Lummelunda kyrka

Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av torn, långhus, kor och sakristia. På kyrkogården finns även ett sockenmagasin.

Ytterväggar och murverk
Väggarna är uppmurade av kalksten i skalmursteknik.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är åttkantig och klädd med snedkantade bräder. Höjden till flöjeln är ca 39 m.

Stommen är tillverkad av bilade och sågade virken. Spiran kröns av en vindflöjel.

Kyrkklockan hänger i tornet. Klockdäcket under klockan består av ett trädäck, klätt med profilerade bräder med fall mot mitten. Vattenkastare åt norr.

Fasader
Fasaderna är putsade med kalkbruk och vitkalkade. Hörnkedjor, socklar, fönster- och portalomfattningar av huggen kalksten med undantag för sakristians sockel som är klädd med sågade kalkstensskivor.

Fönster och andra muröppningar
De medeltida fönstren i koret har enkla, blyinfattade glas insatta direkt i stenkarmarna. 1700- och 1800- talsfönstren har målade karmar och bågar av trä. Det senare gäller även sakristians båda fönster, som har spröjsade, dubbelkopplade bågar av trä.

Portaler
Portalerna (3 st.) är huggna av kalksten. Långhusportalen är, liksom tornportalen, rundbågig, ensprångig och utan dekorativa element. Korportalen är tvåsprångig, vimpergkrönt och försedd med kolonetter i sprången. Rikt skulpterade kapitälband och typpanonskiva.

Väggarna är putsade och vitkalkade. Långhuset täcks av ett målat betongvalv i V-form, koret av ett kupolartat kryssvalv av gotländsk typ, tornrummet samt vån 2 tr. i tornet av romanska tunnvalv.

Av medeltida muralmålningar finns i tornbågen en kvaderdekor från omkring 1250. I koret ses aposteln Paulus och ett hjässornament från 1300-talet samt en fris. Frisen är utförd av Passionsmästaren omkring 1450 och i långhuset finns en passionssvit av densamme. Dessutom finns det i långhuset muralmålningar från 1600- och 1700-talen i form av draperier och akantusslingor. Betongvalvets målning (moln) är från 1989.

Bjälklag och golv
Golven i kyrkorummet av fogade kalkstensplattor, i bänkkvarteren och sakristian obehandlade trägolv.

Trappor och stegar etc.
Till vinden kommer man via en murtrappa av kalksten tornets södra och västra murar.

Fast inredning
Den fasta inredningen består av två slutna bänkkvarter och predikstol i långhuset och korbänk/biskopsbänk, gossebänk, altarskrank och altaruppsats i koret, samtliga av trä.

Lummelunda kyrka är med undantag för sakristian uppförd under medeltiden. Det nuvarande tornet och långhuset byggdes i en etapp omkring 1200 tillsammans med ett nu rivet kor. Vid mitten av 1300-talet revs det romanska koret och ersattes av ett större, gotiskt kor. Den nuvarande sakristian uppfördes på 1960-talet som ersättning för en äldre sakristia från 1700-talet.
På 1600-talet gavs möjligheter till förändringar av kyrkobyggnaden. Bl.a. nybyggdes tornhuven, nya fönster togs upp i långhuset och en sakristia byggdes. På 1700- och 1800-talet förändrades fönsterdispositionen ytterligare i långhuset. Från 1600-talet och framåt har taken varit belagda med tegel. Långhuset har under en period haft faltak men fick åter tegel 1965. I kyrkorummet är den största förändringen borttagandet av innertaket av trä från 1700-talet som ersattes av ett vinkelbrutet betongtak.

De senaste restaureringarna
Den senaste invändiga restaureringen (som även omfattade en rad utvändiga åtgärder) utfördes 1960-61 efter förslag av arkitekt Åke Porne, Stockholm. Uppvärmningssystem (varmluftspanna) och elektrisk belysning installerades och den gamla sakristian revs som nämnts och ersattes med en ny. Invändigt togs en brädvägg bort mot tornrummet, långhusets svagt stickbågiga träinnertak ersattes med betongvalv, stengolvet i koret togs fram genom bortrivning av senare trägolv. Muralmålningarna i tornbågen, koret och långhuset togs fram och konserverades av Erik Olsson, Sanda. Även träinredningen konserverades. Dopfunten flyttades från koret till tornbågen, och en ny orgel tillverkades av Åkerman & Lund och placerades på en ny plats i långhuset.

Den senaste utvändiga restaureringen utfördes 1999 efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby, med Byggnadshyttan som entreprenör. Då renoverades panelen på tornhuven, långhustakets tegel byttes och hängrännor och avvattningsanordningarna förnyades. KC-putsen från 1960-talet avlägsnades från fasaderna (förutom på långhusets norra fasad där putsen reparerades) och ersattes av rent kalkbruk som vitkalkades. Naturstensytorna fogades och ljudgluggarna och några av fönsteromfattningarna i koret konserverades. Fönstersnickerierna och målades, täckmålningen tornportalens portblad avlägsnades och portbladet tjärades och trappor och stegar på vindarna kompletterades.