DJURGÅRDSKYRKAN

Innanför huvudentrén i sydost ligger ett förrum/vapenhus med väggar målade i ljusgult, linoleumgolv, vitmålad pärlspåntpanel i taket och gråmålade fyllningsdörrar. I ytterväggen är den brädfodrade timmerkonstruktionen frilagd. Via ytterligare en passage nås från sydväst genom höga pardörrar kyrkorummet, som är färgsatt helt i grått och vitt. Väggarna har en hög bröstpanel målad i grått med vitmålade väggar däröver. Det platta taket är vitmålat med gråmålade balkar, vilket bildar ett rutverk. Fyra smäckra gjutjärnskolonner skapar en längdriktning i rummet med en mittgång mot altaret i sydost. Golvet är lagt av smala brädor, laserade i ljust grått. Långsidornas väggar har småspröjsade träfönster med klarglas. Mot rummets vägg i sydost finns en altarpredikstol, också målad i ljusgrått. En oljemålning av prins Eugen, Den signande solen, fungerar som altartavla. Altarringen har smäckra balusterdockor och ett knäfall klätt med röd sammet. I norra delen av kyrkorummet står på ett podium en mindre orgel i ek, sidoplacerad mot öster. Orgeln har nio stämmor, tillverkad av Åkerman & Lund 1958. Podiets barriär har balusterdockor som altarringens men något kraftigare. Några av de äldre kyrkbänkarna står längs långsidornas väggar. I övrigt är den ursprungliga bänkinredningen ersatt av sekundära stolar av bok med flätad sits, grupperade på ömse sidor om mittgången, snett vända mot altaret. Ljuskronorna är sekundära. Längst fram, till vänster om altaret, står ett svart piano. Till höger om altaret är dopfunten i marmoreringsmålat trä placerad. Genom pardörrarna till vänster om altaret nås sakristian vars väggar, tak och snickerier är målade i grått. Kakelugnen med dekor i form av palmettblad är sannolikt från byggnadstiden.

Kyrkorummet kan även nås från nordväst genom en liten passage med lackat trägolv, gråmålat tak och dito väggar. Ytterväggen redovisar här den brädfodrade timmerkonstruktionen. Pardörrar likt de övriga leder in i kyrkorummet.

Inventarier
Nattvardssilvret, kalk och patén, är från 1772 och signerat Åkerman. Det har tidigare tillhört Hedvig Eleonora kyrka. Dopskålen är ursprungligen en vandringspokal skänkt av DIF (Djurgårdens IdrottsFörening) till församlingen vid sitt 50-årsjubileum 1941. Arkitekten Knut Nordenskjöld ritade dopfuntens marmoreringsmålade fot. Mitt i kyrkorummet hänger ett votivskepp, sannolikt från mitten av 1900-talet. På östra väggen finns en glasmålning med motivet Bergspredikan av konstnären Einar Forseth. I kyrkorummet finns också en målning med motivet Madonnan och Jesusbarnet, som fungerade som altartavla fram tills 1943 då kyrkan fick sin nuvarande altartavla, en donation av prins Eugen. I passagen in till kyrkan hänger en dopduk från 1800-talets första decennier. Flera av kyrkans mässhakar är tillverkade hos Licium på 1950-talet.

Övriga församlingslokaler
Från kyrkans förrum i sydost leder en trätrappa upp till övervåningen som nyttjas för olika typer av församlingsverksamhet. Rummen har lister, paneler och fyllningsdörrar från 1800-talet och bräd- eller linoleumgolv. Väggarna är vävspända eller tapetserade och samtliga rum har kakelugnar. Den f d uthusbyggnaden i sydväst har byggts om till arbetsrum för vaktmästare, textilförvaring, wc m m.

Djurgårdskyrkan uppfördes 182728, i första hand som skolhus, men den kom även att nyttjas som kyrkolokal. Byggnaden uppfördes på initiativ av grosshandlaren och varvsägaren John Burgman och det var också han som donerade den till dåvarande Kongl. Djurgårdsförsamlingen. Djurgårdskyrkans arkitekt är okänd. Från och med 1865 användes byggnaden endast för skolverksamhet men omdanades 1880 till kyrka och har sedan dess fungerat som sådan.

Djurgårdskyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Den ligger i Djurgårdsstaden och Södra Djurgården, som båda är områden av riksintresse för kulturmiljövården.

Redan på 1700-talet fanns det starka önskemål från djurgårdsborna om en egen församling och kyrka. Eftersom det var långt till Hedvig Eleonora kyrka, som länge var församlingens enda kyrka, hölls gudstjänster och andaktsstunder under många år i provisoriska lokaler i Djurgårdsstaden.

182728 lät grosshandlaren och ägaren till det på Djurgården belägna Lothsackska varvet, John Burgman (17641833), uppföra den byggnad som idag går under namnet Djurgårdskyrkan. Dess huvudfunktion var att tjäna som skollokal för barnen till varvets många arbetare. 1830 donerade Burgman byggnaden till församlingen. Ända fram till början av 1900-talet var det nämligen kyrkan och stadens olika församlingar som stod för skolverksamheten och skolhusbyggandet i Stockholm. Enligt donatorn fick byggnaden även användas som gudstjänstlokal, vilket också skedde.

1867 beslöt emellertid kyrkostämman att gudstjänstverksamheten skulle upphöra, eftersom den var störande för skolans verksamhet. Det ursprungliga stora rummet i bottenvåningen, som använts både som skolsal och kyrksal, delades då upp i fyra rum och den ursprungliga predikstolen och annan kyrklig inredning togs bort.

Redan cirka tio år senare, 1878, togs en ny skola i bruk på Djurgården, dagens Djurgårdsskolan, vilket innebar att den gamla inte längre behövdes. Vid denna tid fanns diskussioner om att uppföra en helt ny kyrka på Södra Djurgården. Bland annat ritade arkitekten J F Åbom år 1880 ett förslag till centralkyrka på ön. Samma år fattades dock beslutet att omdana 1820-talets skolbyggnad till kyrka. Egentligen var denna kyrka tänkt som ett provisorium, men har allt sedan dess tjänat som djurgårdsbornas kyrka.

Det var vid 1880-talets ombyggnad som kyrkorummet i stora drag fick sitt nuvarande utseende med bl a altarpredikstolen. Kyrkan kom vid församlingsdelningen 1906 att tillhöra den nya Oscars församling.

Under 1970-talet var kyrkan under en tid nedläggningshotad och en försäljning av kyrkan diskuterades.

Djurgårdskyrkan är uppförd som en profan byggnad och också utformad som en sådan. Endast korset uppe på frontespisen visar att det idag är en kyrkobyggnad. Kyrkan är enskeppig och saknar kor. Kyrkorummet är orienterat i nordvästlig-sydostlig riktning med huvudentrén belägen på den sydöstra gaveln. Den i sydvästra hörnet belägna ursprungliga uthusbyggnaden är sekundärt hopbyggd med kyrkan med en smal länk. Kyrkans stomme är av timmer.

Kyrkobyggnaden är uppförd i 1½ våning, klädd med stående slät vitmålad träpanel ovan en svartmålad sockel. Taket är brutet och klätt med svart plåt, försett med en frontespis mot Djurgårdsvägen. De småspröjsade fönstren med sina fönsteromfattningar är gråmålade. Entrépartiet mot sydost med sin glasade trädörr markeras av en fronton som bärs upp av smäckra joniska kolonner, räfflade och av trä. Den f d uthuslängan i sydväst (ursprungligen sannolikt vedbod, utedass m m) har vitmålad locklistpanel och svart plåttak och är hopbyggd med kyrkobyggnaden med en smal länk.