Garde kyrka

Väggar och valv i kyrkorummet
Väggarna och valven är invändigt i kyrkorummet och i sakristian putsade och vitkalkade. Koret och sakristian täcks av varsitt kupolliknande kryssvalv av kalkstensflis medan övriga utrymmen som nämnts har plana trätak. Av medeltida kalkmålningar finns förutom de unikt välbevarade 1100-talsmålningarna i tornbågen endast fragment av motsvarande måleri på långhusets väggar, samt rester av 1300-talsmåleri på korets väggar.

Murverk
Korets och långhusets murkrön är sedan 1960-talsrestaureringen förstärkta med balkar av armerad betong.

Golv, bjälklag, trappor
Golven är invändigt i kyrkorummet belagda med kalksten. Golvet i sakristian består av bräder på ett betongbjälklag. Träbjälklaget över långhuset är värmeisolerat med mineralullsmattor.
Till vindarna och tornhuven leder en brant trätrappa från ringkammaren samt två trätrappor i de övre tornvåningarna. Tornhuven har stegar och vilplan av trä.

Fast inredning
Östra delen av långhuset har fasta bänkkvarter medan den västra delen används som dopkapell med lösa stolar runt den medeltida dopfunten. Den fasta inredningen i övrigt består av altare med altaruppsats, altarring och predikstol i koret.

Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av torn, långhus och kor med sakristia. Under sakristian finns ett källarutrymme som numera rymmer elcentralen.

Ytterväggar
Väggarna är uppmurade av kalksten. Invändigt i kyrkorummet är väggar och valv putsade med kalkbruk och vitkalkade. Långhusets och tornrummets innertak utgörs dock av ett dels dekormålat, dels laserat trätak.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är av sedvanlig gotländsk, åttkantig modell, klädd med snedkantade bräder (s.k. tornpanel). Panelen är tjärad utvändigt. Höjden till flöjeln är ca 52 m.
Stommen är tillverkad av bilade virken, varav stora delar dock bytts ut mot sågat material. Högbenen är försedda med plåtkappor och offerreglar. Spiran kröns av en vindflöjel. Längs huvens kanter sitter vattenrännor av stålplåt med tillhörande utkastare av rostfri stålplåt i hörnen.
Kyrkklockan hänger i tornets klockvåning. Vattendäcket under klockan består av ett trädäck, klätt med asfaltpapp utan ränndal med utkastare åt öster (över det södra takfallet). Plåtklädd trälucka över uppgångshålet.

Yttertaken över långhus, kor och sakristia är täckta med tryckimpregnerade falar (bräder) på täta undertak av ospåntad panel (falar från äldre faltak) täckta med asfaltpapp. Utvändigt är samtliga faltak tjärade. Långhustaket har tätningar av blyplåt mot omgivande murverk. Nockräcken av stål är monterade på korets och långhusets norra takfall.

Takstolarna över långhuset består av limträbalkar, nedtill sammanhållna av dragstag av rundstål. Under långhusets nuvarande takkonstruktion står som nämnts stora delar av spåntaket från 1100-talet kvar. Korets takstolar är moderna fackverkskonstruktioner av trä, sammanfogade med spikplåtar. Både korets och långhusets takstolar står på kraftiga betongbalkar som gjutits ovanpå långväggarna murkrön. Sakristian har ett sadeltak vars konstruktion inte har kunnat besiktigas då vindsutrymmet inte är tillgängligt.

Samtliga faltak är försedda med hängrännor och stuprör av galvaniserad och målad stålplåt. Vattnet leds via brunnar till infiltrationsanläggningar på kyrkogården.

Fasader
Fasaderna är putsade med kalkbruk och vitkalkade med hörnkedjor av huggen kalksten. Undantag är tornets fasader, vars kalkputs har en mindre cementtillsats och de är även avfärgade med kalkcementfärg. Koret och sakristian har höga, rundstavskrönta skråkantsocklar medan tornet och långhuset saknar särskild sockel. Långhusmurarnas sockelskift saknar puts men är kalkavfärgade.

Fönster
Fönstren i långhuset är rundbågiga med huggna kalkstensomfattningar. Fyra av dem (två i norr resp. två i söder) är högt placerade i det ursprungliga långhusets murar, medan de övriga två är placerade i motsvarande väderstreck i långhusförlängningen åt öster. Korets fönster är spetsbågiga och försedda med poster, masverk och bågar av kalksten. Även sakristian har ett litet spetsbågigt fönster. De blyinfattade glasen är insatta direkt i stenkarmarna. De romanska fönstren i långhuset har blyplåtsklädda solbänkar medan övriga fönster har bänkar av kalksten. Sakristians fönster har ett enkelt, blyinfattat glas insatt i en träbåge från insidan.

Tornets ljudgluggar har tegelornerade kalkstensomfattningar samt bågar av kalksten och kolonnetter med tillhörande baser och kapitäl av tjärat trä. Gluggarna är försedda med fågelnät av pälsdjursnät på träramar, och solbänkarna är klädda med bräder (falar). De fyra röstegluggarna i tornet har kolonnetter av samma utförande som i ljudgluggarna, solbänkarna är klädda med två lager tjärade falar, lagda med kraftig lutning. I tornets södra och västra fasader finns vardera en ljusglugg, och i korets gavelspets finns en rundbågig ljusglugg, samtliga med huggna kalkstensomfattningar och fågelnät av fjäderfänät.

Portaler
Portalerna (4 st) är huggna av kalksten. Torn- och långhusportalerna den södra av de senare är kyrkans huvudingång är rundbågiga medan korportalen är spetsbågig. De tre förstnämnda är enkelsprångiga medan korportalen är tresprångig. Korportalen har en rik utsmyckning (stiliserade växtmotiv) på kapitäl och poster. Den kröns av en vimperg med en stenfigur i relief. Vimpergen täcks av kalkstenshällar. Portbladen är utvändigt klädda med liggande, tjärad panel. Slagregnsavlopp är anordnade innanför portalerna.

Garde kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Även kyrkogårdsmuren med de fyra stigluckorna, varav den västra är av en ovanlig storlek, är av medeltida ursprung.

Redan på 1100-talet fanns här sannolikt en träkyrka. Kring mitten av samma århundrade revs den och en romansk stenkyrka bestående av kor med absid i öster och långhus uppfördes. Möjligen byggdes även tornets nedre delar i samband med detta. Det fullbordades till sin nuvarande höjd under 1200-talets första hälft. För-utom tornet återstår av den romanska kyrkan hela långhuset, inklusive stora partier av det romanska flisgolvet samt taklaget med täckning av ekspån. Dessa byggnadsdelar finns kvar under det nuvarande golvet respektive på långhusvinden.

Under decennierna efter 1350 revs det romanska koret, långhuset förlängdes provisoriskt och ett nytt, gotiskt kor uppfördes av den byggnadshytta som går under anonymnamnet Egypticus. Det romanska korets sydportal återanvändes som nordportal i långhuset. Även sakristian uppfördes vid denna tidpunkt, och sannolikt fick långhuset sin brantare takresning som gjorde att det unika spåntaket kunde bevaras och skyddas.

Sedan byggnadstiden har endast smärre ändringar gjorts på kyrkans exteriör. Långhusets romanska fönster sattes igen och nya stora fönster togs upp på 1860-talet. Vid den senaste restaureringen på 1960-talet murades dessa öppningar ånyo till, och de romanska fönstren togs fram. I övrigt har kyrkan till det yttre bevarats utan förändringar av takmaterial etc., vilket är ovanligt även bland de gotländska medeltidskyrkorna. Att kyrkogårdsmuren med de ursprungliga stigluckorna i samtliga väderstreck finns kvar bidrar ytterligare till att höja värdet hos den unika kyrkomiljön i Garde.

De senaste restaureringarna
Den senaste utvändiga re¬staureringen gjordes 2004 då bl.a. en genomgripande reparation av tornhuven utfördes, och fasaderna putsades och vitkalkades.

Dessförinnan företogs 1963-68 en omfattande ut- och invändig restaurering. Faltaken lades om och takkonstruktionerna förnyades, tornhuven reparerades och fasaderna putsades och vitkalkades. En arkeologisk utgrävning klargjorde den romanska kyrkans plan, och bl.a. återfanns dopfuntens ursprungliga fundament i långhusgolvet. Interiören omgestaltades genom ny bänkinredning och orgel, flyttning av predikstol, triumfkrucifix och dopfunt, ändring av innertaket i långhuset, installation av nya anläggningar för värme och belysning m.fl. åtgärder.

Inventarier
Kyrkans mest värdefulla inventarier är kalkmålningarna från 1100-talet i långhuset (särskilt helgonbilderna i tornbågen), triumfkrucifixet, dopfunten och resterna av det romanska spåntaket från samma tid, sakramentsskåpet i korväggen från 1300-talet, altaruppsatsen, predikstolen, de båda prästepitafierna från 1600-talet, det målade innertaket i långhuset, samt nummertavlan och kyrkklockan från 1700-talet.