Hejde kyrka

Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor, sakristia, långhus och torn. Tornet är försett med gallerier i söder och norr. Marken runt byggnaden är grusbelagd.

Ytterväggar
Väggarna är uppmurade av kalksten.

Fasader
Fasaderna är putsade med kalkbruk och vitkalkade. Korets västra gavelröste är klätt med av liggande, tjärad s.k. tornpanel. Hela kyrkan utom sakristian har socklar av huggen kalksten med skråkant och rundstav. På korets, långhusets och tornets södra fasader är sockeln sekundärt monterad i form av stående kalkstensskivor. Sakristian saknar sockel.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven har kvadratiskt tvärsnitt i motsats till övriga tornhuvar på ön som är åttkantiga. Den är uppbyggd av bilat virke med senare reparationer av sågat virke och på sedvanligt sätt klädd med snedkantade bräder (s.k. tornpanel). Panelen är utvändigt tjärad. Hörn och skarvar är täckta med trälister. Höjden till vindflöjeln är ca 44 m.

Yttertaken över koret, sakristian, långhuset och gallerierna på tornet är klädda med falar på täta undertak av papp och råspåntad panel, under panelen på långhusets västligaste del ligger en äldre, snedkantad underpanel. Allt utvändigt virke är tjärat. Takstolarna över långhuset och koret är av typen svensk takstol med extra stödkryss. De är tillverkade av handbilat virke med enstaka lagningar av sågat virke. Sakristan har ett sadeltak med stomme av bilade takstolar. Under faltäckningen ligger en äldre bördning av ramsågade, snedkantade bräder.

Taken avvattnas via hängrännor och stuprör av stålplåt. Sakristians hängrännor släpper vattnet med fritt fall. Vattnet från kor- och långhustaken leds i stuprör till två infiltrationsledningar på ömse sidor om kyrkan.

Vattendäcket
Vattendäcket under klockan består av ett trädäck, klätt med korrugerad plåt, s.k. pannplåt, lagd med fall mot mitten mot en grund, plåtklädd ränna, utkastare av samma material mot norr (över det norra galleritaket). Plåtlucka över uppgångshålet.

Fönster
Fönstren har blyinfattade glas, med undantag för sakristians fönster är de insatta direkt i de masverksförsedda kalkstensomfattningarna med innerrutor i karmar av tunna eklister. Innerrutorna är monterade i karmarna med skruv och klammer. Sakristians fönster är ett blåmålat snickerifönster med enkla, blyinfattade glas. Solbänkarna är av kalksten. Ljudgluggarna i tornet har liksom övriga ljusgluggar i tornet fasta fågelnät av galvaniserat pälsdjursnät i ramar av L-stål. Tornets gallerigluggar har fågelnät av fjäderfänät på träramar.

Portaler
Portalerna (3 st.) är huggna av kalksten. Den södra tornportalen utgör kyrkans huvudingång. Kapitälbandet har i inre omfattningen stiliserade växtmotiv. Tornet har även en enkel, rundbågig portal åt norr. Korets portal har kapitälband som pryds av drakar och stiliserade växtmotiv, vilka dock är svårt vittringsskadade. Även tympanon pryds av stiliserade växtmotiv. Korportalen har en vimperg täckt av kalkstensskivor, tornets portaler saknar vimperger.
Portalernas portblad är klädda med blåmålade, profilerade bräder i fiskbensmönster. Norra tornportalen är invändigt försedd med ett vindfång, marmorerade fyllningar och upptill ett spröjsat fönster. I sakristians gavelröste finns en dörr klädd med liggande, blåmålade bräder.

Hejde kyrka är med undantag för sakristian, som byggdes 1795, uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta delar är tornet och långhuset som kom till vid mitten av 1200-talet. Ett romanskt kor, möjligen försett med en absid, som hört till denna kyrka revs omkring år 1300 och ersattes av det nuvarande, gotiska koret.

Kyrkan har förutom tillkomsten av sakristian undergått ett fåtal utvändiga förändringar sedan byggnadstiden. Enligt en numera försvunnen runsten skall kyrkan ha brunnit på 1490-talet. Kyrkklockan, som även den har en runinskrift, kom till vid denna tidpunkt, och möjligen fick även tornhuven sin för de gotländska kyrkorna unika utformning vid detta tillfälle. Dessutom har kyrkans fönster ändrats i omgångar under 1800-talet.

De senaste restaureringarna
En omfattande ut- och invändig restaurering utfördes 1975-76 då faltaken (omlagda 1955-56) fick sin skyddstäckning av korrugerad stålplåt och väggarna och valven i kyrkorummet rengjordes, samt 1985-86 då fasaderna fick ny puts och kalkavfärgning.

Den senaste utvändiga restaureringen genomfördes 2002-03. Arbetena omfattade främst reparationer på tornhuven och taken, den korrugerade stålplåten på yttertaken togs bort och nya falar lades. Fasaderna putsades om och avfärgades, masverken och fönstren reparerades. Inspektionsbryggor byggdes på vindarna. Dessutom byttes åskskyddsanläggningen ut och belysningen på vindarna kompletterades.

Invändigt i kyrkorummet är väggar och valv putsade med kalkbruk och vitkalkade. Medeltida muralmålningar finns i korvalvet, långhusvalvet samt på långhusets västra vägg.

Kor, långhus och torn täcks av vardera ett kryssvalv av kalkstensflis, tornvalvet är romanskt medan kor- och långhusvalven är kupolartade. Långhusets valv är försett med ribbor av kalksten, stödda av kolonnetter i hörnen. På den gotländska landsbygden finns vid sidan av i Hejde kyrkas långhus ribbvalv endast på två andra platser: i Lokrume resp. Othem kyrkas kor. I koret finns hörnkonsoler i tre av hörnen manshuvuden och i det fjärde en bagges huvud.

Golv, bjälklag, trappor
Kyrkorummets och sakristians golv täcks av bräder, den östra delen av koret täcks av kalkstenshällar samt av gravhällar av både sand- och kalksten. Bräderna i sakristian är kilformade och oljade. Brädgolvet i kyrkorummets gångar är lackat och golvet under bänkarna är obehandlat.

Altarrunden är upphöjd med tre steg. I tornrummet finns en trätrappa i två avsatser, den sista bestående av två trappor, en åt söder och en åt norr.

Fast inredning
Korets fasta inredning utgörs av högaltare med altaruppsats, altarskrank samt tre väggskåp. I långhusets sydöstra hörn står ett sidoaltare vilket utgör fundament till predikstolen. Kyrkorummet har fyra slutna bänkkvarter två i långhuset och två i tornrummet där också läktaren är uppbyggd.