ROGBERGA KYRKA

Rogberga kyrka från 1867 består av ett långhus med fullbrett kor,
vilket avslutas med en femsidig absid. Mitt på södra långsidan är
ett utkragande portparti, en s.k. risalit, och på motsvarande sida i
norr en sakristia. Under sakristian fi nns ett pannrum från 1933. Vid
västgaveln reser sig ett torn. Arkitekturen är stramt nyklassicistisk
med drag av det senare 1800-talets nystilar.
Kyrkan vilar på en skråkantad sockel av kanthuggen granit. Fasaderna
bär vitkalkad spritputs. Hörnpilastrarna är slätputsade och
ritsade liksom tornets bottenvåning och risaliten i söder. Sistnämnda
avslutas upptill med en tempelgavel. Mot takfoten löper en bred,
slätputsad gesims runt hela kyrkan. Tornets bottenvåning har blindfönster
åt norr och söder. Mot klockvåningen är en avtrappning.
Varje sida av våningen har ett svagt utkragande mittparti med
spetsgavel, krönt av förgyllt klot. I dessa risaliter är de rundbågiga
ljudöppningarna med ursprungliga parluckor, vilka bär svartmålad
panel, delvis utbytt. I korgaveln och absiden är fem kalkstensgravhällar
från 1600- och 1700-talen förankrade med stålskruv. Porten
i tornets västfasad och på södra långsidan har halvfranska pardörrar
från 1995 med grågrön bemålning. De sitter i rundbågssmygar med
lunettfönster. Ovan västporten är en kalkstensplatta med byggnadsår
och regent. Sakristian har en nytillverkad rundbågig port med grågrön
panel. Alla portarna har ursprungliga kalkstenstrappor. Till
västportens ansluter en betongramp med svart stålrörsräcke. Kyrkan
har sex fönsteraxlar med stora rundbågsfönster, ytterligare två sitter
i absiden. De grågröna fönsterbågarna av trä stammar från byggnadstiden
och infattar till stora delar handblåsta glasrutor i träspröjs.
Solbänkarna är huggna av kalksten. Alla takfall bär skivtäckning av
kopparplåt med ståndrännor och stuprör av samma material. Kyrka
och sakristia bär sadeltak. Absidens tak är valmat. Torntaket är utformat
som en brant huv med åttkantig, kopparklädd lanternin. I
fyra av sidorna sitter vitmålade rundbågsfönster. Lanterninen kröns
av en spira med förgyllt kors på kula. Takfötterna är slätputsade och
vitkalkade med rik profilering.

1848 väckte kyrkoherden David Sjöström frågan om att ersätta den
trånga, tornlösa och delvis medeltida stenkyrkan med ett nybygge.
1854 gick sockenstämman till beslut. En förslagsritning tillställdes
Överintendentsämbetet i Stockholm. Ett nytt förslag utarbetades där
av arkitekt Ludwig Hawerman 1865, vilket antogs av församlingen.
Den nya kyrkan uppfördes 1866-67 under ledning av byggmästare
Fredrik Bergström från Norra Ving i Västergötland. Väggarna
restes av lokalt bruten granit och tegel tillverkat på Riddersberg.
Taket täcktes med skiff er. Till invigningen 1869 skänkte änkefrun
och ryttmästarinnan Ribbing på Riddersberg en altartavla målad
av professor Mårten Eskil Winge. Ramen förfärdigades av orgelbyggare
Erik Nordström, Flisby. Den gamla kyrkans tiostämmiga
Wisteniusorgel från 1772 hade fl yttats över och byggts om. 1892
fi ck kyrkan sitt första uppvärmningssystem i form av två kaminer
från Klafreströms Bruk.
1909 målades kyrkan om invändigt. Sannolikt vid detta tillfälle
vitmenades valvet och längs dess list målades en schablonbård.
Väggarna var hållna i en bruten ton med marmorerade bröstningar.
Kring triumfbågen målades ett språkband. På ömse sidor målades
bibliska emblem. Portarna målades i mörk ton medan bänkinredningen
lämnades trären, alternativt ekådrades. Övrig inredning var
hållen i vitt och guld. Detta syns på ett fotografi från tidigt 1900-tal.
Den gamla kyrkans altaruppsats har där nuvarande placering. 1929
restaurerades sakristian efter program av Göran Pauli, sedermera
Jönköpings stadsarkitekt. Taket kläddes med plywood och listverk.
Ett toalettskåp ordnades och rummet ommålades. Koret skall ha
fått nytt golv. 1932 kom den befi ntliga predikstolen med uppgång
från sakristian att ersättas av den gamla kyrkans predikstol,
vilken placerades i koret. De ursprungliga färgerna togs fram av
dekorationsmålare Joh. Sedlund, Jönköping, vilken även gjorde
smärre kompletteringar av förlorat dekorsnideri. Pauli svarade för
den antikvariska kontrollen och ritade en ny trappa med skärm.
Även gamla kyrkans triumfkrucifi x konserverades och gavs en plats.
Vintern 1933-34 ersattes de sotande kaminerna av centralvärme
med pannrum under sakristian. Systemet byggde på lågtrycksånga.
1935 renoverades exteriören, varvid taket omlades.
1937 stod Pauli för en omfattande invändig restaurering. Orgelläktaren
utökades för att ge plats åt spelbordet till ett nytt 21-stämmigt
orgelverk från A Magnusson, Göteborg. Gamla orgelfasaden behölls.
Väggen bakom orgeln kläddes med skivor av insulite med öppna
fogar, troligen i akustiskt syfte. En ny bänkinredning med bekvämare
mått och stramare utseende tillverkades, likaså en ny altarring
med stilenligare utformning. I absidfönstren insattes antikglas
för dämpande av den bländande belysningen. Belysningen
elektrifi erades. För väggarna gjordes mässingslampetter. Vapenhuset
gavs nytt trägolv. Hela kyrkorummet fi ck en ny, ljus färgsättning.
Väggarna kalkades i gulbrun ton varvid dekormåleriet slopades.
Taket och absiden gavs en ljusblå ton med bänkarna grönmålades.
Läktarbröst och orgel avfärgades i blått. 1955 installerades elektrisk
klockringning och automatisk lucköppning. Samma år gavs tillstånd
för inbyggnader för toalett och förråd under trapporna i vapenhuset
efter program av arkitekt Ärland Noréen, Byggnadsstyrelsen. 1959
renoverades fasadputsen. Lös puts knackades ned och lagades upp.
Kalkfärgen blästrades bort och nymålning utfördes med Torcofl ex
plastfärg. Byggmästare Sven Isaksson ledde arbetena. Vid samma
tillfälle byttes skiff ertäckningen på södra takfallet mot kopparplåt
och torntaket omkläddes med samma material. 1963 fullföljdes
detta med norra takfallet och sakristitaket.
1968 restaurerades interiören på nytt med anledning av kyrkans
100-årsjubileum. Arkitekt var Per Rudenstam, Huskvarna. Lågtrycksånguppvärmningen
byttes ut mot ett vattenburet system.
Under läktaren gjordes inbyggnader för kapprum och samlingsrum.
Golven slipades och fernissades. I absid, sakristia och på läktare lades
heltäckningsmattor. Sakristian fi ck ny inredning med bl.a. nya
skåp. Interiören nymålades i en ljusare färgskala. Taket vitmålades
på nytt. Väggarna avfärgades i en mjukare nyans. Bänkarna målades
i grågrönt med helt vita gavlar och skärmar. För färgsättningen
svarade konservator Sven Wahlgren, vilken följande år konserverade
den gamla kyrkans dopfunt, dittills förvarad på Jönköpings läns
museum. För att den skulle kunna användas gavs den en ny fot.
1982 krävdes ny fasadrenovering. Putsskadorna upplagades med
kalkbruk. Plastfärgen blästrades bort och ersattes av kalkfärg.
Snickerierna ommålades, kors och kulor omförgylldes. Taket isolerades
och vinden fi ck ventilation. Byggmästare var Lennart Flink,
Sävsjö. Läckes Måleri AB stod för målningsarbetena. 1983 gjorde
konservator Ola Westerudd från länsmuseet en konservering av
de bemålade takbrädor som fi nns ovan klockorna. Det påtalades
att de egentligen borde monteras ned och sättas upp i någon av de
nedre tornkamrarna för att skydda dem från väder och vind. 1992
skedde en inre restaurering. Kyrkorummet hade akustiska problem,
vilka avhjälptes genom en väl utförd påbyggnad av taklisten. Mer
iögonenfallande blev dock den nya inklädnaden av västgaveln med
Ecophone. För att nå större fl exibilitet i koret utbyttes altarringen
mot en ny, sektionerad. Ett nytt fristående altare införskaff ades för
fi rande av mässa versus populum. Ett par bänkrader i väster togs
bort, bl.a. för att ge plats åt två trappor mellan kyrkorum och läktare.
Underbyggnaderna ombyggdes något och försågs med handikapptoalett,
pentry och förråd. Kor och sakristia gavs nya golv efter
avlägsnande av heltäckningsmattor. Korbelysningen kompletterades
med mässingskronor och halogencirklar monterades på några
ljuskronor. I vapenhuset revs inbyggnaderna under trapporna. En
trappa upp gjordes inbyggnader för att förhindra kallras. Kyrkorummet
ommålades i sin helhet under ledning av målaremästare
Rune Håkansson, Barkeryd, varvid man hade som målsättning att
i tillämpliga delar återgå till Paulis färgschema från 1937. Väggarnas
cementrika lagningar avlägsnades och ny avfärgning med
kalk skedde. Taket återfi ck sin blå ton. Bänkarna nymålades och
fi ck marmorering i fyllningarna. På läktarbröstet målades fyllningar.
Triumfbågen återfi ck sin omfattning med språkband. 1994-95
konserverades altartavla, triumfkrucifi x och predikstol av länsmuseets
konservatorsateljé. 1995 införskaff ades en kororgel från
Västbo orgelbyggeri AB. Samma år tillverkades nya entrédörrar för
väst- och sydport. 2000 genomfördes en total yttre omputsning till
följd av den befi ntliga putsens dåliga vidhäftning. Omputsningen
skedde med Serponit hydrauliskt kalkbruk, vilket avfärgades med
rent vit kalkfärg. Tidigare var färgen bruten med guldockra. 2005
konserverades en medeltida madonna från den gamla kyrkan. 2006
installerades uppvärmning genom jordvärme.