KUSMARK, RIJFSKA GÅRDEN

På krönet av den brant sluttande älvbrinken vid Kågeälvens norra strand ligger gårdsanläggningen som idag består av huvudbyggnad och bagarstuga av sten samt trädgårdspaviljong av trä. Anläggningen slöts av en numera riven stenladugård.

Stenhusen uppfördes på 1790-talet av nämndemannen Olof Persson. Enligt traditionen har denne haft hjälp av den österbottniske byggmästaren Jacob Rijf, som då var verksam vi ombyggnaden av Skellefteå landsförsamlings kyrka. Teglet var av gårdens egen tillverkning. Gården framstår som helt unik i länet, troligen även i hela övre Norrland.

Huvudbyggnaden är uppförd i en våning med delvis inredd vindsvåning. Tegelstommen är putsad och vitfärgad. Även bagarstugan är av tegel och vitputsad. Gavelröstena är dock timrade. Den sexkantiga trädgårdspaviljongen med lövsågade dekorationer är från 1800-talets senare del.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

På krönet av den brant sluttande älvbrinken vid Kågeälvens norra strand ligger gårdsanläggningen som idag består av huvudbyggnad och bagarstuga av sten samt trädgårdspaviljong av trä. Anläggningen slöts av en numera riven stenladugård.

Stenhusen uppfördes på 1790-talet av nämndemannen Olof Persson. Enligt traditionen har denne haft hjälp av den österbottniske byggmästaren Jacob Rijf, som då var verksam vi ombyggnaden av Skellefteå landsförsamlings kyrka. Teglet var av gårdens egen tillverkning. Gården framstår som helt unik i länet, troligen även i hela övre Norrland.

Huvudbyggnaden är uppförd i en våning med delvis inredd vindsvåning. Tegelstommen är putsad och vitfärgad. Även bagarstugan är av tegel och vitputsad. Gavelröstena är dock timrade. Den sexkantiga trädgårdspaviljongen med lövsågade dekorationer är från 1800-talets senare del.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

På krönet av den brant sluttande älvbrinken vid Kågeälvens norra strand ligger gårdsanläggningen som idag består av huvudbyggnad och bagarstuga av sten samt trädgårdspaviljong av trä. Anläggningen slöts av en numera riven stenladugård.

Stenhusen uppfördes på 1790-talet av nämndemannen Olof Persson. Enligt traditionen har denne haft hjälp av den österbottniske byggmästaren Jacob Rijf, som då var verksam vi ombyggnaden av Skellefteå landsförsamlings kyrka. Teglet var av gårdens egen tillverkning. Gården framstår som helt unik i länet, troligen även i hela övre Norrland.

Huvudbyggnaden är uppförd i en våning med delvis inredd vindsvåning. Tegelstommen är putsad och vitfärgad. Även bagarstugan är av tegel och vitputsad. Gavelröstena är dock timrade. Den sexkantiga trädgårdspaviljongen med lövsågade dekorationer är från 1800-talets senare del.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

På krönet av den brant sluttande älvbrinken vid Kågeälvens norra strand ligger gårdsanläggningen som idag består av huvudbyggnad och bagarstuga av sten samt trädgårdspaviljong av trä. Anläggningen slöts av en numera riven stenladugård.

Stenhusen uppfördes på 1790-talet av nämndemannen Olof Persson. Enligt traditionen har denne haft hjälp av den österbottniske byggmästaren Jacob Rijf, som då var verksam vi ombyggnaden av Skellefteå landsförsamlings kyrka. Teglet var av gårdens egen tillverkning. Gården framstår som helt unik i länet, troligen även i hela övre Norrland.

Huvudbyggnaden är uppförd i en våning med delvis inredd vindsvåning. Tegelstommen är putsad och vitfärgad. Även bagarstugan är av tegel och vitputsad. Gavelröstena är dock timrade. Den sexkantiga trädgårdspaviljongen med lövsågade dekorationer är från 1800-talets senare del.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

På krönet av den brant sluttande älvbrinken vid Kågeälvens norra strand ligger gårdsanläggningen som idag består av huvudbyggnad och bagarstuga av sten samt trädgårdspaviljong av trä. Anläggningen slöts av en numera riven stenladugård.

Stenhusen uppfördes på 1790-talet av nämndemannen Olof Persson. Enligt traditionen har denne haft hjälp av den österbottniske byggmästaren Jacob Rijf, som då var verksam vi ombyggnaden av Skellefteå landsförsamlings kyrka. Teglet var av gårdens egen tillverkning. Gården framstår som helt unik i länet, troligen även i hela övre Norrland.

Huvudbyggnaden är uppförd i en våning med delvis inredd vindsvåning. Tegelstommen är putsad och vitfärgad. Även bagarstugan är av tegel och vitputsad. Gavelröstena är dock timrade. Den sexkantiga trädgårdspaviljongen med lövsågade dekorationer är från 1800-talets senare del.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2