Rökstenen, Runristning

Runsten, ljus finkornig granit, 2,6 m hög, 1,35 m bred (N-S) och 0,25-0,4 m tjock. Stenen är närmast rektangulär, med övre kortsidan ca 30cg sluttande mot N, vilket gör att stenen upptill är något spetsig. Runinskrift finns på alla fem sidorna. Stenen står under ett skyddshus som uppfördes år 1933.

Redan genom sin utformning är inskriften svårtolkad i sin helhet. Den består av en berättande och ganska lättillgänglig del, och en del som ristaren genom att använda lönnskrift avsiktligt har gjort svår för läsaren att förstå. Uppfattningen om tolkningen hos dagens forkare går isär.

Enligt Riksantikvarieämbetets skrift "Rökstenen" från 1991 lyder inskriften:"Till minne av Vämod står dessa runor. Men Varin skrev dem, fadern, till minne av den döde sonen.
Jag säger de unga det, vilka de två stridsbyten var, som tolv gånger blev tagna som krigsbyte, båda på en gång från man efter man.
Det säger jag som det andra, vem som för nio släktled sedan miste livet hos reidgoterna och han dog hos dem till följd av sin skuld.

Då rådde Tjodrik
den dristige,
sjökrigarnas hövding
över Reidhavets kust.
Nu sitter han rustad
på sin gotiska häst,
med sköld över axeln,
den främste av Märingar.

Det säger jag som det tolfte var Gunns häst ser föda på slagfältet, där tjugo konungar ligger.
Det säger jag såsom det trettonde, vilka tjugo konungar satt på Själland under fyra vintrar, med fyra namn, födda åt fyra bröder. Fem med namnet Valke, Rådulfs söner, fem Reidulf, Rugulfs söner, fem Haisl, Hords söner, fem Gunnmund, Björns söner.
Nu för de unga säger fullständigt envar(?) ... eftersporde(?).
Jag säger de unga det, vem av Ingvaldsättlingarna som blev gäldad genom en hustrus offer.
Jag säger de unga, åt vilken kämpe en ättling är född. Vilen är det.
Han kunde krossa en jätte. Vilen är det. Nit.
Jag säger de unga: Tor. Sibbe viets väktare avlade nittioårig (en son)."