UCKLUMS KYRKA

UCKLUMS KYRKA är byggd i sten, och består av rektangulärt långhus, femsidig sakristieutbyggnad i öster, och ett torn av sten i väster. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en putsad sockel, målad i grått. På västgaveln, på ömse sidor om tornet, finns spetsbågiga nischer i väggen. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över sakristian, täckt med skiffer. Under takfoten en profilerad taklist av trä, målad i grått.
TORNET är av sten med murar som kyrkan i övrigt. Fönster till vapenhuset av motsvarande utseende som kyrkan i övrigt, men något mindre. Små fönster halvvägs upp, varav det åt väster är runt. På västsidan också ett kors i försänkt relief. I klockvåningen dubbla spetsbågiga ljudöppningar i alla väderstreck, med brunmålade ljudluckor av trä. Ovanför ett flackt nedre skiffertäckt takfall sitter en åttkantig sluten lanternin, krönt av en kort kopparklädd spira med ett förgyllt kors i toppen.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. Ytterligare en ingång finns mitt på sydsidan. Ingångarna har mycket snarlik utformning, med dubbeltrappor av sten med smidda järnräcken längs ytterkanten leder upp till en dubbla trädörrar, målade i brunt. Dörrarna är klädda med stående panel, den åt söder troligen från byggnadstiden, huvudporten är från 1979. Trappan utanför huvudporten är något utdragen och ansluter till gången norrifrån.. Dörrarna sitter inom djupa spetsbågiga portnischer, och har ett överljusfönster ovanför. FÖNSTREN är höga spetsbågiga spröjsade träfönster, målade i brunt.

KYRKORUMMET är öppet och ljust, och med en enhetlig inredning. Koret har rak avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre. Dopplats är sedan 1965 arrangerad på sydsidan, med textil och ett smalt "dopaltare" av trä. Sakristia finns på korets östsida, med ingång på ömse sidor om altarringen. Under läktaren i väster är rum inbyggda, med kapprum och biutrymmen på sydsidan och samlingsrum på norrsidan. Kyrkan har god akustik.

GOLVET är i mittgång och kor obehandlat trägolv, från 1949-1951. Inne i bänkkvarteren ett motsvarande golv, gråbrunlaserat och lackat. VÄGGARNA är slätputsade och ljust gulvitt, med en bröstning av trä inne i bänkkvarteren. TAKET är ett brädtak med sluttande sidopartier och plant mittparti (tredingstak). Ovanför koret med lister indelat i vält. Taket är ljust blåmålat. Kring ljuskronefästena är målade rundlar med förgyllda kors omgivna av blomsterkransar. I mötet mellan tak och vägg en profilerad taklist, marmorerad i grått med rödbruna, gröna och grå lister och diamantsnitt.

INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt mitt på södra långsidan. Från vapenhuset leder en dubbel glasad spegeldörr från senare tid (1949-1951?) Innanför sydingången sitter dubbla spegeldörrar, marmorerade i gråbrunt. Från 1949-1951. Utanför dessa de egentliga ytterportarna, med en liknande insida. Från byggnadstiden. I östra korväggen, på ömse sidor om altarringen, leder spegeldörrar, marmorerade i gråbrunt, till sakristian. Spetsbågiga överljusfönster sitter ovanför dörrarna. Dörrpartierna från byggnadstiden. FÖNSTREN är höga spetsbågiga spröjsade träfönster, målade i vitt, och med innanfönster. Ytterbågarna troligen från byggnadstiden, innanfönstren yngre (1949-1951?)

LÄKTARUNDERBYGGNAD - På ömse sidor om mittgången är sedan 1979 rum inredda. Väggarna mot kyrkorummet av gipsskivor, klädda med glasfiberväv, målade likt väggarna i övrigt. Moderna spegeldörrar mot kyrkorummet, med utformning och målning liknande de äldre dörrarna.

SAKRISTIA - På korets östsida, samtida med kyrkan. Golv, väggar och fönster som kyrkan i övrigt. Blåmålat plant brädtak. Fristående modernare skåpsinredning i ek, enhetligt utformad, från 1965. Från samma tid också den i väggen infällda piscinan. Modernare enkla ytterdörrar.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv täckt med linoleummatta, vitputsade väggar och ett blåmålat brädtak. Trappor till läktaren på norr- och sydsida, målade i grått. Dörr in till kyrkorummet är en dubbel spegeldörr, målat i gråbrun lasering och marmorering. Ytterportens insida helt slät. Förutom golv och ytterport är inredningen helt från byggnadstiden. RUMMET EN TRAPPA UPP har en motsvarande inredning, dock med ett gråmålat brädgolv. Två dörrar i var sin nisch leder in till läktaren. Rummet är genom en lucka avskiljt från tornvåningarna ovanför, vilka är helt oisolerade.

INREDNING:

ALTARE - Mot östväggen, av trä, sammanbyggt med altaruppsats. Framtill och på sidorna indelat i fält med tunna ramlister, gråmålat och förgyllda dekorationer. Mitt fram ett skulpterat och förgyllt Guds lamm, i sidofälten målade dekorationer i form av A och W, samt i de yttersta fälten skulpterade palmblad och nattvardskalk. Från byggnadstiden.
ALTARUPPSATS - Stor och hög altarprydnad, når i sina högsta delar ovanför taklisten. I mitten ett stort förgyllt kors, behängt med en törnekrans. Korset står i en spetsbågig nisch, ljust blåmålad och stjärnbeströdd. Övriga delar av altarprydnaden utgörs av en stor gråmarmorerad omfattning, med flera rader av recesser och tunna förgyllda lister runt nischen. Överst ett spetsigt gavelfält med ett stort skulpterat och delvis förgyllt änglahuvud. Från byggnadstiden. Altaret utgör en del av denna uppställning.
ALTARRING - Halvrund sluten altarring, med svarvade balusterdockor, målad i ljusgrå marmorering. Knäfall och överliggare klädda med gröngul sammet. Från byggnadstiden.
PREDIKSTOL - Placerad på norrsidan. Består av korg, trappa och ljudtak. KORGEN är rund, med evangelistmålningar inom rundbågiga förgyllda ramar på sidan. Förgyllda lister längs under- och överkanterna. Rundad undersida som övergår i en svarvad balusterformad fot. LJUDTAKET är kupolformat med utsvängt brätte, och med skulpterade fransar i trä längs underkanten. Kröns av ett kors. TRAPPAN har ett slutet räcke med stående lister. PREDIKSTOLEN är målad i grått med förgyllda och gröna dekorationer. Från byggnadstiden.
DOPFUNT - MEDELTIDA DOPFUNT, placerad vid en dopplats på korets sydsida. Fot och skaft i en del, runt med utsvängd nederdel och en vulst närmast under cuppan. Nästan utplånade dekorationer. Stor kraftig cylindrisk cuppa, med reliefer i form av en akantusranka som löper runt utsidan. Troligen 1200-talets mitt.
BÄNKINREDNING - I tre kvarter, på ömse sidor om mittgången samt gången in från sydporten. Sluten bänkinredning med spegeldörrar. Målad i gråblå och grågrön marmorering samt gråbrun lasering på utsidan, rödbrun lasering inne i bänkkvarteren. Bänkdörrarna är av äldre datum, förmodligen ursprungliga medan själva bänkarna är ombyggda 1949-1951.
KORBÄNKAR - På korets sydsida, med motsvarande utformning som övriga bänkar. Kortad 1965 och ytterligare något ombyggd på 1990-talet.
LÄKTARE - I väster. Uppburen av fyrkantiga räfflade pelare, gråmarmorerade. Läktarbröstningen har ett utskjutande mittparti, avfasat på sidorna. Indelad i speglar, marmorerade i grågrönt inom ett ramverk målat i gråbrun lasering. Mitt på framsidan ett förgyllt ornament i form av musikinstrument och palmblad. Från byggnadstiden.
ORGEL - Orgelfasaden har en utformning i samma blandning av nyklassicism och nygotik som övriga kyrkan. Den är tredelad med förhöjt mittparti krönt av en gavel. Dekorerat med listverk, målat i grått, grönt och guld. Orgeln är byggd 1861 av J N Söderling, med 8 stämmor. Utökad 1912 av Magnussons orgelbyggeri med ett svällverk till 12 stämmor, samt även framåtvänt spelbord. Kraftigt förändrad 1960 av Grönvalls orgelbyggeri. 1979 skedde en restaurering med en strävan till återgång till ett utförande närmare Söderlings ursprungliga uppbyggnad, dock med 1912 års spelbord och fler stämmor. I orgeln, som nu har 15 stämmor, ingår nu 7 ursprungliga stämmor, 3 från 1912 och 4 från 1979. Dessutom också en stämma från Forshälla kyrkas nu rivna Söderlingorgel. Utfört av Magnussons orgelbyggeri.
NUMMERTAVLOR - Fyra stycken i kyrkorummet. Två stycken står på hög fot, placerade på ömse sidor om altarringen. Svarta rektangulära siffertavlor med spetsbågiga överdelar, omgivna av gråmålade ramar med spetsig ovansida. Troligen jämnåriga med kyrkan. På ömse sidor om södra ingången sitter två mindre nummertavlor, med ljusgrå siffertavlor, omgivna av smala grå och förgyllda ramar, och krönta av spetsiga gavelstycken. 1911.
KLOCKOR - I tornet hänger en enda klocka, med osäker ålder. Den är överflyttad från gamla kyrkan. Den saknar inskriptioner eller märken. En sägen säger att klockan är gjuten av en kringresande klockgjutare omkring 1670. Formen är senmedeltida och den kan eventuellt vara äldre.
ÄLDRE INREDNINGSDETALJER - 1. Ovanför ett av bänkkvarteren på sydsidan står den gamla kyrkans predikstol, ett 1600-talsarbete. Evangelistmålningar på sidorna inom arkadbågar, ovanför och under dessa finns rektangulära svarta textfält. I de övre evangelisternas namn, i de undre korta bibelcitat: "DENNE ER MIN ELSKELIGE SØN" (under Matteus); "I MITT NAFFN SKULLE DE UTDRIFFUE DIEFLER" (Mark 16:17); SALLIGE ERE DE ØIEN SOM SE DET I SER" (under Lukas); (På en utanpåligande pannå:) "SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN ATT HAN UTGAV SIN ENDE SON" (Joh 3:16). Restaurerad 1970. Nuvarande placering sedan 1982.
2. På norrväggen sitter två grupper om tre målningar, apostlamålningar inom rundbågiga ramar, härstammande från gamla kyrkans läktare. 1700-tal.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

UCKLUMS KYRKA är byggd 1859. Den ersatte då en äldre medeltida kyrka i socknen, som var belägen på den gamla kyrkogården en dryg mil nordöst om den nuvarande kyrkplatsen. På den gamla kyrkogården, nu ödekyrkogård, är planen av den gamla kyrkan markerad med en stensättning. Den nya kyrkogården anlades samtidigt med kyrkan. Kyrkan byggdes av byggmästare Anders Persson från Bollebygd. Den gamla kyrkan revs samtidigt och sten från denna kom till användning i det nya kyrkbygget. Invigningen skedde 1862.

Kyrkans stildrag är typiska för 1850-1860-talet, när de nya historieinspirerade stilarna började göra intåg. Alla grunddrag i kyrkan, och många av detaljerna, är karaktäristiska för de nyklassicistiska kyrkobyggena, men för att göra den mer "modern" så fick kyrkan den nygotiska spetsbågeformen på fönster, portar och vissa av interiörens detaljer, som exempelvis altarnischen.

En större renovering skedde 1911. De målade dekorationerna kring ljuskronefästena i taket härrör från denna renovering. Nästa större renovering skedde 1949-1951, under ledning av Axel Forssén. Det gamla golvet riktades då och nytt trägolv lades in, bänkarna byggdes om invändigt mm. Kyrkan fick också en ny invändig färgsättning, bl a med målat rutmönster på korgolvet, något som var vanligt vid Forsséns renoveringar.

1979 byggdes rum under läktaren, och ungefär samtidigt skedde också en restaurering av orgelverket, med syfte att få det närmre det ursprungliga Söderlingverket.

Vid den senaste invändiga ommålningen 1997 avlägsnades golvets bemålning från mittgång och korgolv är idag obehandlade, så som de ursprungligen var.