ÖDSKÖLTS KYRKA

Kyrkan är uppförd i trä 1726 men dess nuvarande form är huvudsakligen ett resultat av en ombyggnad 1862 (förlängning åt öster) och tornets tillkomst 1894. Kyrkan består av en enda långsmal byggnadskropp med rakslutna gavlar mot öster och väster. I öster finns en sakristia och innanför denna koret. I väster finns ett vapenhus. Över takets västra del reser sig en taktyttare.

Kyrkans stomme är av timmer förutom den 1862 mot öster förlängda delen av regelkonstruktion. Fasaderna består av ljusgrå locklistpanel. Vid tornets nederdel finns gavlar mot söder och norr. Sadeltaket, valmat mot öster, täcks av svart glaserat tegel. Vid östra takfallet finns en takryttare med spira täckt av kopparplåt och krönt av ett kors. Torntaket är också täckt av kopparplåt och kröns av en sluten lanternin med en koppartäckt spira och kyrktupp. Tornluckorna har snedställd profilerad panel. På var långsida finns fyra stora rektangulära treluftsfönster med vita foder och ljusblå bågar. De är smårutsindelade med blyspröjs och antikglas i ytterbågarna. Ett likadant fönster finns på östra gaveln. På västgaveln finns två kvadratiska fönster till läktaren av liknade typ och ovan dessa ett runt småspröjsat tornfönster. Även i gavlarna under tornet, på norr- och sydfasaderna, finns runda fönster. Ingångar till kyrkan finns på västgaveln, en port utformad som en pardörr, och till ett förrum vid sakristian och koret, en enkeldörr vid nordöstra hörnet. Kyrkporten i väster är kopparklädd och dörren vid sakristian är enkelt utformad med brun lockpanel.

Komplettering vid inventeringen 2003:

Kyrkan är uppförd i trä 1726 men dess nuvarande form är huvudsakligen ett resultat av en ombyggnad 1862 (förlängning åt öster) och tornets tillkomst 1894. Kyrkan består av en enda långsmal byggnadskropp med rakslutna gavlar mot öster och väster. I öster finns en sakristia och innanför denna koret. I väster finns ett vapenhus. Över takets västra del reser sig en takryttare.

Kyrkans nuvarande utseende är ett resultat av flera omfattande förändringar. På platsen fanns troligen en träkyrka under medeltiden vilken revs ner till grunden när den nuvarande kyrkan uppfördes 1726. Fram till 1862 var kyrkan en tämligen liten byggnad med en fristående klockstapel i trä. Den kraftiga befolkningstillväxten under 1800-talet föranledde då en omfattande om- och tillbyggnad. Kyrkan förlängdes åt öster 9 meter med ett nytt korparti i regelkonstruktion till skillnad från de äldre timmerväggarna. Troligen insattes då en kordörr mot söder. Interiören förvandlades från ett litet intimt "med gammaldags målningar utsirat" kyrkorum till ett oproportionerligt, kalt, ödsligt och mycket ljust rum. I taket fanns målningar av H G Scüffner, "guds målare på Dal och i västra Värmland" som övermålades med vitt. Kyrkan fick också nya större fönster. Symptomatiskt för 1800-talets renoveringsåtgärder var också den omgestaltning som Schullströms altaruppsats från 1749 genomgick 1880. Samtliga ytor spacklades och övermålades med i huvudsak blått, vitt och metallguld.

År 1894 tillkom tornet efter en ritning av arkitekt Fredrik Liljekvist, Stockholm och en skiss av folkskolläraren och klockaren Wilhelm Wirén. Ett liknande torn, ritat av samma arkitekt, byggdes två år tidigare på grannkyrkan Bäcke. Samtidigt med tornet tillkom de karakteristiska gavlarna under detta på nord- och sydfasaden. Lanterninen under tornspiran var ursprungligen öppen men kläddes in vid nästa större renovering, 1925-27. En omnämnd orsak var problem med regnvatten som läckte in. Vid samma tillfälle omändrades också tornluckorna och hela tornet förstärktes. Interiört genomfördes ganska omfattande åtgärder. Väggarna kläddes med grå bröstningspanel och gulvit väv ovan denna, vilket ersatte en pärlspontpanel. De nuvarande bänkarna tillkom liksom den slutna läktarbarriären med de inbyggda orgelpiporna i mitten. Även predikstolens ny- eller ombyggdes då till sin dess nuvarande utseende. För färgsättning och dekorarbeten svarade konstnär Gösta Sundvall, Bergs säteri, Mellerud.

Även 1959-60 genomfördes en omfattande ombyggnad/renovering. Arkitekt var Karl Martin Westerberg, Stockholm och byggmästare Erland Göransson, Dals Långed. Den mot öster tillbyggda delen blev helt ombyggd av rest spontad plank. Kyrkorummet förkortades tre meter då en ny sakristia inreddes vid östväggen och koret flyttades västerut om denna. Även i väster förkortades kyrkorummet då läktarunderbyggnaden med vapenhus, förråd och trappa till läktaren tillkom. Samtidigt revs ett befintligt vapenhus på västgaveln och en sakristian mot nordost. Innertaket höjdes och väggarna bands samman med synliga tvärgående panelklädda bjälkar. Färgsättningen förändrades i kyrkan och konservering av altaruppsatsen genomfördes av konservator Thorbjörn Engblad, Alingsås. Exteriöra förändringar var bl a omläggningen av taket med svart glaserat tegel samt kopparplåten på tornet och takryttaren.

Den senaste större renoveringen gjordes 1992-93. Kyrkorummet fick då en ny färgsättning i klarare och ljusare färger och altaruppsatsen konserverades återigen. För arbetena svarade konservatorerna Gunnar Eldh och Göran Bryntesson, Lysekil. Samtidigt togs den främsta bänkraden bort och mittgången förbands med koret genom en ramp. I vapenhuset inreddes en handikapptoalett. Exteriört ommålades fasaderna och fönstren. Över vapenhusets ytterdörr uppsattes ett skyddstak.

Kyrkorummet ger liksom kyrkans exteriör ett något långsmalt intryck och präglas av träinredning.
Bakom koret i öster finns en sakristia. Läktaren i väster har en underbyggnad som bl a inrymmer vapenhus.

Det lackade trägolvet är förhöjt ett steg i koret. Innanför altarringen ligger ekparkett, förhöjd ytterligare ett steg. Väggarna täcks av en ljust gul slätpanel med vertikala följare längs långsidorna. Tredingstaket av slätpanel är målat i med s k kvastteknik i en gråblå kulör liksom de fyra synliga takbjälkar som löper tvärs över rummet. Taklisten är marmorerad i rött. Dörrarna i kyrkorummet, en parspegeldörr till vapenhuset och två enkeldörrar i korväggen i öster, till sakristian och ett förrum, är målade i ådrings- och svampteknink i grå kulörer. Långsidornas stora kvadratiska fönster har antikglas och blyspröjs i ytterbågarna.

Altaret av trä har grålaserade sidor och en brunfanerad skiva. Altaruppsatsen i provinsiell barock från 1769 är utförd av den från många av stiftets kyrkor kände bildhuggaren Isac Schullström. Den är utformad i en våning ovanför predellan (nederdelen) och kröns av ett triangelformat brutet gavelfält med segerlammet överst flankerat av två basunänglar. I centrum finns en kalvariegrupp med Kristus på korset. Gruppen flankeras av Moses och Aron samt dubbla marmorerade kolonner med förgyllda joniska kapitäl. Altaruppsatsens sidor pryds av förgylld växtornamentik. I sakristian finns en äldre altartavla, enligt uppgift inköpt tillsammans med en predikstol från Ånimskogs kyrka 1729. Altarringen i kyrkorummet är halvcirkelformad med halva svarvade balusterdockor, ljust marmorerade med förgyllda lister på överdelarna. Predikstolen på norra sidan av koret är relativt enkelt utformad, och troligen utformad vid en renovering 1925-27. Den är uppbyggd på ett fundament av slätpanel och korgen pryds av inramade långsmala figurmålningar föreställande bl a evangelisterna. Predikstolen saknar baldakin. Liksom de flesta andra Dalsländska kyrkorna har Ödskölt en medeltida dopfunt, daterad till ca 1200, och i likhet med övriga kyrkor i norra och västra delen av landskapet är denna av täljsten, men de spiralvridna räfflorna på skaftet är unikt för Dalsland.

De öppna bänkarna är indelade i två kvarter och anslutna till långväggarna. De fick i stort sin nuvarande utformning vid en renovering 1925-27 men färgsättningen är från 1992-93, liksom huvuddelen av kyrkorummet i övrigt. Gavlarnas speglar är målade i marmorerings- och svampteknik i bl a rött och ådringsmålning i grönt. Ryggar och skivor är ådringsmålade i rött. Orgelläktaren i väster nås via en trappa i vapenhuset. Läktaren bärs upp av avfasade pelare, marmorerade i grönt. Sex pelare är "genomgående" och går från rummets golv till tak medan mittpelarna vid barriären slutar i höjd med denna. De genomgående pelarna förklaras av det tornets placering på takets västra del, ovan läktaren. I barriärens mittparti finns ett ryggpositiv med inbyggda orgelpipor och en förgylld lyra. Barriärens sidopartier består av marmorerade fält med omgivande ådringsmålning. Orgeln är från 1961 och har en modernistiskt utformad fasad i ljus furu.

LÅNGHUS - Kyrkan består av en enda långsmal byggnadskropp. I kyrkans västra del finns läktare med läktarunderbyggnad som bl a rymmer ett vapenhus. I östra delen finns en sakristia bakom koret. Kyrkorummet fick sin mycket av nuvarande utformning vid en genomgripande ombyggnad 1959-60 bl a förkortades då kyrkorummet, dels genom läktarunderbygganden i väster och dels genom att koret flyttades västerut och en ny sakristia inreddes bakom koret. Interiörens färgsättningen tillkom 1992-93.
KYRKORUMMET FÖRUTOM KORET -
GOLV - Lackat trägolv. I mittgången mot koret finns en fast ramp.
VÄGGAR - färgsättning 1993. Slätpanel från 1960, färgsättning 1993 i ljust gul ton. Vertikala följare längs långsidorna.
DÖRR - Mellan kyrkorummet och vapenhuset i läktarunderbyggnaden: Parspegeldörr från 1960, färgsättning och trycken från 1993. Grå kulörer, ramverket ådringsmålat och fyllningarna i svampningsteknik.
FÖNSTER - Stora kyrkfönster, tre på var långsida: Tillkom 1960 och efterliknar de tidigare. Kvadratiska 3-lufts kopplade smårutsindelade, blyspröjs och s k antikglas i ytterbågarna. På läktaren mot väster: Två kvadratiska 2-lufts av samma typ som de stora kyrkfönstren. På läktaren mot söder och mot norr: Runda 1-lufts småspröjsade, ej kopplade bågar. Alla fönster gråblå på insidan och ljusblå bågar med vita foder på utsidan.
TAK - Tredingstak från 1960, (färgsättning 1993) då taket höjdes (bl a för att få plats med en piporgel). Slätpanel målad med s k kvastning i gråblå kulör. Taklist i röd marmorering. I nederkanten av taket löper fyra (varav en över koret) inklädda bjälkar tvärs över kyrkorummet. Tak under läktaren av täckmålad grå pärlspont.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Tillkom 1960 och inrymmer vapenhus, trappa till läktaren, elcentral och toalett.
GOLV OCH VÄGGAR - Som långhus i övrigt.
YTTERDÖRR - Kyrkport mot väster: Parspegeldörr, grågrön ådringsmålning på insidan, kopparplåt på utsidan.
INNERDÖRRAR - Till kyrkorum (se ovan). Till läktartrappan och toaletten: Enkelspegeldörrar, grågröna med speglar i svampteknik och ramverken ådringsmålade. Till elcentral och städutrymme under läktartrappan: Släta dörrar i träslaget gabon, grågrönt ådrade mot vapenhuset.
FÖNSTER - Långsmala, horisontella 3-lufts fönster. Kopplade bågar, smårutsindelade. Ett mot söder intill läktartrappan och ett i toaletten mot norr.
TAK - Som övriga taket under läktaren: Täckmålad grå pärlspontpanel.
ÖVRIGT - Ovan det sydligaste av läktarens västfönster finns en minnestavla från renoveringen 1925-1927. Texten beskriver bl a utförda åtgärder och att kyrkan återinvigdes av biskop Eklund 1927.
KOR - Fick sin nuvarande utformning 1959-60 då kyrkorummet förminskades, dels genom läktarunderbygganden i väster och dels genom att koret flyttades västerut och en ny sakristia inreddes bakom koret.
GOLV - Lackat trägolv. Förhöjt ca 15 cm i förhållande till övriga kyrkorummet. Innanför altarringen av ekparkett och förhöjt ytterligare ca 15 cm.
VÄGGAR - Som övriga kyrkorummet
DÖRRAR - På kortväggen mot öster, en vid var långsida, den södra leder till sakristian och den norra till en liten hall utanför sakristian: Släta dörrar i träslaget gabon (1960, färgsatta 1993) ådrade (ramverk) och svampmålade (fyllningar) i grågrönt för att efterlikna spegeldörrar.
FÖNSTER - Ett mot söder och ett mot norr. Likadana som kyrkorummet i övrigt (se ovan).
TAK - Som övriga kyrkorummet (se långhus).
FAST INREDNING
ALTARE - Troligen från 1960. Av trä med grålaserade sidor och brunfanerad altarskiva.
ALTARUPPSATS (se även sakristia) - Snidat 1769 av den kände bildhuggaren Isac Schullström. Den är byggd i en våning ovanför predellan och kröns av ett triangelformat brutet gavelfält med segerlammet överst flankerat av två basunänglar. I centrum finns en kalvariegrupp med Kristus på korset. Kalvariegruppen har på vänster sida Moses och på den högra Aron. Båda placerade mellan marmorerade kolonner med kapitäl av jonisk typ. Altrauppsatsens sidor pryds av förgylld växtornamentik. På predellan finns en text som bl a beskriver att altaruppsatsen förfärdigades 1769 av Isac Scullström och att dåvarande prosten hette A Söderberg. Altaruppsatsen konserverades senast 1992-93 av konservatorerna Gunnar Eldh och Göran Bryntesson.
ALTARRING - Halvcirkelformad genombruten med halva svarvade balusterdockor, ljust marmorerade och med förgylld lister på överdelarna. Stoppat knäfall klätt med ljusbrunt tyg.
BÄNKINREDNING - Bänkarnas nuvarande utformning efter ombyggnad 1925-1927 då eventuellt de gamla gavlarna bibehölls. Justerade 1959-1960 och färgsatta senast 1992-93. Två hela kvarter på var sida om mittgången. Vägganslutna mot långsidorna. Öppna bänkar med speglade gavlar och skärmar. Speglarna marmorerade och målade med svampningsteknink bl a i rött och med ådring i grönt runt om. Röd ådring på ryggar och skivor.
PREDIKSTOL - Nuvarande utformning troligen från 1927. Relativt enkelt utformad utan fot och baldakin. Uppbyggd på ett fundament med slätpanel. Inramade långsmala figurmålningar på korgens och trappans sidor föreställande bl a evangelisterna.
ORGEL - Piporgel på läktaren från 1961 tillverkad av Lindgren & söner, Göteborg. Modernistisk fasad efter ritningar av K M Westerberg, pipor liksom övriga delar av ljus fura. I läktarbarriärens mittparti finns ett ryggpositiv med infogade pipor av metall och en förgylld harpa.
LÄKTARE - Nås från trappa vid vapenhuset i läktarunderbyggnaden. Bärs upp av fasade pelare, marmorerade i grönt. Sex pelare är "genomgående" och går från kyrkans golv till taket medan två mittpelare vid barriären slutar i höjd med denna. I mittpartiet av barriären finn inbyggda pipor (se orgel). Barriärens sidopartier består av marmorerade fält med omgivande ådringsmålning. Läktarens trägolv är täckt med en röd heltäckningsmatta. Ej bänkinredning.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - Medeltida dopfunt av täljsten placerad i södra delen av koret. Skaftet med spiralvridna räfflor är unikt för Dalsland.
NUMMERTAVLA - En relativt sentida, placerad intill predikstolen.
VAPENHUS - Se läktarunderbyggnad under rubriken "Kyrkorummet förutom koret" ovan. Före läktarunderbyggnadens tillkomst 1959-60 fanns ett utbyggt vapenhus på kyrkans västgavel.
SAKRISTIA - Den nuvarande sakristian tillkom 1959-60 då koret flyttades västerut och sakristian inreddes bakom, öster om koret. I samband med detta revs den tidigare sakristian, en utbyggnad vid kyrkans nordöstra del. Där finns nu en ytterdörr med ett liten hall och en toalett innanför. I hallen finns dörrar både till sakristian och koret.
GOLV - Heltäckningsmatta på trägolv.
VÄGGAR - Ljust laserad slätpanel.

DÖRRAR - Till koret: (se kor). Till hallen norr om sakristian: S k gabondörr (1960).
FÖNSTER - Mot öster, ett likadant som i kyrkorummet (se kyrkorum och kor ovan).
TAK - Plant trätak av laserad slätpanel, mörkare än väggarna.
ÖVRIGT - Fast skåpsinredning mot väster, ljust laserad fura. Enkelt altarbord mot söder. Ovan detta kyrkans äldre altartavla, enligt uppgift inköpt tillsammans med predikstol från Ånimskogs kyrka 1729 och använd i Ödskölt före den nuvarande altaruppsatsen från 1769.
HALL UTANFÖR SAKRISTIAN - Se beskrivning vid sakristian ovan.
GOLV - Linoleummatta
VÄGGAR - Som sakristan
DÖRRAR - Ytterdörr mot norr: Enkel trädörr med lackad lockpanel på utsidan, brun fanér på insidan. Till sakristian: se sakristian. Till koret: se koret. Till toalett: enkel dörr med träslaget gabon.
TORN - Är placerat över kyrkans västra takfall. Nås inifrån genom en taklucka från läktaren. Tornet består av två våningsplan. Ovan läktaren ett lågt plan i höjd med kyrkvinden. Där finns ett runt småspröjsat fönster mot väster. Nästa våningsplan är det f d klockrummet. Ljudluckor åt alla fyra väderstreck, utformade som parluckor med snedställd panel på utsidan. De tre kyrkklockorna, bl a Sveriges i bruk äldsta klocka (1100-tal) hänger dock i den fristående klockstapeln, norr om kyrkan, byggd 1959-60 bl a med syftet att skydda klockorna mot brand.