OPPEBY KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2006:

Den äldsta kyrkan på platsen var sannolikt den träkyrka, som brann någon gång mellan 1600 och 1610. Dess utformning är okänd. Den ersattes relativt omgående med en ny kyrka av trä. Även denna kyrkas ursprungliga utformning är oklar. Den hade vapenhus och sakristia och försågs på 1660-talet med ett nytt "altarkor" som bekostades av fru Anna Stiernfeldt på Stjärnevik.
Vid en sockenstämma 1753 ansåg kapten von Breitholtz, som då ägde den närliggande gården Stjärnevik och herr Adolf Johan Rääf att en ny kyrka borde byggas då kyrkan " är så gammal, trång och till största delen bristfällig och när blåsväder är, man icke utan största fara kan vara uti henne." En ny kyrka av sten uppfördes på samma plats av byggmästaren och klockaren Anders Hansson i Kärna och efter ritningar av byggmästaren Petter Frimodig. Frimodig, d 1766, var byggmästare från Linköping och ofta anlitad i samband med kyrkobyggen. Karakteristiskt för hans kyrkor är de höga tornspirorna, som t ex på Horns kyrka. Horns kyrka invigdes 1754 och var uppförd av Hansson och Frimodig. Oppeby kyrka fick dock en mycket låg huv med spånklädd spira i två avsatser, vilket kan bero på att en annan byggmästare, Per Carlsson i Västervik, uppförde huven. Kyrkan fick som helhet en ålderdomlig utformning med låga murar, små fönsteröppningar och ett brant spåntäckt sadeltak. I de bevarade kyrkohandlingarna finns även uppgifter om fönsterhantverkare "Fenstren til kyrkjan, Sacristian, Wapenhuset och Magazinsboden i Tornet, an allaes 14, alle store och anseenlige, woro betingade och förfärdigade af Glasmästaren Per Nilsson i Orremåla och Horns soch för 414 dal Kopparmynt."

Även interiören fick ett för tiden karakteristiskt utförande med ett tunnvalv av trä. Den ursprungliga fasta inredningen är till stora delar bevarad. Predikstolen, altaruppsatsen och läktarbarriärrens märkliga målningar är utförda av Jonas Berggren. Berggren (1715-1800) var både bildhuggare och målare och utbildad i såväl Kalmar som Stockholm och har utfört arbeten i flera kyrkor i stiftet. Altartavlan, som framställer "Herdarnas tillbedjan", är målad av Carl Fredrich Brander i Stockholm. Kyrkan invigdes redan 1760, trots att inredningen inte var klar. Sannolikt berodde det på att den då 84-åriga biskopen Andreas Rhyzelius ville hinna medverka vid kyrkans invigning. Kyrkans orgel tillkom först 1833 och är byggd av Per Zacharias Strand med fasad ritad av stockholmsarkitekten Carl Gustaf Blom Carlsson.

Kyrkan hade i stort sett inte genomgått några större förändringar före den renovering som utfördes 1935 efter ritningar utförda av arkitekt Johannes Dahl i Tranås. Renoveringen var varsam, men vissa moderniseringar utfördes. Bänkarna ombyggdes och gjordes bekvämare och sidogångar togs upp utmed ytterväggarna. Kyrkan hade ommålats vid flera tidigare tillfällen och nu försökte man återställa den ursprungliga färgsättningen. Läktarbarriärens målningar togs fram, liksom predikstolens ursprungliga färgskala. Därefter har kyrkan endast ommålats interiört och exteriört.