BRASTADS KYRKA

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

BRASTADS KYRKA är uppförd 1876-1877 efter ritningar av Gustaf Dahl. Den ersatte då socknens äldre och medeltida kyrka, vilken revs 1876 och vars stenmaterial användes till den nya kyrkan. Bl a flyttades två hällar med reliefer och sattes in i tornets bottenvåning.

Kyrkan byggdes i en medeltidsinspirerad stil, med stark dragning åt det nygotiska, och med fasader i blottad granit och med mönsterlagt skiffertak. Som sådan var kyrkan den första nygotiska granitkyrkan i Bohuslän.

Troligen har kyrkan, likt många andra granitkyrkor, också dragits med fuktskador, vilket tidiga reparationer vittnar om, och i tornet har alla bjälklag fått stålbalksförstärkningar.

Exteriören har fortfarande sitt medeltidsinspirerade utseende, men interiört genomgick kyrkan en större renovering 1938 som kraftigt ändrade dess karaktär. Många inredningsdetaljer förenklades, som att innerdörrarna gjordes helt släta, taket kläddes med skivor, och en helt annan färgsättning. Detta utseende från 1938 är det som, med mindre ändringar, fortfarande råder i kyrkan.

BRASTAD KYRKA är byggd av sten, och består av långhus, smalare femsidigt i öster, och ett torn av sten i väster. Kyrkan ligger egentligen i nordöst-sydväst. Kyrkan har ett mycket karaktärsfullt uttryck, främst genom FASADERNA som är av exponerade tuktade rödgrå granitblock, av delvis oregelbunden form och varierande färgnyans, på låg mycket svagt utskjutande sockel. Hörnen är markerade såväl på långhus som på vindfång och torn genom förkroppningar vid foten av varje gavel. I norr och söder utskjutande vindfång med egna gavlar och takfall. Fasaden artikuleras ytterligare genom att fönsteromfattningarna liksom den tandade tegellisten i takfoten är utförda i gult tegel. Kyrkans TAK är ett sadeltak, lägre och avvalmat över koret, täckt med skiffer. Varje gavelspets är krönt av kors, spira eller korsblomma, utförda i koppar.

Kyrkan har sin HUVUDINGÅNG i väster genom tornet, genom en hög rundbågig tresprångig tegelportal under ett spetsigt avslutat gavelparti. I gavelspetsen sitter en rektangulär minnestavla. Portens dubbeldörrar är sedan 1938 helt släta och kopparklädda, med ett rundbågigt överljusfönster. Ingångar mitt på norra och södra långsidorna i utskjutande vindfång med liknande utförande som västporten.

FÖNSTREN är rundbågiga, gråmålade spröjsade träfönster inom fönsternischer med gula tegelomfattningar. Fönstren har genom spröjsning och mittpost formen av två smala rundbågiga fönster med ett mindre runt fönster ovanför. I koret sitter de höga rundbågiga fönstren högt placerade, och under dessa sitter parställda mindre rektangulära fönster, vilka leder in ljus till sakristian. I tornet sitter två rundfönster på ömse sidor i läktarhöjd, och en våning upp sitter ytterligare runda fönster med rosettspröjsar åt norr, söder och väster.

TORNET är av sten med fasader som kyrkan i övrigt. Två kraftiga gördelgesimser i mittpartiet, och ovanför dessa rundbågiga ljudöppningar, parställda i väster och öster och enkla men med mer arbetade omfattningar i norr och söder. Tornet har ett sadeltak mellan kraftiga profilerade gavelpartier, krönta av ringkors i väster och korsblomma i öster. I tornets bottenvåning, på norra respektive södra sidan, sitter två stenhällar från gamla kyrkan inmurade. Hällarna har reliefer med djur och människofigurer. Hällen på sydsidan har dessutom en runristning: "Maria mer hialbi þam er þina stain gerþe ("Maria hjälp dem som denna sten gjorde") Hällarna bör vara från 1100-talet och satt vid sidan om kordörren i den gamla kyrkan.

KYRKORUMMET är ljust med en hög rymd. Koret är delvis placerat i långhusets östra del och delvis i det egentliga koret, vilket är smalare och femsidigt, och skiljs från långhuset genom en vid korbåge. Ovan korbågen ett textband med förgylld text mot grå botten: "Ära vare Gud i Höjden och frid på jorden till människorna ett godt behag". Koret har delvis karaktären av högkor, eftersom korgolvet är tre trappsteg högre än långhuset, och altaret dessutom placerat på ett podium ytterligare tre trappsteg ovanför korgolvet. Bakom altaret är en sakristia placerad bakom en enkel skärmvägg.

GOLVET är en lackad stavparkett, tre steg högre i koret, ett steg högre innanför altarringen och ytterligare två steg upp till altaret. VÄGGARNA är slätputsade vita. TAKET är tredelat (tredingstak) med synliga valvbågar tvärs över kyrkorummet, valvbågarna vilar på kraftiga konsoler placerade mellan varje fönster. Fälten mellan valvbågarna är helt släta, skivklädda sedan 1938. Taklisten är bred, och profilerad med ett tandsnitt. Hela takkonstruktionen målad i grå toner. Kortaket är ett välvt stjärnvalv, vitmålat och troligen murat och putsat.
INGÅNGAR i väster från vapenhuset, samt i norr och söder. Enkla helt släta grå dörrar, gråmålade. Denna utformning från 1938. I norr och söder leder dörrarna till vindfång innanför de egentliga ytterdörrarna, vilka är av samma utseende. Ovanför såväl ytterdörrar som innerdörrar sitter överljusfönster. FÖNSTREN är höga och rundbågiga. Spröjsade grå träfönster, vilka genom spröjsning och mittpost har formen av två smala rundbågiga fönster med ett mindre runt fönster ovanför. Allt inom rundbågiga fönsternischer. Fönstren kan vara från byggnadstiden, och har innerfönster som eventuellt också är det. I korfönstren sitter tonade rutor i blyinfattning i innerbågarna.

SAKRISTIA - Bakom altaret, med enkel inredning från 1938. Sakristian har egna fönster, placerade under de större fönstren som högre upp vetter in mot kyrkorummet. Sakristian har eget innertak.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. GOLV av kvadratiska kalkstensplattor, vitputsade väggar och vitt slätt undertak. Trappor på norr- och sydsidan, från 1938, med förråd och toalett under.

INREDNING:

ALTARE - I koret, enkelt av trä, gråmålat. Tillverkat eller ombyggt 1938.
ALTARRING - Rektangulär med rundade hörn, öppen i sidorna. Den är helt slät och ogenombruten, med profilerad överkant och överliggare av trä. Målad rödbrun med förgyllda kantbårder och mitt fram I H S. Knäfall klätt i blågulrandigt tyg. Tillverkad eller ombyggd 1938.
ALTARUPPSATS av rikligen skulpterat trä. Barockarbetet målat i svart grundton med ornament i rött, grönt och guld, samt naturliga färger på figurerna. Mittpartiet innehåller en oljemålning på trä föreställande nattvarden. Målningen inom en rundbågig arkadbåge. Den är på sidorna omgiven av skulpturer föreställande evangelisterna, Matteus och Markus på norrsidan, Lukas och Johannes på sydsidan. Apostlabilderna är samtidigt karyatider (mänskliga kolonner) vilka står på profilerade konsoler med änglahuvuden och bär upp ett entablement. På entablementet ett bibelspråk samt årtalet 1669. Överst på altaruppsatsen en oval relief med en uppståndelsescen, och på sidorna om denna skulpterade vapensköldar, och ytterst står små skulpturer föreställande Moses och Aron. Altaruppsatsen är troligen av Hans Swant från 1669, skänkt av generalguvernören för Bohuslän Rutger von Ascheberg. Nattvardsmålningen kan vara utförd av Christian von Schönfeldt 1728. Restaurerad 1938.
PREDIKSTOL - Placerad på norra långväggen, ovanför främre delen av norra bänkkvarteret. Av snidat trä med åttasidig grundplan, bestå ende av trappa, korg och ljudtak. Tydligt klassicistisk utformning, särskilt på korgen, men allmänna former från nygotiken återfinns också. Predikstolen är målad i grått, svart och rött och med förgyllningar på lister och ornament. TRAPPAN har en slät gråmarmorerad barriär och delvis förgyllda profilerade kantlister, avslutad av profilerad pelare, grå. KORGEN har närmast nyantika drag, inte minst genom de refflade kolonnerna som sitter i hörnen. Mellan dessa finns rundbågiga fält med förgyllda figurreliefer, föreställande David, Paulus, Petrus, Ansgar och Luther. Rikt profilerade och delvis förgyllda lister i över- och underkant. LJUDTAKET är åttkantigt liksom korgen, men enklare utformat med lister och låga speglar på sidorna, samt krönt av en lanterninliknande överdel, i sin tur krönt av ett förgyllt kors. Från byggnadstiden, kompletterad med figurerna på sidorna 1938 av Hildur Haggärd
DOPFUNT - Placerad invid ett enkelt dopaltare på korets sydsida. Dopfunten är medeltida, sannolikt 1200-talets förra del, och huggen i sandsten. Cuppan är slät med raka sidor och rundad underdel. Foten är fyrkantig och har i hörnen djurhuvuden vilka biter i en slinga som löper runt foten. Förutom sprickor i cuppan är det få skador på funten.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning i två kvarter, fristående från långväggarna. Bänkskärmar längst bak och mot koret, med enkla speglar av samma utformning som speglarna på bänkgavlarna. Enkel grå marmorering i speglarna som är omgivna av en rödbrun ram. I övrigt är utsidan grå, insidan målad i brun lasering. Från 1938.
KORBÄNKAR - En vid norra långhusväggen, i utförande som bänkinredningen i övrigt.
I väster, vilande på sex fyrkantiga träpelare med avfasade hörn och enkelt profilerade kapitäl med förgyllda ornament. Läktarbröstningen är klassicistiskt utformad, och har ett utsvängt mittparti. Allt har mycket väl avvägda proportioner. Bröstningen har kvadratiska speglar med grå marmorering och förgyllda lister runt. Mittspegeln är smyckad med skulpterade ornament, som förgyllts. Profilerade lister vid över- och underkant. Målad i grå nyanser. Från byggnadstiden.
ORGEL - Nygotisk orgelfasad. Den är indelad i tre delar, med fialer emellan. Mittpartiet är högre och krönt av ett spetsigt gavelparti. Fialerna avslutas uppåt med torntak, krönta av förgyllda ornament. Förgyllda lister kring kanter och öppningar, fasaden i övrigt målad i grå nyanser. Från byggnadstiden. Orgelverket senare..
Läktare och orgel från 1877, den senare ombyggd 1920 och 1938.
NUMMERTAVLA - Två i långhuset vid koret, av trä. Rektangulär vita siffertavlor inom grå ram på profilerade konsoler, och med skulpterade förgyllda ornament på krön och vid sidor. Ytterligare två mitt på långväggarna, enklare och utan ornament.

KLOCKOR - I tornet. Stor och lillklocka med inskriptioner, omgjutna i Ystad 1928. En ursprungligen från 1772, den andra inköpt i början av 1800-talet.