ÅKESHOVS GÅRD

Alltsedan medeltiden har det funnits en gårdsbildning vid Åkeshov, då kallad Nockeby. Sitt nuvarande namn fick gården efter Åke Axelsson Natt och Dag som förvärvade marken 1635. Under 1640-talet påbörjades uppförandet av huvudbyggnaden och flyglarna. År 1655 ärvde dottern Barbro Åkesdotter fastigheten, som under sin tid avslutade det bygge fadern inlett. Gårdsanläggningen finns avbildad i Erik Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna från 1600-talets senare del. Trots flera senare ägare genomgick byggnaderna troligen inte några större förändringar förrän år 1720 då Gabriel Stiernkrona köpte fastigheten. Huvudbyggnadens fasad moderniserades och fick den utformning den har idag. Sonen David Stiencrona inledde en modernisering av interiören i rokokostil. Under 1740-talet lät han även modernisera flyglarnas fasader med rusticerade hörnkedjor och stickbågiga fönster. Dessutom byggdes flyglarna till med en lägre del i norr (Selling, 1977). Även parken och trädgården omgestaltades under denna tid och ett orangeri uppfördes på trädgårdens norra del. Enligt Gösta Selling stod troligen slottsarkitekten Carl Hårleman för inredningen och moderniseringen av exteriören. (Selling, 1965).
Släkten hade slottet i sin ägo fram till 1853. Därefter följde en period av flera ägare och ett successivt förfall. 1902 styckades egendomen och trävaufirman Olsson & Rosenlund köpte den delen av marken där gården ligger. Företaget styckade marken, sålde tomter, byggde och hyrde ut sommarstugor. Bland det som såldes fanns även flera bemålade väggfält från 1700-talet som idag återfinns i Handelskammarens hus i Stockholm. I början av 1900-talet köpte Stockholms stad stora markområden i västerort för framtida bostadsbebyggelse, däribland Åkeshov som inköptes 1905. Under första halvan av 1900-talet användes huvudbyggnaden som vårdhem, då kallad sinnesslöanstalt, flyktingförläggning för Baltiska flyktingar och skola för Riksby folkskola och nya Elementar. Fram till 1930-talet arrenderades resten av gården ut och marken fortsatte att brukas, därefter exploaterades större delen av fastigheten för småhusområden. När tunnelbanan till Vällingby drogs fram i början av 1950-talet revs några äldre ekonomibyggnader med flera finns kvar b. la. den stora ladugården som ligger väster om gården i stadsdelen Nockebyhov. Under 1900-talet förföll gården allt mer och i slutet av 1950-talet inleddes en omfattande restaurering. Bromma församling hyrde gården mellan 1958 och 1986, och huvudbyggnaden användes som pastorsexpedition. Under 1980-talet restaurerades huvudbyggnaden återigen och används idag som hotell och konferensanläggning.

Historiken baserad på Bergman, Anna, Åkeshov 1:1, Åkeshovs slott, Östra Flygeln, Byggnadshistoriks inventering, Stockholms stadsmuseum, Kulturmiljöavdelning, 2001:1 och Lundberg; Lena, Åkeshovs slott, Åkeshov 1:1, parkområdet, Historisk utredning, Stockholms stadsmuseum, Kulturmiljöavdelningen, 2005, Stockholm utanför tullarna- Nittiosju stadsdelar i ytterstaden, Söderström, Göran (red.), Stockholm 2003 samt, Informationstavla, Stockholms gatu- och fastighetskontor, 2001.