Tage Håkansson och Gustav Lundqvist. Målningarna restaurerades 1981.

Tingsrätten har tre större salar samt en mindre. I sal 2 som är störst sitter rätten bakom ett svängt täckt bord på ett podium med ljuset fallande in från sidan. Salen användes under en längre period som rådhusrättens sal och senare som sessionssal för stadsfullmäktige. Idag är det inrett som en ordinär tingssal. Vittnesbåset med täckt front är placerat rakt framför domaren och parterna sitter vid svängda täckta bord på ömse sidor vittnesbåset. I taket finns stuckaturdekoration som innehåller en vågskål samt stadens borgerliga symboler. I salen har ljusramper fästs längs listverken och akustikplattor har fästs i väggfält. Detta har gjorts på ett sätt som ganska bra bibehåller rummets karaktär. Sal 2 benämns i 1795 års ritning som "Sahl vid festiviteter" och användes vid offentliga fester och föreställningar. Det förbjöds emellertid 1820-talet. Den användes senare som rådhusrättens sal och från och med 1872 även som sessionssal för stadsfullmäktige (Aspegrén, S). Senare användes salen som sessionssal av stadsfullmäktige.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-29, Aspegrén, S (?) "Något om Karlskrona stads rådhus"