TIVEDS KYRKA

TIVEDS KYRKA -Tiveds kyrka uppfördes sommaren 1847 efter ritningar av JF Åbom. Byggmästare Anders Pettersson, Väsrsås lyckades med bedriften att bygga kyrkan i det närmaste färdig mellan 1 juni och 24 juli. Tornet blev dock inte färdigt, utan en klockstapel användes första tiden. Bygget hade föregåtts av en 150-årig kamp hos de närboende för att få uppföra en kyrka i östra delen av det skogtäckta Tiveden. Tornet från 1865 är ritat av Albert Törnqvist. Läktaren från 1848 tillverkades av byggmästare Forsberg, Sågkvarn. Först 1870 målades kyrkan invändigt genom målarmästare Hagberg, Askersund. En orgel, byggd 1804, inköptes 1879. Delar av fasaden är ännu bevarad. Från tillkomsttiden har även bevarats predikstol, altaruppsats och åtminstone delar av bänkinredningen. 1892 installerades den första uppvärmningsanordningen. En ny dörr till läktartrappan i vapenhuset uppsattes (utan tillstånd) 1919. Två korfönster i öster igenmurades troligen samtidigt. Vid Anders Rolands renovering 1921-1922 målades interiören. Ett rundbågigt och ett runt korfönster försågs med glasmålningar. "Mosaikerna" tillverkades av firma NP Ringström, Stockholm efter ritningar av Yngve Lundström. Övriga fönster fick innerbågar. Vinden isolerades och nya golv inlades under bänkarna. Ett nytt orgelverk inköptes från Åkerman o Lund, men den gamla fasaden bibehölls.
1926 utvidgades kyrkogården efter ritningar av AF Lindeman. Förslag till den dopfunt som ännu används godkändes 1936. 1943 byggdes läktarunderbyggnader med kapprum och toaletter.
1947-1949 ersattes läktartrappan från vapenhuset med en ny från långhuset. Elektrisk värme och belysning installerades efter förslag av S Lidén. Ett ljudtak till predikstolen samt nummertavlor nytillverkades. Torntakets järnplåt ersattes av kopparplåt. Sockeln omputsades och fasadputsen kompletterades. Nya solbänkar, ett inre vindfång i söder, borttagning av den främsta bänkraden, nya dörrar och portar, ut- och invändig målning var andra åtgärder. Den nya västportalen gjordes troligen bredare än den äldre. Förändringarna leddes av Adolf Niklasson. Under läktaren insattes skåp.
1959 inskaffades nuvarande altarkrucifix. 1961 inlämnades ett renoveringsprogram, upprättat av Adolf Niklasson och Olle Hellström. Detta innefattade bland annat invändig ommålning och nytt tegeltak. I planerna, som sannolikt genomfördes samma år, ingick även utvidgning av kyrkogården i väster och söder, uppförande av bårhus samt anläggande av en parkeringsplats sydöst om kyrkogården. Porten i kyrkogårdsmuren flyttades till nuvarande läge, mitt för kyrkans sydportal. 1977 insattes nuvarande tornur.
Vid Jerk Altons renovering 1983-1984 förändrades läktarunderbyggnaderna med nya kapprum, förråd och textilförvaring. Fyra bänkar avlägsnades i väster. 1990 tillkom nuvarande färgsättning. Ursprungsmålning på läktarbröstet framtogs i söder och i övrigt rekonstruerades målningarna här. Nytt elsystem med strålvärme i bänkarna, isolering, orgelrenovering, slipning och såpstrykning av golv, genomfördes. Även dessa arbeten leddes av Jerk Alton. Tornets fasad omputsades och målades genom Per Lundström Måleri AB. Äldre plastfärg avlägsnades.

TIVEDS KYRKA - Kyrkan har rektangulärt långhus, fullbrett, rakt avslutat kor i öster, smalare torn i väster samt sakristia norr om koret. Kyrkan är uppförd av sandstensblock och spåntäckt.
FASAD - Stommen är av gråsten med tegel runt öppningar. Fasaden är spritputsad med slätputsade hörnlisener och omfattningar. Kyrkan är målad i närmast grågul färg medan omfattningar och hörn är vita. Tornfasaderna avslutas upptill av spetsiga gavlar/frontoner. I det västra och norra gavelröstet finns ett slätputsat, runt blindfönster. På motsvarande plats i söder och öster är ett svart tornur med förgyllda romerska siffror och visare. Såväl långhus som torn och sakristia har under takfoten en rödbrun, profilerad taklist samt härunder en vitputsad rundbågslist. Kyrkan har en hög sockel, upptill rak och troligen putsad med cement. I sockeln finns runda gluggar med galler. Mellan sydporten och dess lunettfönster samt över västportalen sitter en lykta. I öster syns i putsen ett smalt, igenmurat fönster vid vardera sidan av det befintliga mittfönstret.
PORT - Porten i väster är en brun, rektangulär pardörr med rombmönstrad fyllning. Dörren är placerad i en rundbågad, perspektivisk nisch med slätputsad omfattning. I nischen är ett ljusbrunt lunettfönster. Kalkstentrappan framför porten har 5 steg och handledare utmed fasaden på båda sidor. Sydporten är rektangulär, brunmålad och har rombmönstrad fyllning samt metallhandtag. Över porten, i en separat nisch, finns ett ljusbrunt lunettfönster. Båda dörrarna är från 1949.
FÖNSTER - De rundbågiga långhus - korfönstren, 4 i söder och 3 i norr samt ett i öster, är ljusbruna med smidda hörnbeslag. Fönstrens nedre del har mittpost med 10 smårutor i varje luft och den övre delen är lunettspröjsad. Fönstren är placerade i rundbågiga nischer med fönsterbleck av målad plåt samt vita, slätputsade omfattningar. I en rund nisch i korets östra gavelröste är ett runt, ljusbrunt fönster med hjulspröjsning. Sakristian har mot norr ett fönster som saknar mittpost.
I tornets första våning finns ett smalt, ljusbrunt fönster i norr respektive söder. På våning två finns likadana fönster i väster, söder och norr. Fönstren, som har 10 rutor, är placerade i rundbågiga, perspektiviska nisch ermed slätputsade omfattningar. Fönsterglaset är möjligen ursprungligt.
På varje sida har tornet en rundbågig, dubbelvälvd ljudglugg med murad och putsad mittstolpe. De två öppningarna och ett runt blindfönster häröver omges av en putsad, perspektivisk omfattning. I öppningarna finns svarta jalusiluckor samt räcken.
TAK - Långhus och även sakristian har sadeltak med flackt enkupigt tegel. Hängrännor och stuprör är av plåt. Tornet har spetsigt torntak/spira med kopparplåt i storplåtsformat. Detta kröns av ett förgyllt klot med kors. Tornfasadernas gavelspetsar kröns av förgyllda spetsklot.