LINDÄRVA KYRKA

LINDÄRVA KYRKA - Lindärva kyrka består av ett litet och lågt långhus, smalare och lägre kor, vapenhus i östra delen av tornets bottenvåning samt sakristia norr om koret. Långhuset avdelas från koret genom en smal triumfbåge. Det präglas av de romanska kryssribbvalven med fragment av dekormålning. Det handlar om två lager målningar, som framträder om vartannat. 1300-talets målningar på väggar i kor och i långhusets östra del går i cinnoberrött och blått. Målningarna på korets väggar och valv samt långhusets väggar och valvribbor från ca 1500 går i rött och svart.
Den låga, mörka kyrkan har behållit en stor del av sin medeltida prägel.
LÅNGHUS - Långhuset består av två travéer med kryssribbvalv. Långhuset är indelat genom mittgång. Bänkarna slutar i höjd med de västligaste långhusfönstrens östra del, så att ett litet kyrktorg bildas i väster. Den västligaste, smalare delen av kyrkorummet tillhör tornet. Häröver är en smal läktare. Under läktaren står utmed sydväggen en rygglös bänk och utmed nordväggen bokbord samt hylla, samtliga ådrade i samma bruna färg som vapenhusdörren och läktarpelarna. I västra delen av nordväggen går den inbyggda läktartrappan.
Nordöst om läktaren står i långhuset en orgel med spelbord mot väster. På sydvästra sidan står en dopfunt. I kyrkorummets nordöstra hörn, norr om triumfbågen, är predikstolen placerad med trappa från söder. Norr om triumfbågen hänger på östväggen en nummertavla samt en trälampett, båda från 1700-talet. I triumfbågen hänger ett litet krucifix.
GOLV - Golvet i mittgången samt väster om bänkkvarteren utgörs av hyvlade, kvadratiska kalkstensplattor. Golvet under bänkkvarteren är förhöjda och utgörs av vertikala oljade (?) smala bräder, inlagda 1916. I mittgången ligger en smal gångmatta.
I långhusets sydvästra och nordöstra hörnet samt öster om sydväggens pelare finns utstickande stenar.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. De bryts genom valvpelare i långhusets mittparti. Spår av målningar i främst rött och svart kan skönjas, främst på östväggen mot koret. Vissa av östväggens målningar är enligt konservator Olle Hellström från 1300-talet. I triumfbågsväggen är spår av trepassormade arkadbågar i rött samt vid södra sidan en senare påmålad ängel med språkband. I arkaderna kan skönjas spår av figurer. Målningarna går in under 1400-1500-talsvalvens sicklar. På nordväggen, öster om mittpelaren är en 1400-talsmålning som avbildar tre personer. En större person har mantel, skägg, gloria och stav. Han har tolkats som Sankt Sigfrid och de tre mindre personerna som hans medhjälpare Unaman, Sunaman och Vinaman. Även över predikstolen är fragment av tidig dekormålning. Över den östligaste gördelbågen är en 1400-1500-talsmålning av "Guds ansikte".
Under varje fönster är ett element i en rektangulär nisch med dekorativt, vitt järngaller framför. Under läktaren hänger på sydväggen en vit minnestavla av trä med svart målad inskription över en ljuskrona från 1782 samt en renovering 1785. "Leckaret och altaredisken målad" "Slaguret skänkt" "Kyrkans inre reparation och målning". Ovanpå hyllan på nordsidan står en mindre minnestavla i samma färger över en renovering 1916 då sakristia byggdes, bänkar insattes, nytt golv inlades och de medeltida målningarna framtogs samt predikstolen och altartavlan återställdes. På västväggen söder om läktaren/tornet är sedan 1992 en inglasad tavla med ett uppmonterat broderat bokkläde från 1700-talet samt fragment av medeltida skärp. På sydväggen, närmast tornet, finns en likadan tavla med uppmonterad duk för nattvardskalk från 1700-talet.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren mot vapenhuset består av en ny rektangulär enkeldörr, med två kvadratiska speglar. Dörren är ådrad i brunt och har mässingshandtag.
FÖNSTER - Långhuset har två större, segmentbågade fönster på varje långsida. Innerbågarna är målade i gråvitt med en smal vit rand i mittpost, tvärpost samt runt de fyra lufterna. Fönstren är placerade i djupa, utåt konande, segmentbågiga smygar.
TAK - Taket består av två kryssribbvalv i själva långhuset och ett tunnvalv över läktaren i östra delen av tornets bottenvåning. Taket välvdes på 1400-talet. Valvribborna är dekorerade med sicksack - och rombbårder. I valvbågen över det nordöstra fönstret är en tunn, röd bladslinga. I östra valvkappan finns ett fragment av 1400-1500-talsmålning föreställande Guds ansikte. Taket under läktaren utgörs av breda, gråmålade bräder.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg samt genom en murad, putsad och vitmålad mur med smal triumfbåge. Inuti triumfbågen sitter på varje sida en medeltida skulptur. På sydväggen hänger ett skulpterat Kristushuvud. Över skulpturen hänger en nummertavla.
Koret består av en travé. Altaret är placerat invid östväggen och på vardera sida är en korbänk. Den femsidiga, mycket smala altarringen är placerad på vardera sidan av altaret, intill bänkarna. Över altaret är en altaruppsats och i norr en dörröppning till sakristan.
GOLV - Korgolvet utgörs av rektangulära, grovt hyvlade kalkstensplattor. Nytt korgolv lades in 1916. Framför altaret ligger en yllematta med geometriska, vävda mönster i blått och grått. Mattan är vävd vid Agda Österbergs "Ateljé Tre Bäckar." Söder om altarringen ligger, inmurad i golvet, en trapetsformad stavkorshäll.
VÄGG - Korväggen är slätputsad och vitmålad. På östväggen finns fragment av målade växtornament i rött samt av Korsfästelsen med Marias och Johannes vid sidorna. På nordväggen syns bland annat en man med toppig mössa, bärande en piska ("Gisslandet"). Dessa målningar är från sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal. Öster om bilden, över dörröppningen till sakristian, är i väggen en smal romansk, utåt konande, putsad och vitmålad fönsteröppning.
DÖRR - Dörr till sakristian saknas. En rektangulär djup nisch med överstycke av gråvita bräder leder in hit.
FÖNSTER - Koret har ett fönster i söder. Fönstren har samma form och placering som de segmentbågade långhusfönstren, men är något mindre.
TAK - Kortaket består av ett kryssvalv utan ribbor. I taket finns spår av figurativa 1400-talsmålningar i rött. I varje valvkappa är en medaljong. Dessa omges av växtornamentik samt stjärnor. I den östra medaljongen kan skönjas Kristus, världsdomaren på regnbågen, i den södra nakna människor på väg till Paradisets port, i väster ängeln Mikael som väger människors själar och i norr nakna människor, som vandrar mot helvetesgapet (konstnären har alltså felaktigt placerat de saliga på Guds vänstra sida och de förtappade på hans högra sida.).
FAST INREDNING
ALTARE - Det medeltida altaret består av en kalkstensskiva, nu övertäckt av en träskiva. Underredet är murat, putsat och vitmålat.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning från 1916 består av två öppna kvarter. Bänkarna står någon decimeter utanför ytterväggarna. Det norra kvarteret innehåller sju och det södra åtta bänkar. Den östligaste bänken i norra kvarteret är avkortad närmast predikstolen. Bänkarna är ådringsmålade i rödbrunt. Ryggarnas baksidor pryds av vardera två rektangulära, horisontella utsparade speglar. De rektangulära gavlarna pryds av en ljusblå spegel, som i varje hörn pryds av en liten cirkel i relief. På varannan bänk sitter, närmast mittgången en hög, blåmålad korsformig ljusarm med tre ljushållare. (1990-tal?) Södra bänkkvarteret avgränsas mot korväggen genom en skärm, ådrad i rödbrunt.
Korbänkarnas skärmar och dörrar är målade i blågrönt. På varje dörr är en stor nedsänkt ljusblå spegel. Själva bänkarna saknas. Invändigt är skärmar och dörrar målade i ljusblått.
PREDIKSTOL -Den blå polygonala predikstolen från 1719 indelas i fält genom korintiska kolonnetter, marmorerade i ljusa färger och med guldfärgade kapitäl. Över varje kapitäl är ett skulpterat änglahuvud och mellan dessa skulpterade och genombrutna akantusrankor i guld och silver. I varje fält är en klarblå nedsänkt spegel med skulpterade vindruvsklasar i guld och silver i de övre hörnen. I varje fält är en skulpterad evangelist, målad bland annat i vitt och guld. Under bildfälten finns snidade festonger och fruktklasar i guld och silver samt hängande under predikstolen liknande festonger. Predikstolen vilar på en brun cylindrisk fot.
Ovanpå det polygonala ljudtaket finns upprättstående skulpterade kartuscher i blått, guld och silver, tillhörande Anders Soop Eriksson. Ovanpå taket är även fyra skulpterade armar som uppbär en guldfärgad pelikan, matande sina ungar med sitt eget blod. Kanten har dekor i form av snidade akantusornament i relief och under kanten finns nedhängande festonger i guld och silver. En rak trappa leder upp från söder. Trappan består av raka, inbyggda, träfärgade steg och har mot väster ett blåmålat skrank. Skranket smyckas av en spegel med målad svart akantus samt överst av guldfärgad reliefdekor i form av akantus. Framför trappan är en hög, blåmålad dörr. Dörren kröns av en målad svart inskription i form av bibelcitat samt härunder av två speglar med svart målad akantusdekor.
ORGEL - Orgeln, från 1954, är byggd av Nordfors och co. Fasaden är ritad av Adolf Niklasson. Orgeln har fem stämmor, en manual och pedal. Orgelfasaden är ådrad i ljust rödbrunt med speglar i målad rotimitation.
LÄKTARE - Den smala men djupa läktaren når över hela tornets bottenvåning. Den vilar på två träkolonner, ådrade i rödbrunt. Läktarbröstet består av ett helt skrank. Läktarbröstet är något insvängt vid sidorna, ca en halv meter från ytterväggarna. Det är ådringsmålat i blågrönt med profilerad rödbrunmarmorerad sarg upp - och nedtill. Tre blåmålade, nedsänkta speglar med ram i guld och rött har mittdekor i form av ett svart akantusliknande ornament. Läktaren ombyggdes och förminskades 1990.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan utgörs av en oljemålning av den korsfäste Kristus i mörka färger och med guldfärgad träram.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen från 1734 har spetsvinklat krön, samt en rikt skulpterad genombruten akantusdekor i grönt och ljusblått. På varje flygel är en guldfärgad spira. Under altartavlan finns en vit texttavla med guldram och målad svart inskription i form av bibelcitat. Över altartavlan är ett skulpterat änglahuvud. Altaruppsatsen kröns av ett skulpterat, silverfärgat lamm med segerfana mellan två liggande, skulpterade änglar i vitt och guld.
ALTARRING - Den femsidiga altarringen från 1719 består av ett helt skrank, målat i blågrönt. Varje sida pryds av en stor, kvadratisk ljusblå spegel med guldfärgad smal ram. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med grårandigt tyg.
DOPFUNT - Dopfunten av trä har en liten och hög guldfärgad cuppa prydd av reliefdekor i form av element ur Soops och Hiertas alliansvapen. En blå vapensköld omges av palmkvistar. Cuppan har ett runt, välvt lock med silverfärgat blad/ros i relief samt stor, guldfärgad lockknopp i form av skulpterad pinjekotte eller fruktklase. Fotpelaren består av en skulpterad kerub med höftskynke och placerad på en upphöjd, rund fotplatta i guld med grön bladrelief. Dopfunten tillkom ca 1720.
SKULPTURER - Från medeltidens senare del är bevarat tre skulpturer. Skulpturen på triumfbågens norra sida avbildar en stående kvinna med stel blick (troligen den heliga Birgitta), hellångt dok med blå färgfragment samt klänning med röda färgfragment. Händerna är knäppta. Skulpturen på södra sidan avbildar en man, möjligen Johannes, med lockigt hår, böjt huvud. Manteln bär spår av röd färg och klädnaden i blå färg.
Kristi skulpterade huvud är nedböjt. Det är tillverkat i lind med vidjeflätad törnekrona. Huvudet, som är från 1500-talet, är nu uppmonterat på en plywoodplatta.
NUMMERTAVLA - Långhusets nummertavla är vit med smal guldfärgad ram. På överstycket är ett skulpterat akantusornament. Korets nummertavla är svart med blå profilerad träram och spetsvinklat överstycke. Överstycket har inskriptionen " "Skänkt av J Månson" i svart. Sakristians nummertavla har liknande utformning, men överstycket består av en genombruten rund krona och saknar inskription.
LAMPETT - En trälampett från 1700-talet har runt, rött överstycke med guldfärgad ros i relief samt silverfärgad snidad ram. Ovanpå överstycket är en skulpterad ängel i guld. Det blå understycket har snidad akantus samt en blå snidad ljusarm, formad som bladhölster.
TRIUMFKRUCIFIX - Det lilla triumfkrucifixet är omålat. Kristus har mycket smala armar, törnekrona och korslagda ben.
VAPENHUS - I vapenhusets östvägg norr om långhusdörren är en uppgång till läktartrappan. Den raka trappan består av inbyggda, träfärgade steg. Framför trappan är en dörr. I sydväggen är två dörrar till elcentral.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade.
PORT - Den medeltida porten i väster består av en svart, enkeldörr av mycket breda vertikala ekplankor. Dörren har kraftigt stocklås och är placerad i en djup, utåt konande rektangulär nisch.
DÖRR - Skåpsdörrarna har fyllning av vertikala, grå bräder. Långhusdörr - se långhus.
TAK - Det plana taket består av breda gråmålade bräder. I taket är infällt en lampa med glas framför.
SAKRISTIA - Sakristians södra del består av ett förrum med ett inbyggt skåp på varje sida. Över det västra skåpet hänger två ovala plåtskyltar med målad inskription. Dessa har tidigare suttit på gravkors. Över skyltarna är ett gotiskt överstycke till träbänk(?). Den egentliga sakristian har i väster ett fönster med skrivbord framför. Nordöstra delen är avskild till låst förvaringsutrymme. Östra delen är avskild till ett smalt personalrum med toalett i södra delen och ett fönster mot öster. På väggen till detta rum sitter i sakristian ett smalt altare i form av en kalkstenshylla. Här var tidigare pannrum, vilket 1978 gjordes om till personalrum. I norr, mellan förvaringsutrymmet och det långsmala rummet, är ett vindfång med dörr till det senare samt port mot öster.
GOLV - Golvet består av smala, oljade ? bräder samt i det långsmala östra rummet av heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna är vitmålade och slätputsade, förutom i skötrummet som har mönstrad plasttapet.
DÖRRAR - Dörrarna till skåpen i förrummet i söder består i väster av en grå spegeldörr och i öster av en slät grå dörr. Dörr till vindfång samt till det östra rummet härifrån består av rektangulära grå dörrar med två speglar, troligen 1916.
PORT - Porten är grå och gjord av vertikala bräder. Dörren har ett ljusinsläpp i form av ett fönster med tre små rutor.
FÖNSTER - De grå fönstren är segmentbågade och består av två lufter. Varje luft är indelad i åtta smårutor genom träspröjs. Fönstren är placerade i segmentbågiga, putsade och vitmålade smygar.
TAK - Taket är putsat och vitmålat. I östra rummet är taket klätt med smala, omålade brädor.
TORN -
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhus. Från läktaren kommer man via en öppen rak, omålad trätrappa/stege och en taklucka till våning två. En liknande trappa leder till våning tre. Golv och tak på våning 2 och 3 utgörs av plankor och väggar av oputsade sandstenskvadrar. På våning två är mot norr ett smalt, rektangulärt fönster i en nisch, indelat i tre rutor. I varje väderstreck är en liten rektangulär glugg med svart trälucka. Väggen är slätputsad och vitmålad. På våning 3 finns ljudluckor med jalusier av trä. Här hänger även de två klockorna. På lillklockan finns ett pilgrimsmärke med minuskelskrift tillhörande biskop Brynolf.

LINDÄRVA KYRKA - Kyrkan uppfördes sannolikt under 1100-talets senare del. Västtornet är sekundärt, men troligen tillfogat kort tid efter kyrkans uppförande. Byggnaden välvdes på 1400-talet. På väggarna i korets tak och väggar samt på östra partiet av långhusväggarna finns fragment av dekormålning i två olika tidsskikt, 1300-tal samt sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal. Målningarna har tidigare tillskrivits mäster Amund, men anses numera vara verket av en lokal konstnär. Förutom den i stort sett intakta medeltida planen är bevarat tre medeltida skulpturer, en järnbeslagen dörr, stavkorshäll i korgolvet. I fasaden finns spår av de ursprungliga portalerna. Även altaret är medeltida och har troligen kvar sin ursprungliga placering. Predikstolen och altarringen är från 1719, dopfunten av trä från ca 1720 och altaruppsatsen samt läktaren från 1734.
Enligt en målad minnestavla skedde restaureringsarbeten 1785. De innefattade bland annat invändig målning.
I samband med Anders Rolands restaurering 1916 uppfördes nuvarande sakristia, som då ersatte en äldre sakristia av trä. I sakristian placerades "värmeapparat". I samband med arbeten hittades ett romanskt fönster mellan kor och sakristia. Nya bänkar, grågröna med sidostöd i blått och rött, insattes liksom ny predikstolstrappa och trappa till läktare. Nytt kalkstensgolv inlades i koret och trägolv under bänkarna. De medeltida kormålningarna och en viss del av långhusmålningarna frilades. Predikstol samt altaruppsats ommålades i grågrönt och guld. Grunden förstärktes, ytterväggarna fogströks och takens skiffer omlades. Arbetena utfördes av bland andra byggmästarna G Kilian och T Eriksson samt av dekorationsmålare Lars Larsson.
1924 ansöktes om utvidgning av kyrkogården. Möjligen uppfördes ekonomibyggnaden söder om kyrkan i samband med utvidgningen.
Vid en restaurering 1936 rengjorde konservator Olle Hellström väggar och valv samt befriade ytterligare långhusmålningar från överkalkning. Samtidigt installerades värme med lågtrycksånga. Det tidigare värmesystemet hade fungerat dåligt och förorsakat många klagomål. Byggmästare var JW Ohlsson, Hasslösa och entreprenör rörledningsfirman Lans o Persson.
1954 installerades i kyrkan elektrisk orgelfläkt, klockringning och belysning. En orgel inköptes från Nordfors och co, Lidköping. Fasaden är ritad av Adolf Niklasson.
1956-1957 installerades elvärme, enligt förslag av Sigurd Lindén, Skara. Vid samma tid genomgick interiörens målningar ännu en konservering av Olle Hellström.
1968 skedde invändiga målningsarbeten under ledning av målarmästare Allan Steiner och konservator Olle Hellström. Väggar, bänkar, altarring, läktare, dörrar och fönster skrapades och målades. Bänkkvarterens trägolv lackades. Samtidigt konserverades predikstol och altaruppsats, vilka delvis tidigare varit övermålade.
1978 inreddes ett personalutrymme i före detta pannrummet/sakristian. Vid en restaurering 1990 medverkade arkitekt Sture Svensson, byggmästare Jan Zälle m fl. 1700-tals-läktaren förminskades och kunde på så sätt skjutas in i tornvalvet. Äldre läktardelar användes. Bänkar under läktaren borttogs och golvet kompletterades här med stenplattor från Hovby kyrka. Predikstol mm rengjordes och målades, liksom läktarbröstet. En ny orgel från Smedmans placerades i långhusets nordvästra del. Folievärme installerades.
1992 nytillverkades små montrar för bland annat ett äldre broderat bokkläde och placerades under läktaren. 1999 målades även korets inredning i gröna nyanser istället för grå. Målarmästare var Stellan Lidholm. Samtidigt skedde konservering av dopfunten av konservator Anders Darwall.

LINDÄRVA KYRKA - Kyrkan består av rektangulärt långhus, smalare och lägre, rakt avslutat kor i öster, smalare västtorn samt sakristia norr om koret. Kyrkan, även tornet, tillkom under tidig medeltid och har bibehållit sin ursprungliga planform och karaktär. Nuvarande sakristia är byggd 1916, men ersatte då en äldre.
FASAD - Lindärva kyrka är murad av tuktad sandsten. Under långhusets takfot är en profilerad mörkbrun trägesims. Runt tornets takfot sitter en mörkbrun trägesims med tandsnitt. Utmed korets östfasad är två resta gravhällar, varav den ena har ett genomborrat hål.
Tornet består av tre avsatser genom att bottenvåningen är bredare, våning två smalare och våning tre ytterligare något smalare. På långhusets sydfasad finns två x- formade ankarslut samt på tornets västfasad tre och på tornets syfasad fyra raka ankarslut. Långhuset saknar sockel, men tornet har sockel av stora gråstenar.
I nordfasadens västra del syns spår av en äldre ingång och i korets östvägg av ett litet igenmurat rundbågigt fönster. I västra delen av sydfasaden finns ytterligare en igenmurad port, där tidigare ett vapenhus funnits.
PORT - Väsporten utgörs av en medeltida, utåt järnbeslagen port. Den rektangulära porten täcks av omlottlagda järnlameller med nitar och är försedd med dragring samt rektangulär nyckelskylt. Porten är placerad i en rektangulär nisch med en kalksten framför och en i nischens golv. Sakristian har mot norr en grå, rektangulär dörr med fiskbensmönstrad fyllning och grått överfönster med tre små rutor. Framför dörren finns en kalkstenstrappa med ett vilplan och ett steg.
FÖNSTER - Långhuset har mot norr två och mot söder två segmentbågade gråmålade fönster med fyra lufter. Varje luft är i sin tur indelad i smårutor genom blyspröjs. Sakristian har mot öster respektive väster ett gråmålat, segmentbågat fönster med två lufter, i sin tur indelade i åtta smårutor genom träspröjs. Fönstret har fönsterbleck av plåt (nio upptill och 15 nedtill).
På var och en av tornfasaderna finns en liten rektangulär glugg. Tornet har i norr ett högt sittande, smalt, rektangulärt fönster. Det gråmålade fönstret har fönsterbleck av plåt. I väster, ca en meter över porten, finns ett smalt, rektangulärt fönster med tre rutor.
TAK - Långhus och kor har skiffertäckt sadeltak och sakristian valmat, skiffertäckt sadeltak. Långhusets östra gavelspets kröns av en järnspira med förgylld kula samt sol. Det karnisformade torntaket, troligen 1700-tal, är byggt i två avsatser och täcks av kopparplåt. Tornet kröns av en förgylld kula och järnkors.