RÅDA KYRKA

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

RÅDA KYRKA är byggd 1712, strax intill den föregångare av trä som samtidigt revs. Kyrkan byggdes utan torn, eftersom det då fanns en klockstapel på kyrkogården. Från den gamla kyrkan flyttades predikstolen över, kanske även altaruppsatsen. Ett vapenhus byggdes till i väster 1750, och klocktornet byggdes 1796. Kyrkan var rödfärgad åtminstone 1830, men blev senare under 1800-talet målad i gulvit oljefärg.

Interiören genomgick en omvandling på 1730-40-talen, alla detaljer är inte kända, men 1734 utförde Christian von Schönfelt takmålningen, kanske även visst annat måleri, och 1739 gjordes en ny altaruppsats av P Weber, som även utförde nummertavlor och domsängeln några år in på 1740-talet.

På 1880-talet skedde en större renovering, då bla nytt altare och ny dopfunt anskaffades, predikstolen flyttades från södra till norra sidan, läktaren byggdes om och orgel anskaffades. Sannolikt skedde också andra arbeten, bl a ommålningar, och kyrkorummet bör ha fått en annorlunda och för 1880-talet modern karaktär.

Vid nästa större renovering hade synen på kyrkans historia ändrats, och 1918 skedde en renovering eller snarare restaurering under ledning av Sigurd Curman, som hade till syfte att framhäva kyrkans 1700-talskaraktär. Utvändigt blev kyrkan åter röd, och invändigt återställdes bl a läktaren, bänkarna byggdes om och en färgsättning skapades som mer överensstämde med de äldre inredningsdetaljerna. Samtidig skedde också förändringar, sakristian byggdes till på östgaveln, och vapenhuset fick sin nuvarande form. Taket över läktaren kompletterades också med nya takmålningar.

I mycket fick kyrkan sin nuvarande form vid denna renovering. Senare har vissa ändringar skett, 1965 byttes takteglet mot spån, som kyrkan haft längre tillbaka, och 1966 gjordes en ny inredning i vapenhuset och sakristian utökades, men de senare arbetena skedde i anslutning till den tidigare gestaltningen.

RÅDA KYRKA är byggd av timmer, på sockel av sten. Den består av ett långhus med tresidig koravslutning i öster, ett tvåvånings vapenhus i väster, sakristia på östgaveln, och ett torn placerat över långhusets västra del, dvs ovanför läktaren. FASADERNA är klädda med rödfärgad locklistpanel. TAKET är ett sadeltak, avvalmat över koret, och täckt med spån. Även sakristia och vapenhus har sadeltak, med valmade nockar, täckta med spån. Kammar av koppar, och en vindflöjel över koret med årtalet 1796. TORNETS tak är svagt inåtsvängt och övergår i sin övre del till att vara nästan runt. Torntaket täckt med spån, och krönt av en vindflöjel i form av en tupp. Tornet är fyrkantigt med samma fasadpanel som kyrkan. Tornet är placerat ovanpå långhusets västparti, så att tornets västfasad går i liv med kyrkans västgavel, de övriga tre sidorna står ovanför kyrkans takfall. Ljudluckorna är rektangulära, av trä, och målade i samma grå färg som övriga snickerier.
HUVUDINGÅNGEN är placerad på vapenhusets norrsida. En stentrappa i tre steg leder upp till en dubbel gråmålad trädörr, klädd med diagonalställd panel. Ovanför ingången ett mindre skärmtak. FÖNSTREN är i långhusets östra del och i koret höga rundbågiga med korspost, målade i grått. I västra delen dels lägre rektangulära fönster (tre på vardera sidan) som leder in ljus under läktaren och rakt ovanför dessa sitter små rundbågiga fönster i par, dvs sex på vardera sidan. I vapenhusets andravåning sitter på väst och sydsidan band med samma typ av små rundbågiga fönster. På sakristians östvägg sitter ett band med fem små rektangulära fönster.

RÅDA KYRKA har ett kyrkorum som avslutas med ett tresidigt kor i öster. Ingång sker genom ett vapenhus med läktartrappa, och öster om koret är en sakristia tillbyggd. Kyrkorummet präglas helt av sin träinredning med ursprung i 1700-talet, där predikstol och altaruppsats tillsammans med det bemålade innertaket är de naturliga blickfången. Västra delen av kyrkorummet är något annorlunda än vad som är vanligt äldre träkyrkor, dels genom den lite ovanliga fönstersättningen över och under läktaren, och dels genom den rundbåge som finns ovanför läktarens framkant. Bakom denna båge bildas genom de bjälkar som bär upp tornet en sorts galleri, och här inne står också orgeln placerad.
GOLVET i mittgång och kor är lagt av (nästan) rektangulära gråstensplattor, med något varierande färg och ytstruktur. Innanför altarringen är golvet av lackat trä, ett steg högre. Inne i bänkkvarteren är också trägolv, brunt av flera lager lack och fernissa. Nuvarande val av golvmaterial från 1918. VÄGGARNA är klädda med slät stående brädpanel, målad ljust gråbrun lasering. Profilerade fönsteromfattningar, målade i ljusgrönt. TAKET är täckt av ett brädklätt tunnvalv, och helt täckt av målningar. Tvärs över kyrkorummet går fyra tvärbjälkar, målade i grå grisaillemålningar på röd botten. En femte tvärbjälke har gått tvärs över koret, men har ersatts av ett järnstag (kanske 1884 eller 1918). Ingen egentlig taklist, däremot är det med grisailleteknik målat en bred fris.
MÅLNINGARNA täcker alltså hela takytan. De börjar vid takfoten med en grisaillemålad taklist, och med samma teknik är sedan taket indelat i fält: Ett över koret och ett stort över långhuset med mindre fält i hörnen. Ovanför koret en framställning av Fadern och Sonen, med den Helige ande i form av en duva ovanför. Över långhuset en större framställning av yttersta domen och uppståndelsen: En Kristusbild sittande på en regnbåge över ett jordklot, ovanför basunblåsande änglar, och underst de återuppväckta döda samt skärselden. I hörnen runt denna målning finns mindre målningar med motiv från nya testamentet. Målningarna är utförda av Christian von Schönfeldt 1734, hans sista helt bevarade takmålning. Restaurerade av David Sundbaum 1954. Tilläggsisolerat 1980. MÅLNINGAR ÖVER LÄKTAREN finns också, med fältindelning inspirerad av den stora målningen, och med molnskyar och stjärnhimmel ovanför orgelhuset. Dessa målningar är utförda 1918, troligen av Brocke Blückert.
INGÅNG i väster från vapenhuset, genom en dubbel spegeldörr, målad i grått. Dörren troligen från byggnadstiden. Ingång till sakristian genom en spegeldörr placerad bakom altaruppsatsen. Gråmålad, troligen från 1918 då sakristian byggdes. FÖNSTREN i kyrkorummet är framför läktaren och i koret höga rundbågiga fönster med korspost, och med blyinfattade antikglas. Målade i gråvitt. Under läktaren sitter mindre rektangulära fönster, tre på vardera sidan, och ovanför läktaren (och rakt ovanför de undre fönstren) små rundbågiga fönster i par, dvs sex på vardera sidan. Även dessa fönster med blyinfattat antikglas. Alla fönster är kopplade och insatta 1973.
SAKRISTIA öster om koret, byggd 1918 och förlängd 1966. Inredd 1966 med väl genomarbetad inredning med träpanel på väggarna och krucifix med knäfall, och även ny piscina. Arkitekt var Jaan Allpere och Claes Mellin. Små rektangulära fönster i ett band på östväggen.
VAPENHUS - På kyrkans västsida. Ingång från norrsidan. På sydsidan en trappa som dels leder upp till läktaren och dels till det rum som finns inrett på andra våningen. Inredningen sentida, från 1966 (med reparation 1978 efter en mindre brand), med träpanel på väggarna och paneldörrar in till förråd etc, målad i grågrönt. Vitmålat brädtak med smal marmorerad taklist, samt lackat trägolv. Ett äldre väggfast skåp sitter mot trappan. På västgaveln ett fönster, målat och med blyglas likt fönstren i kyrkorummet, och på andra våningen flera små rundbågiga fönster åt väster och söder. I taket till rummet en trappa upp finns målat en inskription från renoveringen 1918: "1918 då C E D Block var Råda församlings kyrkoherde förändrades kyrkans läktare, vapenhus och sakristia. Bänkarne ombyggdes. Stengolv inlades i koret. Taket över orgelläktaren pryddes med målning. Hela kyrkans inredning ommålades. Under ledning av professor Sigurd Curman och enligt dennes av Kungl Maj:t stadfästade ritningar utfördes arbetet av snickaren Aug. Severinsson och målaren Brocke Blückert. På bekostnad av församlingen samt Gustaf och Gerda Ekman. Kyrkan återöppnades söndagen den 15de december 1918.

INREDNING:
ALTARE - Placerat en bit framför östra korväggen, med altaruppsatsen stående på bakkanten. Av trä med rundade främre hörn, och helt släta sidor vilka är inklädda i rött tyg med silverbroderad strålkrans framtill. Altaret troligen från 1884.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett barockarbete av rikt skulpterat trä i tre avdelningar, placerad på altarets bakkant. I MITTPARTIET den korsfäste Kristus, omgiven av Maria och Johannes, alla skulpterade mot en målad bakgrund. Under denna tavla en målning (olja på trä) föreställande nattvarden. På sidorna om mittpartiet står skulpturer föreställande Petrus och Paulus. Skulpturerna står på förkroppningar (utskjutande delar) i underdelen, prydda med blomsterreliefer. Bakom Petrus och Paulus två marmorerade pilastrar, som bär upp en profilerad list i form av ett entablement. ÖVERSTYCKET innehåller en mindre bild, utförd i relief mot en målad bakgrund, föreställande Jesu gravläggning. Bilden är omgiven av skulpterat bladverk och på sidorna står änglafigurer (putti) hållande Kristi pinoredskap. Överst en skulptur föreställande den segrande Kristus med kors i handen, och på sidorna om honom sitter två kvinnofigurer, troligen symboliserande hopp och kärlek. Altaruppsatsen är målad i flera färger med marmoreringar och förgyllningar. Den är tillverkad av P. Weber, färdig 1739. Restaurerad av Thorbjörn Engblad 1965, av Tage Eriksson 1980. Målad inskription från kyrkans renovering 1884 på baksidan av altaruppsatsen.
ALTARRING - Öppen rundad, av trä med platta profilerade balusterdockor och avslutad med kraftiga rektangulära stolpar i bakkanten. Marmorerad i svart med förgyllningar. Överliggare och knäfall i rött tyg. Ålder osäker, men av äldre datum.
PREDIKSTOL - Vid norra väggen, bestående av korg med skrank och ljudtak. Den har en något ovanlig form eftersom korgen och skranket är helt sammanbyggda och har samma utseende. Deras sidor är indelade i fält med arkadbågar uppburna av refflade pilastrar. Fälten är åtskilda av skulpterade pilastrar. På predikstolskorgen finns i arkadbågarna målningar föreställande evangelisterna, medan det på skranket finns molnliknande formationer målade. Under och över arkadbågarna finns mindre liggande rektangulära fält, nertill med evangelisternas symboler på predikstolskorgen och på skranket ett antal årtal (1589, 1692, 1712, 1734) målade. Allt är målat i olika bruna nyanser och med vissa förgyllningar. Vilar på en enkel brunmålad brädsockel. Ingång sker genom en spegeldörr, som på insidan dessutom har årtalen 1918 och 1954 målade. Inne i predikstolen en målad text med årtalet 1884.
LJUDTAKET är sexkantigt, rikt arbetat, och med profileringar. Målad inskription 1680 runt kanten, änglar i hörnen. Stående gavelstycken över sidorna med målade änglahuvuden på, och mellan dessa skulpterade vapen i hörnen. Allt målat i brunt med ornament i rött, blått och förgyllning. PREDIKSTOLEN är ett arbete i senrenässans. De målade årtalen berättar dess HISTORIA: Tillverkad 1589 (möjligen tidigt 1600-tal) för Fässbergs kyrka (Mölndals kn), sedan skänkt till Råda 1690 (och här kanske iordninggjord 1692), överflyttad i den nya kyrkan 1712, troligen bemålad i samband med takmålningen 1734, flyttad till norra sidan och sammanbyggd med skranket 1884, restaurerad 1918 (då bl a glasfyllningar i skranket ersattes med träfyllningar) och 1954.
DOPFUNT - På korets södra sida. Av trä med snidad dekor. Består av en sexkantig cuppa med plats för ovansida och dopfat i koppar. Även ett lock av koppar hör till. Sidorna har bladverksreliefer. Cuppan står på sex svarvade ben, som står på en sexkantig fot med refflade sidor. Allt målat i brun marmorering med dekor i rött och grönt. Tillverkad 1920 efter ritning av Sigurd Curman. Ersatte då en gjutjärnsfunt från 1880-talet.
BÄNKINREDNING - I två slutna kvarter intill väggarna. Avskärmningar mot koret, med bred rektangulär fyllning. Gavlar med utanpåliggande profilerade fyllningar med välvd ovansida. Dörrar med rektangulära fyllningar och numrering i överdelen. Allt är målat i en brun marmorering, med mörkare bruna lister runt speglarna. Inne i bänkarna är målat med en ljust gråbrun lasering. Bänkarna har troligen ett ursprung 1700-talet (dörrar, skärmar, ryggar), men är ombyggd till nuvarande utseende 1918 (sitsar, kanske gavlar?)
KORBÄNK - Vid södra väggen, i utförande som bänkinredningen i övrigt, men yngre, från 1884 eller 1918.
LÄKTARE - I väster, vilande på tio fyrkantiga träpelare, varav fyra sammanbyggda med väggarna. Målade i grå marmorering. Läkarbarriären har rektangulära speglar med arkadbågar i, profilerade lister i över och underkant, samt figursågad underkantsbräda. Målad i brun marmorering. I speglarna är målade ornament i rödbrunt mot mörkt blågrått, med kors, kristusmonogram, bokstäverna A och O, samt Kristi pinoredskap. Undertaket under läktaren är bemålat med fyllningsimitationer, ljusbrunt marmorerade med röda kanter. Läktaren av äldre datum, ombyggd till nuvarande utseende 1918, varvid bl. a. sidotillbyggnader från 1881 borttogs och en ny läktarbarriär tillverkades. Nuvarande bemålning troligen av Brocke Blückert. Bågformig öppning över läktaren, på fyrkantiga pelare i grå marmorering. Denna båge är tillsammans med de sex fristående pelarna en del av bärningen för tornet.
ORGEL - Orgelfasad med förhöjt halvcirkelformigt mittparti. Indelad i tre delar, åtskilda av pilastrar med bladkapitäl. Skulpterat krön med fackelurnor på flankerna. Målad i grått med förgyllda ornament och inskription, rödmålat malteserkors i rund ram högst. Från 1882 eller 1909. Nuvarande orgelverket från 1981, ersatte då ett verk från 1909 som byggts om 1949.

NUMMERTAVLA - På smal ståndare invid altaruppsatsen. Rektangulär svart siffertavla, omgiven av ett skulpterat och förgyllt bladverk. Tillverkad av Weber 1743 (målad inskription på baksidan).
TRÄSKULPTUR - Domsängel, hängande över mittgångens främre del. Med basun och språkband. Målad rött, ljusbrunt och grönt med förgyllningar, vitt språkband med svart inskription. Tillverkad av Weber 1743, restaurerad av Thorbjörn Engblad 1965.
BELYSNINGSARMATURER - Elektrifierade ljuskronor över mittgången. På väggarna vägglampetter, för elljus, av mässing, från kyrkans elektrifiering 1939.
KLOCKOR - I tornet finns tre klockor. Den äldre och minsta står på golvet, försedd med inskriptioner och figurer, gjuten 1589. De två större, i bruk, är gjutna i Ystad 1926 respektive 1968.