Börstils kyrka

Börstils kyrka är en stor salkyrka i senklassicistisk stil med västtorn och sakristia i norr. Den präglas både in- och utvändigt av den stora ombyggnad som genomfördes 1850-52. Den rektangulära kyrkan uppfördes redan på 1300-talet som en salkyrka av ovanligt stora mått. Den har murar av gråsten med tegel i muröppningarnas omfattningar samt i valv och knektar. Tornet och sakristian från 1852 är byggda med murar av gråsten och tegel. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i ljusgult med slätputsade vita omfattningar och smygar. De avslutas uppåt av en profilerad takfotslist. Kyrktaket är valmat över korgaveln och täckt med falsad kopparplåt.

Fönstren är stora, breda och rundbågiga. De fick sin storlek vid renoveringen 1852. Fönsterbågarna består av träbågar målade i grönt med glas infattat i blyspröjs. Entrén i tornet har en putsad omfattning med vit bandrustik. Det har även entrén mot söder mitt på långhusväggen. De höga portarna är klädda med kopparplåt. Över tornets bottenvåning finns en mellanvåning med små cirkelrunda fönster. Däröver finns klockvåningen med parställda rundbågiga öppningar med tjärade ljudluckor. Torntaket är täckt med kopparplåt. På det står en stor lanternin med plåtklädda väggar målade i vitt och gult samt höga rundbågiga öppningar. Lanterninen har en kopparklädd huv med urtavlor och kröns av ett kors.

I tornets bottenvåning träder man in genom ett vindfång och kommer sedan in i vapenhuset som präglas av en ombyggnad genomförd 1962. Då inreddes norra delen med förvaringsrum och omklädningsrum för vigslar samt skrudskåp. Tunga, bastanta dörrar av omålad furupanel sattes in mot vindfång och mot kyrksal. En spiraltrappa sattes in för uppgång till läktaren och tornet. Vapenhuset har tegelgolv och putsade vita väggar samt tak med omålade furubräder.

Långhuset med kor täcks av fyra ribbvalv med knektar. De tre östra valven är tillkomna på 1400-talet och har stjärnformade ribbor. Det västra valvet har kryssformade ribbor och tillkom 1850-51 då det ersatte ett äldre valv som ska ha vait i dåligt skick. Långhuset ger ett mycket ljust och luftigt intryck tack vare de stora fönstren och de ljusa vitputsade väggarna och valven. Korvalvet har målningar från medeltiden vilka framtogs 1926. Målningarna är nötta och fragmentariska. Golvet i mittgången är av tegel, på korgolvet ligger kalkstensplattor. I söder finns ett vindfång vid södra entrén. Vindfånget tillkom 1926 och kröns av ett klassiskt listverk. Det har spegeldörrar med fyra ljusa marmorerade fyllningar per dörrblad samt grå ramverk. De yttre dörrarna är stora och tunga med kraftiga gångjärnsbeslag.

Bänkarna är indelade i tre kvarter, ett norr om mittgången och två söder om mittgången på respektive sida om södra porten. Bänkkvarteren är slutna med dörrar, gavlar och barriärer målade i blågrå toner. Gavlarna pryds av pilastrar. Under läktaren har ett par bänkar tagits bort på norra sidan för att ge rum åt en liten andaktsplats. Läktaren har runda träkolonner marmorerade i blått och en barriär med marmorerade fält som delas in med pilastrar. Den har samma form som de främre bänkskärmarna. Både bänkar och läktare tillverkades 1725. Kyrkans orgel byggdes 1783 av Olov Schwan i Stockholm. Fasaden i tidstypisk gustaviansk stil är ritad av Jacob Wulff vid överintendentsämbetet i Stockholm.

Predikstolen placerad mot valvknekten på korets norra sida är från 1725. Den har en sexsidig korg utformad på tidstypiskt vis med förgyllda dekorationer och marmorerade ytor. Den kröns av ett ljudtak likaledes med förgyllda utsmyckningar och marmorerat trä.

Altaruppsatsen i koret är ett verk av den kände bildhuggaren Olof Gerdman från år 1737. Den har en rikt utsmyckad arkitektonisk utformning i barock. I mitten är en relieftavla föreställande Kristus på korset med Maria och Johannes på var sida om honom. Figurerna är förgyllda mot blå bakgrund. Tavlan står på ett träfundament på vilket två voluter bär upp två pilastrar som omger både altartavla och korfönster. På sidorna om pilastrarna finns förgyllda växtornament. Över korfönstret ett moln med en treenighetssymbol och förgyllda strålar samt två putti som sitter på pilastrarnas kapitäl. Från fundamentet utväxer två skulpterade konsoler som bär upp varsin skulptur av symboliska kvinnogestalter. Altarbordet av trä är från 1926. Altarringen består av svarvade balustrar i trä, sockel och överliggare. Den är marmorerad i brungrå toner och härrör möjligen från 1722.

Dopfunten i koret är av granit och tillverkad 1956. Cuppan är prydd med reliefbilder av hårt stiliserade figurer i en tidstypisk stil. Kyrkan har ingen bevarad gammal dopfunt. Ej heller finns det kvar några medeltida skulpturer i kyrkan.

Kyrkan har fem ljuskronor av malm varav den äldsta är från 1600-talets första hälft. På altaret står en sjuarmad ljusstake med snidade och förgyllda ornament från 1750-talet.