Gravfält, undersökt och borttaget, ca 150x80 m (Ö-V), bestående av 68 runda, rektangulära och oregelbundna stensättningar och 1 skeppsformig stensättning.
Se skannat dokument, inventeringsbokuppslag under Referenser, för äldre beskrivning i samband med tidigare inventering.
Föranledd av E3:ans utbyggande till motortrafikled utfördes en arkeologisk slutundersökning 1972 av gravfältet. Innan undersökningen var det på platsen endast en osäker stensättning registrerad i FMR. Efter avtorvning påträffades 75 anläggningarna varav 69 gravar och 6 skärvstenshögar. Gravarna utgjordes av 23 brandgravar, 36 skelettgravar och 10 fyndtomma och utan nedgrävning för skelett. Många av skelettgravarna saknade fast markering ovan mark, vilket kan bero på att delar av området stenröjts.
En av gravarna utgjordes av en båtgrav. Den täcktes av en skeppsformig stensättning, som var lika stor som nergrävningen för båten. Båten var ca 6,8 m l och av båten fanns ca 250 nitar bevarade. I båtens ena ände låg ett hästkranium och intill detta ett kraftigt stångbetsel med dragkrok, remtygsdetaljer och dekorationer av järn. I graven låg en kvinna med en rik smyckeuppsättning. Av skelettet återstod endast tandemalj. Hennes klädedräkt bestod bl.a. av s.k. frisiskt kläde. Smyckeuppsättningen bestod av 2 dubbelskaliga spännbucklor av förgylld brons, guld- och silverfoliebelagda glaspärlor, glas- och glasflusspärlor, 5 runda hängen varav 2 är genombrutna (3 med djurornamentik och 2 med växtornamentik), runt spänne med växtornamentik, runt skivspänne av förgylld brons och 1 sax med silverinläggningar.
Under gravfältet framkom boplatslämningar från bronsåldern och äldre järnålder, bestående av skärvstenshögar och -flak, kulturlager och huslämningar, se Turinge 549.
Inom området påträffades även en skålgropslokal, se Turinge 550.
(RAÄ dnr 321-4606-2006)