FOSS KYRKA

KYRKORUMMET är ljust och öppet, och rikt på dekorationer. Mitt på båda långsidorna hänger två stora konstverk i trä och textil, ett stort krucifix hänger över dopplatsen, och det välvda innertaket är täckt av en stor takmålning. KORET har tresidig avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset. Under läktaren i väster är sedan 2004 rum inbyggda, med kapprum på sydsidan och samtalsrum på norrsidan. SAKRISTIA finns på korets östsida, med ingång bakom altaruppsatsen.

GOLVET är ett oljat och vaxat trägolv, från 2004. Väggarna är slätputsade vita. TAKET är ett välvt trätak, avvalmat över koret, och sedan 1928 klätt med släta träfiberskivor. I mötet mellan tak och vägg en bred taklist, marmorerad i gråbeige på sin övre del och i grågrönt på sin undre del. Taket är täckt av en stor TAKMÅLNING i en mild färgskala, föreställande en central Kristus gestalt, omgiven av änglar och tillbedjande människor. Målningen är utförd av Kristian Lundstedt 1928.

INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset samt på korets sydsida. Dessutom ingång till sakristian bakom altartavlan. Dörrarna är spegeldörrar med flera fyllningar, marmorerade och laserade i gulgrönt. Till vapenhus och kordörr från 1928, till sakristian från 1890-talet. FÖNSTREN är rundbågiga spröjsade träfönster med korspost med klarglas, utvändigt grönmålade, invändigt vita. Ytterbågar av äldre datum, troligen 1800-tal, innerbågar något yngre (1928?).

LÄKTARUNDERBYGGNAD - från 2003-2004, med samlingsrum på norrsidan och kapprum och biutrymmen på sydsidan. Väggarna mot kyrkorummet klädda med stående slät panel, målad likt väggarna i övrigt. Två rundbågiga spröjsade fönster till samlingsrummet. Inne i rummen finns skåpsinredning från renoveringen 1928.

SAKRISTIA - Öster om koret, med ingång bakom altartavlan. Troligen byggd 1670. Nuvarande inredning från 1928-1929, kompletterad i samma stil 2003-2004. GOLVET är ett lackat trägolv, av yngre datum. VÄGGARNA är vitputsade, TAKET klätt med vitmålade skivor, med en profilerad taklist i grått och rött. Litet spröjsat fönster i öster, Skåpsinredning längs norr- och sydsidorna. Längs norrsidan skåp från 1928, med spegeldörrar och krönlist med krenelering. Marmorerad och laserad i gulgrönt. Längs sydsidan skåp från 2004.

TORN av trä, med vapenhus i bottenvåningen. Någon gång under 1900-talet har man förstärkt kryssträvningen inne i tornet med stålbalkar, för att minska skakningarna vid klockringningen. Långhusets västra gavelspets, så som den såg ut innan tornet byggdes, är synlig ovanför ingången till krypvinden. VAPENHUSET har inredning från 1928 och ca 1960, enhetligt utformad av Axel Forssén, och med kompletteringar i liknande stil 2004. GOLVET är ett brädgolv, VÄGGARNA klädda med en ljusbrunt laserad träpanel, TAKET ett målat brädtak av äldre datum. TRAPPA upp i tornet på norrsidan, från 1928 med för den tiden typiskt utformat räcke. Längs sydsidan flera biutrymmen, till vilka leder spegeldörrar. Innanför den egentliga ytterporten ett vindfång. Ytterportens insida är indelad i speglar, likt alla övriga dörrar i vapenhuset. Alla dörrar målade i gulbrun lasering och viss marmorering. Ytterport, dörr i vindfång samt in till kyrkorummet från 1928, övriga yngre men med samma utformning. RUMMET EN TRAPPA UPP är inrett på motsvarande sätt, med biutrymmen längs sydsidan. Nuvarande inredning från 2004. VÅNINGARNA OVANFÖR är helt oinredda och oisolerade.

INREDNING
ALTARE - Placerat någon meter framför östväggen, med altaruppsatsen placerad ovanpå. Rektangulärt bord med sidor av gråmålade bräder. Måleriet går igen på predikstolen. Från 1928.
ALTARUPPSATS - placerad på altarets bakkant. Består av en stor målning, föreställande Kristi korsfästelse. Tavlan sitter inom ett ramverk av snidat trä med smala släta kolonner vid sidorna, med skulpterade kapitäl och ett profilerat överstycke, krönt av triangel med strålknippe och femuddiga stjärnor på ståndare i klot på sidorna. Målningen är utförd av Pehr Hörberg (1746-1816), inköpt till kyrkan 1846. Altaruppsatsen är tillsammans med altarbordet tillverkade 1928. Series pastorum på baksidan.

ALTARRING - Öppen rektangulär med sneddade hörn, smala svarvade dockor av trä, svagt beige marmorerade. Knäfallet är klätt i rött tyg. Delningsbar. Ombyggd 2004.

PREDIKSTOL - Vid norra väggen. Av skulpterat trä, bestående av trappa med barriär, korg och ljudtak. Som ryggstycke tjänar en modern textil. TRAPPBARRIÄREN har rektangulära fyllningar, rundbågigt avslutade, och en krenelerad nederkant. Gråmålad med ljusare fyllningar. KORGEN är åttkantig, och har på sidorna målade kvinnofigurer (dygder) inom arkadbågar. Släta kolonnetter vid hörnen. Marmorerade kassetter i över- och nederdel. Korgen vilar på ett enkelt understycke över en smal flersidig fot. LJUDTAKET är flersidigt liksom predikstolen, med krenelerad nederkant, rektangulära kassetter på sidorna mellan profilerade hornkonsoler. Tandsnitt vid övre kanten, krönt av spetsgavlar Under ljudtaket hänger en duva, förgylld. Tillverkad 1617. Trappbarriären från 1700- eller tidigt 1800-tal. Togs ur kyrkan under 1800-talet. Restaurerad och återförd till kyrkan 1928. Konserverad och restaurerad till ursprunglig färgsättning 2004.

DOPFUNT - Dopplatsen är framför det södra bänkkvarteret, med ett stort krucifix på väggen ovanför ett smalt dopaltare i trä på konsoler (modernt). Dopfunten är av skulpterat trä, kalkformig med bred sexkantig skål på en ett kort svarvat skaft, och smalare fot. Skålen har skulpterade bladkransar vid hörnen, som återkommer runt skaftet. Målad i brun marmorering med förgyllda ornament. Skålen täcks aven sexkantig svart stenskiva med runt hål (senare tillskott). Tillverkad av Marcus Jäger 1705, målad samma år av Christian von Schönfeldt.

BÄNKINREDNING - Bänkinredning i två kvarter på ömse sidor om mittgången, fristående från långväggarna. Bänkskärmar mot koret liksom längst bak under läktaren har utanpåliggande fyllningar, marmorerade i grått med gröngula inslag. Bänkgavlarna har samma utförande. Bänkarna är utvändigt målade i grå och gulbrun marmorering, med gulbruna insidor och rödbrun överliggare. Från 1928, 2003-2004 ändrad till fristående från ytterväggarna.

KORBÄNK - Vid södra väggen. Motsvarande ålder och utformning som bänkinredningen i övrigt.

ORGEL - Klassicistisk orgelfasad med förhöjt mittparti, marmorerad i ton med läktarbröstningen. Byggd 1855 efter ritningar av C G Blom Carlsson. Orgelverket från 1968, av Hammarbergs.

LÄKTARE - I väster, buren av tolv fyrkantiga träpelare, varav två par är sammanbyggda med väggarna. Barriären har ett framskjutande mittparti, och är uppbyggd med ett ramverk omkring liggande rektangulära fyllningar med rundel i mitten. Läktarbröstningen är laserad och marmorerad i grått. Läktaren från 1725, då också dörröppningen ut i tornet togs upp. Ombyggd 1855 efter ritningar av C G Blom Carlsson. 1890 byggdes en övre läktare, längst bak, som togs ned 1928.

NUMMERTAVLA - Tre stycken : Två i koret på ömse sidor om altare, en på södra långhusväggen. Nummertavlorna på ömse sidor om altartavlan är fristående av trä, på en svarvad fot och med klassicistiskt utformade ramar, bla med gavelkrön och förgyllda ornament. Målade i grått. Sannolikt från 1890. Nummertavlan på långhusväggen är av trä, enkel rektangulär med gråmarmorerad ram med förgyllt ornament nedtill; svarta siffror mot vitt. 1928.

KONSTNÄRLIG UTSMYCKNING - På långhusväggarna. Ovanför dopplatsen ett stort triumfkrucifix (möjligen utfört av Valfrid Andersson, Timmerås, Forshälla), en kopia av ett krucifix från 1500-talet som tidigare hört till kyrkan, men som nu finns på Göteborgs stadsmuseum. Mitt på respektive norra och södra långväggarna två stora verk av skulpterat trä och textil, utförda 1983 av Kurt och Ulla-Britt Dejmo. Det större verket bär på symboler och citat som syftar på flera bibelställen (Noaks ark, Jona i valfisken, "Herren är min herde", "Giv mig att dricka", vatten ur klippan, manna från himlen, samt uppståndelsen). Det något mindre har en stiliserad bild av den helige ande i form av en duva. Detta verk hängde tidigare vid dopplatsen.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor med inskriptioner, den ena omgjuten 1894 (1753), den andra gjuten 1931. Här förvaras också en äldre klocka, omgjuten 1613. Den är sprucken och ur bruk.

FOSS KYRKA är byggd i sten, och har ett rektangulärt långhus med tresidig koravslutning i öster och smalare fyrkantigt trätorn tillbyggt i väster. Vid östra korväggen är en sakristia tillbyggd.
Spritputsade FASADER, avfärgade i vitt, över svagt utskjutande knähög sockel, putsad och gråmålad. Slätputsade hörn och omfattningar. Taklisten är profilerad och även den vit. Sadeltak av trä täckt med rött tegel, avvalmat över koret, lägre och valmat över sakristian.

HUVUDINGÅNG genom tornet i väster. En stentrappa i tre steg leder upp till en rektangulär pardörr under rundbågsfönster, av ek med hamrad smidesdekor vari ingår årtalet 1929. Ingång till koret i söder genom rektangulär öppning med kopparklädd enkeldörr, invändigt marmorerad. Ingång till sakristian genom en kopparklädd dörr på sakristians sydsida.

FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster med korspost, målade i grönt. Mindre träfönster i tornet och sakristian.

TORNETS stomme är en stolpverkskonstruktion av bilat timmer. Fasaderna är klädda med vitmålad locklistpanel. Ovanför ett smalt kopparklätt takfall finns den något smalare klockvåningen. Parställda rundbågiga ljudöppningar i alla väderstreck (lägre åt öster). Ljudluckor av trä, mörkbrunt målade. Fyrsidig kopparklädd rakt avsmalnande spira, med blindluckor på sidorna runtom och krönt av ett gyllene kors i klot.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Äldsta belägget för kyrka i Foss är från 1157, då enligt Snorre Östen Haraldsson, en av tre trätande kungabröder i Norge, blev ihjälslagen i trakten, och därefter begraven här i Foss kyrka. Nästa belägg är från Sverresagan, under stridigheterna med det s k baglerpartiet, och då baglerna år 1200 "...höll ting uppe vid Foss kyrka och rådslog om vad de skulle göra...". Kyrkan är också nämnd 1391, då den visiterades av Oslobiskopen Eystein Aslaksson.

Det har tidigare antagits att kyrkan skulle vara uppförd under 1300-talet, och att den skulle haft en annan föregångare, kanske byggd av trä. Detta är dock inte troligt, utan kyrkan stammar med all sannolikhet från 1100-talets första hälft. Kyrkan var vigd åt Johannes Döparen. Foss kyrka var under tidig medeltid en av de bohuslänska sockenkyrkor som hade störst jordinnehav, vilket visar på dess dåtida betydelse. Det var också en av de större kyrkobyggnaderna, om än inte den största. Den hade ingångar i norr och söder, och en typisk romansk planlösning med smalare kor, avskiljt från långhuset genom en triumfbåge.

Tidiga förändringar i kyrkan är inte kända, men en dendrokronologisk datering av takstolsvirke i nordöstra hörnet från 1460-talet indikerar en reparation eller ombyggnad av taklaget då.

1605 skedde en ombyggnad i koret, enligt kyrkoräkenskaperna så "är utgivit för kalk, tegelsten och muremäster, som visligaste låtit nedertaga sanghusstian och uppmurat en slätt mur in på gavelen på östra änden av kyrkan". Exakt vad detta innebar är oklart, sanghusstia bör syfta på en sakristia anordnad i sanghuset, dvs koret, eller på dess utsida. En ny sakristia byggdes sedan 1670. Om detta är den nuvarande är osäkert.

Den stora ombyggnaden, som gav byggnadskroppen dess nuvarande form, skedde 1733-34. Man rev då triumfbågen och korets sidomurar, och koret breddades till långhusets bredd och med en tresidig plan. Vidare murades två äldre norr- och sydingångar i den västra delen igen och den nuvarande västporten togs upp. Vidare togs nya stora fönsteröppningar upp m.m.

1754 byggdes ett trätorn ovanpå ett vapenhus i sten från 1732. Denna tornkonstruktion ersattes 1878 av det nuvarande, möjligen med återanvändning av en del stomvirke.

1700-talets takvalv revs i samband med en större renovering 1890-91, då flera delar i interiören förnyades.

1927-28 skedde den renovering under Axel Forsséns ledning som, tillsammans med ytterligare några arbeten under hans ledning 1960, gav interiören dess nuvarande gestalt. Nya bänkar och nytt altare och altaruppsats (med en äldre tavla) tillsammans med en återinsatt 1600-talspredikstol, nya innerdörrar och ombyggd läktare, samt en sammanhållande färgsättning i hela kyrkobyggnaden. Då tillkom också ett nytt välvt innertak, som fick takmålningar av göteborgskonstnären Kristian Lundstedt, ersatt av ett nytt 1928.
Tornets nedre två våningar fick isolering och inredda biutrymmen 1960.

2003-2004 har genomförts ytterligare en renovering, då bl a ett nytt golv lades in på så sätt att långhusgolvet höjdes till korgolvets nivå. Färgsättningen har utgått från 1927-1928 års gestaltning.