Norrlanda kyrka

Kyrkans väggar och valv är putsade med kalkbruk och vitkalkade. På korets och långhusets norra väggar löper en passionsfris, på långhusets norra vägg finns även en tjuvmjölkningsscen, på dess södra vägg två helgonbilder.

Tornbågen, tornvalvet, sakristiingången och långhusfönstret omges av målade omfattningar. Ristningar (bl.a. runinskrifter) finns på väggarna i koret (bakom altaret) och i smygen till sakristiingången. På sakristians norra vägg står årtalet 1454 med rödkriteskrift.

Långhuset och koret täcks av kupolartade kryssvalv av kalkstensflis. Tornkammaren täcks i likhet med tornets mellanvåning av ett romanskt kryssvalv. Sakristian täcks av ett tunnvalv.

Bjälklag och golv
Golven i hela kyrkorummet samt i sakristian är belagda med bräder, skurgolv.

Trappor och stegar etc.
Koret är upphöjt med ett steg och altarrunden med ytterligare tre steg.
Till vindarna leder en murtrappa som löper i tornets södra mur via tornets första vindsvåning, den fortsätter i den södra muren till den andra våningen, vidare leder stegar med vilplan till klockvåningen. På kor- och långhusvindarna finns inspektionsbryggor och trästegar.

Fast inredning
Den fasta inredningen utgörs i koret av ett högaltare med retabel, altarskrank samt en korbänk, i långhuset finns två sidoaltare, på det sydöstra vilar predikstolen. Tre öppna bänkkvarter med kyrkbänkar står utmed långhusets södra och norra murar, för övrigt med samma utformning som korbänken. Tornrummets avdelas av en brädvägg.

Norrlanda kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta parti är tornets nedre del, uppförd i början av 1200-talet och därmed fullbordande ett romanskt kyrkobygge. Den romanska kyrkans kor och långhus revs när det nuvarande koret, sakristian och långhuset byggdes. Koret kom till vid mitten av 1200-talet medan långhuset uppfördes ca 100 år senare. Då byggdes också tornet på till sin nuvarande höjd. Även kyrkogårdens två stigluckor, varav den norra har en unik utformning med dubbla valvbågar, är i sin helhet medeltida.

Några nämnvärda, utvändiga förändringar av kyrkobyggnaden har inte gjorts sedan byggnadstiden.

En omfattande invändig restaurering utfördes 1889 efter förslagsritningar av arkitekt Gustaf Lindgren (1863-1930), Stockholm, då merparten av kyrkans inredning och inventarier från 1600- och 1700-talen revs ut och ersattes med nya i nygotisk stil. Delar av den äldre inredningen finns bevarad i Gotlands fornsal, och i Statens historiska museum i Stockholm förvaras resterna av kyrkans för svenskt vidkommande unika orgel från 1400-talet.

Restaureringen av Norrlanda kyrka är ett av Lindgren tidigaste verk. Han var då anställd vid Överintendents¬ämbetet, Riksantikvarieämbetets föregångare. Förutom praktiserande arkitekt verkade han de sista 25 åren av sitt liv som lärare i arkitekturhistoria vid Tekniska högskolan. Han ritade i en historiskt och patriotiskt förankrad stil, ofta med anknytning till svensk barock, eller, som i Norrlanda, nygotisk stil. Av byggnader han utfört kan nämnas polishuset på Kungsholmen i Stockholm (1903-11), länsresidenset i Karlskrona (1908-10) och rådhuset i Motala (1894), samt ett flertal fängelsebyggnader på olika platser i landet. På Gotland är han kanske mest bekant för 1890-talsrestaureringen av Burmeisterska huset i Visby, vilken i Gunnar Svahnströms monografi över huset 1942 får följande karaktäristik: Vid 1900-talets ingång var Burmeisterska huset täckt av ett vanprydande plåttak, timmerväggarna beklädda med gulmålad panel av stående bräder och ingångarna prydda med stilvidriga, fornnordiska baldakiner.

1953-54 utfördes ånyo en ut- och invändig restaurering efter förslag av länsarkitekt Olle Karth, Visby. Av de utförda åtgärderna kan nämnas en omfattande reparation av tornhuven, nytt klockdäck och nytt nedre vattendäck, reparation av övriga yttertak, samt uppsättning av hängrännor på långhustaket. Vidare putsreparation och kalkavfärgning av fasaderna och nya glas i samtliga fönster och nya fönsterbänkar av kalksten i tornet. Invändigt revs läktaren, trägolvet sänktes, kalkmålningar togs fram och väggar och valv kalkades. Det mesta av Passionsmästarens muralmålningar från 1450-talet har dock aldrig varit överkalkade.

De senaste restaureringarna
Kyrkan genomgick 1996-97 en utvändig restaurering som främst omfattade omläggning av samtliga faltak, putslagning och avfärgning av fasaderna och komplettering av trappor och stegar på vindarna. Den senaste invändiga restaureringen gjordes 1999, arbetena omfattade främst rengöring av väggar och valv, konservering av muralmåleriet och inrättande av ett avskärmat förrådsutrymme i tornrummet. Förslagen till båda restaureringarna togs fram av arkitekt Jan Utas, Visby.

Putsen på tornets södra fasad har därefter förnyats vid två tillfällen, 2001 och 2006.

Norrlanda kyrka har idag följande utseende:
Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor med sakristia, långhus samt torn. I hörnet mellan sakristian, koret och långhuset är anordnat ett litet öppet skjul, den s.k. kalkboden.

Murverk och fasader
Väggarna är uppmurade av kalksten. Kyrkan har runtom skråkantade socklar av kalksten, vilka på kor och långhus kröns av rundstav. Samtliga fasader är putsade med kalkbruk och vitkalkade medan hörnkedjor, socklar, fönster- och gluggomfattningar samt portaler är undantagna från puts.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är på sedvanligt, gotländskt vis klädd med tjärad s.k. tornpanel, de i tornhuven placerade ljusgluggarna täcks av trägaller. Höjden till flöjeln är ca 41 m. Längs med huvens nederkant finns hängrännor med ett stuprör på norra sidan med utlopp över långhusets tak.

Konstruktionen består av både bilade och sågade virken av vilka högbenen är sågade och försedda med offerreglar.

Klockdäcket består av spontade falar lagda med fall mot en ränna fodrad med stålplåt i mitten, utkastare åt norr. Uppgångshålet täcks av en trälucka täckt med galvaniserad plåt. Även ovanför det övre tornvalvet, i den tidigare klockvåningen, finns ett vattendäck av trä, vilket täcks av asfaltpapp. Utkastaren är placerad under den västra gluggen. Ett brädskjul täcker uppgångshålet.

Yttertaken täcks av falar på tät bördning av råspont och asfaltpapp. Långhuset har insågade blyplåtsbleck som tätning mot tornmuren. Korets och långhusets takstolar är gotiska, de består av bilade virken, lagningarna är utförda av sågat virke. Högbenen är försedda med offerreglar. Knutpunkterna är sammanbundna med dymlingar och på långhuset förstärkta med bandjärn. Korets takstol har förstärkningar mellan sax- och högbenen. Takfoten täcks av bräder. På långhusets norra takfall finns en inspek-tionslucka. Sakristians konstruktion är ej åtkomlig för inspektion. Kalkbodens tunn-valv täcks av ett enkelt tak belagt med två lager falar.

Fönster och andra muröppningar
Fönstren har enkla, blyinfattade glas insatta direkt i de huggna kalkstensomfattningarna och masverken. I det södra långhusfönstrets masverk finns ett par rutor med medeltida glasmålningar. Tornets runda fönsteröppning har snickeribågar. Fönsterbänkarna är i hela kyrkan tillverkade av kalksten. Droppbleck av blyplåt under samtliga fönster.

Ljudgluggarna i två våningar är rundbågiga (3 st. i varje väderstreck), de östra gluggarna döljs av långhusets tak. De nedre gluggarna samt de övre västra har omfattningar, bågar, solbänkar och kolonnetter av kalksten. Övriga gluggar har putsade omfattningar.

I tornets västra fasad finns tre ljusöppningar, samtliga med kalkstenomfattning, de båda mindre med fågelskyddsnät på träramar, den större är försedd med träport. Koret och långhuset har vardera en enkel rösteglugg försedda med fågelskyddsnät på träramar.

Portaler
Portalerna (3 st.) är huggna av kalksten. Kor- och långhusportalerna är rikt utformade perspektivportaler, där särskilt långhusportalen är försedd med ornamental och skulptural utsmyckning på kapitälband, baser, poster, tympanonskiva och vimpergfält. Tornportalen, som är rundbågig och tvåsprångig utan särskild utsmyckning, är försedd med en rullstolsramp av trä.