HALVARS

Gården Halvars, Sunnanå i Li llhärdals socken är en av länets bäst bevarade kringbyggda gårdar. Tidigare var gården, i likhet med de flesta gamla gårdarna i socknen, helt kringbyggd med tillträde till gårdstunet endast genom portlider. Enstaka byggnader är nu utflyttade men gårdsbyggnaden är ännu i stort sett bibehållen.
Sedan 1800-talets andra hälft har gården varit uppdelad på två fastigheter, Sunnanå 18:2, 20:2 och Sunnanå 19:4. Kort efter delningen köptes båda fastigheterna upp av skogsbolag: Sunnanå 18:2, 20:2 av Bergvik, 1878, och Sunnanå 19:4 av Iggesund. På 1900-talets början har hus, inägor och s k skogskiften kunnat köpas tillbaka på båda fastigheterna. Även om gården nu är uppdelad på två fastigheter kvarstår den i sin uppbyggnad som en enhet.
Kring Sunnanå 18:2, 20:2 är husen från 1600-, 1800- och 1900-talet. Kring gårdsplanen ligger boningshuset, ladugården och stallet. Loftboden som tidigare var placerad i gårdsfyrkanten bredvid stallet ligger idag en bit utanför, strax väster om boningshuset. Övriga hus ligger på inägorna i sydvästlig riktning. Dubbelhärbret ligger närmast, därefter logen och de båda ladorna. Bastun är placerad i skogsbrynet i söder.
Ladugården är från 1800-talets andra hälft. Den timrade fähusdelen är grundlagd på hög naturstensfot. En genomgående port skiljer denna del från foderladan av bräder. Taket är täckt av plåt.
Stallet är troligen från 1800-talets andra hälft. Här finns stallider, stall och stallbod. Byggnaden är timrad och har plåttak.
Loftboden, idag utflyttad något från gårdsfyrkanten, är troligen uppförd på 1600-talet. Den är timrad med sexkantsknut. Övervåningen har öppen svalgång och dekorativa inslag i form av profilerade stolpar. Taket är täckt med eternit.
Dubbelhärbret är från 1600-1700-tal är en timrad 2-våningsbyggnad uppförd på syllram och stolpar. Taket är spåntäckt.
Logen är till hälften timrad, till hälften av bräder med inslag av timmervarv. Den har plåttak. En halmbod med snedtak är vidbyggd.
Rökbastun från 1700-talet är timrad och har spåntak.
Brädladan är från 1900-taletas första hälft och har plåttak.
Timmerladan är från 1800-talets andra hälft. Byggnaden har spåntak
Byggnadsminnesförklaring 1984

Husen på Sunnanå 19:4 är från 1700-, 1800- och 1900-tal. Loftboden kan härröra från 1600-talet. Kring gårdsplanen ligger boningshuset, loftboden med protlider, lillstuga/stall samt ladugården. Bakstugan är placerad strax öster om gårdsfyrkanten. På behörigt avstånd längst i söder ligger smedja med kolbod. I övrigt finns en loge och två lador.
Loftboden med portlider, räknas som ett av gårdens äldsta hus från 1600-1700-tal. Den är timrad, falurödfärgad och har plåttak.
Lillstuga/stall. Byggnaden är timrad, falurödfärgad och har plåttak. Portalen med skärmtak som utsmyckar ingångsdörren till lillstugan har inskriptionen 1863. På ömse sidor inramas dörren av en halvkolonn på hög sockel. Dörren med foder är tunt ådringsmålad. Skärmtaket, ett sadeltak, avslutas på krönet av främre gaveln av en snidad figur i människogestalt. Skärmtaket bär spår av gröna och rosa färgpigment.
Bagarstugan är till stora delar byggd under 1700-talet. Fyra varv är påtimrade i senare tid. Huset är timrat, falurödfärgat och har spåntak.
Smedjan med kolbod är troligen från sekelskiftet 1800. Den är timrad och har spåntak.
Ladan, den östra, är troligen från 1700-talet. Den är timrad och har spåntak.
Byggnadsminnesförklaring 1984

Gården Halvars, Sunnanå i Li llhärdals socken är en av länets bäst bevarade kringbyggda gårdar. Tidigare var gården, i likhet med de flesta gamla gårdarna i socknen, helt kringbyggd med tillträde till gårdstunet endast genom portlider. Enstaka byggnader är nu utflyttade men gårdsbyggnaden är ännu i stort sett bibehållen.
Sedan 1800-talets andra hälft har gården varit uppdelad på två fastigheter, Sunnanå 18:2, 20:2 och Sunnanå 19:4. Kort efter delningen köptes båda fastigheterna upp av skogsbolag: Sunnanå 18:2, 20:2 av Bergvik, 1878, och Sunnanå 19:4 av Iggesund. På 1900-talets början har hus, inägor och s k skogskiften kunnat köpas tillbaka på båda fastigheterna. Även om gården nu är uppdelad på två fastigheter kvarstår den i sin uppbyggnad som en enhet.
Kring Sunnanå 18:2, 20:2 är husen från 1600-, 1800- och 1900-talet. Kring gårdsplanen ligger boningshuset, ladugården och stallet. Loftboden som tidigare var placerad i gårdsfyrkanten bredvid stallet ligger idag en bit utanför, strax väster om boningshuset. Övriga hus ligger på inägorna i sydvästlig riktning. Dubbelhärbret ligger närmast, därefter logen och de båda ladorna. Bastun är placerad i skogsbrynet i söder.
Ladugården är från 1800-talets andra hälft. Den timrade fähusdelen är grundlagd på hög naturstensfot. En genomgående port skiljer denna del från foderladan av bräder. Taket är täckt av plåt.
Stallet är troligen från 1800-talets andra hälft. Här finns stallider, stall och stallbod. Byggnaden är timrad och har plåttak.
Loftboden, idag utflyttad något från gårdsfyrkanten, är troligen uppförd på 1600-talet. Den är timrad med sexkantsknut. Övervåningen har öppen svalgång och dekorativa inslag i form av profilerade stolpar. Taket är täckt med eternit.
Dubbelhärbret är från 1600-1700-tal är en timrad 2-våningsbyggnad uppförd på syllram och stolpar. Taket är spåntäckt.
Logen är till hälften timrad, till hälften av bräder med inslag av timmervarv. Den har plåttak. En halmbod med snedtak är vidbyggd.
Rökbastun från 1700-talet är timrad och har spåntak.
Brädladan är från 1900-taletas första hälft och har plåttak.
Timmerladan är från 1800-talets andra hälft. Byggnaden har spåntak
Byggnadsminnesförklaring 1984

Husen på Sunnanå 19:4 är från 1700-, 1800- och 1900-tal. Loftboden kan härröra från 1600-talet. Kring gårdsplanen ligger boningshuset, loftboden med protlider, lillstuga/stall samt ladugården. Bakstugan är placerad strax öster om gårdsfyrkanten. På behörigt avstånd längst i söder ligger smedja med kolbod. I övrigt finns en loge och två lador.
Loftboden med portlider, räknas som ett av gårdens äldsta hus från 1600-1700-tal. Den är timrad, falurödfärgad och har plåttak.
Lillstuga/stall. Byggnaden är timrad, falurödfärgad och har plåttak. Portalen med skärmtak som utsmyckar ingångsdörren till lillstugan har inskriptionen 1863. På ömse sidor inramas dörren av en halvkolonn på hög sockel. Dörren med foder är tunt ådringsmålad. Skärmtaket, ett sadeltak, avslutas på krönet av främre gaveln av en snidad figur i människogestalt. Skärmtaket bär spår av gröna och rosa färgpigment.
Bagarstugan är till stora delar byggd under 1700-talet. Fyra varv är påtimrade i senare tid. Huset är timrat, falurödfärgat och har spåntak.
Smedjan med kolbod är troligen från sekelskiftet 1800. Den är timrad och har spåntak.
Ladan, den östra, är troligen från 1700-talet. Den är timrad och har spåntak.
Byggnadsminnesförklaring 1984