ANGARNS KYRKA

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Angarns kyrka torde som tidigast ha tillkommit under 1280-talet. Sakristian samt vapenhuset har tillkommit något senare, och varken vapenhusets eller sakristians murar ligger i förband med långhuset. Salkyrkans långhus var ursprungligen täckt av ett tunnvalv med treklöverformad genomskärning, något som var vanligt under folkkungatiden. Vid okänd tidpunkt har kyrkan brunnit varpå trätunnvalvet brann ner och murarnas övre del förstördes. Efter branden försågs långhuset med ett platt innertak av trä och samtidigt sänktes vägghöjden med ungefär en halv meter. Vapenhuset lämnades utan innertak, med synliga takstolar. Sakristians medeltida valv bevarades dock.

Angarns kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården.
Flera fornlämningar skvallrar om att trakten kring Angarn varit bebodd i flera tusen år. Här finns bl a ett stort antal runstenar från 1000-talet liksom flera hällristningar från yngre bronsåldern, då bebyggelsen var omfattande. Under medeltiden fanns här en vik som stod i förbindelse med Långhundraleden, den s k Angarnsjöängen. Angarn hade således liksom flertalet kyrkor, ett strategiskt läge utmed en farled och var lätt att nå i landskapet. Under 1800-talet torrlades sjön för att man skulle utvinna mer åker och samtidigt förbättra förhållandena för den befintliga intilliggande odlingsmarken.
Ordet "garn" betydde "tarm" eller "snöre" och användes i namn som betecknade något långsmalt. Angarnsjöängen var ju i forntiden en vik av Saltsjön. Förleden "An-" betyder mittemot och torde syfta på att kyrkan ligger mittemot den närbelägna viken Garn, där Össeby-Garns kyrka är belägen.
Vid tiden kring 1314 var Angarn annex till Vada kyrka. Annexförhållandet kvarstod fram till 1923, då församlingen lades som annex till Össeby-Garn. Sedan den 1 januari 2006 tillhör Angarns kyrka Össeby församling.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk- topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM Stockholms läns museum, arkivet
Boëthius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Bonnier, A C, Kyrkorna berättar. Upplands kyrkor 1250 - 1350, Uppsala 1987
Calissendorff, K, Ortnamn i Uppland, Stockholm 1986
Dyhlén-Täckman, I, Kulturminnesvårdsprogram för Vallentuna kommun, Kulturhistoriskt värdefulla områden, Stockholm 1986
Henschen, I och Tuulse, A, Kyrkor i Vallentuna härad, Sveriges kyrkor, vol 71, Stockholm 1953
Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län 1997
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Sjöman, B, Angarns kyrka. Upplands kyrkor -213, Katrineholm 1989

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum.

Den lilla medeltidskyrkan i Angarn ligger ungefär en halvmil väster om Vallentuna, mellan Stockholm och Norrtälje. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett rakt avslutat kor i samma bredd som långhuset. Vid korets nordmur står en sakristia och intill långhusets sydmur ett vapenhus. De vitputsade murarna är uppförda av jämnstora gråstenar lagda i oregelbundna skift. Grunden består av otuktad gråsten. Sockel saknas. Taken är klädda med svart plåt. Exteriören ger ett medeltida intryck, men interiören präglas av den fasta inredningen i gustaviansk stil. Långhusets innermurar är vitputsade och den enda utsmyckningen består av en profilerad trälist mellan det segementformade taket och väggen. Kyrkan uppfördes troligen under 1200-talet och kan vara en av de äldsta salkyrkorna i Uppland. Sakristian och vapenhuset är sekundära. Åtminstone sakristian och eventuellt även vapenhuset kan tillhöra folkungatiden, dvs. 1250-1350. Tydliga Spår visar att långhuset haft ett ursprungligt, treklöverformat valv av trä. Vid en okänd tidpunkt brann detta tak och ett nytt platt tak uppfördes. Vid en storm 1729 blev kyrkan svårt skadad. Det dröjde länge innan någon renovering kom till stånd. Läktaren byggdes på 1760-talet. Altaret är från 1788. 1795-96 genomgick kyrkan en renovering då murarna rappades, ett nordfönster togs upp och sydfönstren utvidgades. Långhuset täcktes med ett valmat segmentvalv av trä som putsades. I vapenhuset slogs ett tunnvalv av trä. Nuvarande predikstolen uppsattes. 1846 uppställdes i koret ett förgyllt kors med törnekrona mot en bakgrund av blå draperimålning. 1946 renoverades kyrkan åter. Nu satte man in innerfönster med blyinfattat antikglas och nya, slutna bänkar. All övrig inredning konserverades.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996-1999

Omgivningen
Angarns kyrka ligger i ett kuperat och variationsrikt landskap. Kyrkan och kyrkogården ligger på ett dominerande höjdläge i västra delen av kyrkbyn med utsikt över agrarlandskapet mot väster och norr. Ännu kan man föreställa sig läget för det som var Angarnsjöängen. Sjösänkningen ledde inte till det resultat man räknat med, ty marken förblev sank efter torrläggningen och området är idag ett tillhåll för fåglar, och utgör en av länets främsta fågellokaler. Söder om kyrkan passerar landsvägen och direkt öster om kyrkan ligger det gamla skolhuset som uppfördes 1870-71. Byggnaden används sedan 1977 som församlingshem. Bebyggelsen kring Angarns kyrka är huvudsakligen från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, men har förändrats under senare tid.

Kyrkomiljön
Mot väster och söder avgränsas kyrkotomten av en stenmur, tillkommen 1771. Den södra ingången anlades 1855. Under 1920-talet tillkom en avgränsning mot öster och norr i form av ett enkelt horisontalt staket med entrégrindar mot öster. Direkt utanför de södra grindstolparna står äldre runstenar, som tidigare legat som trappsteg in till kyrkans vapenhus. 1895 planerades kyrkogården om, vilket innebar att grusgångar anlades och träd planterades. Än idag leder en grusgång från grindpartiet i söder och öster fram till kyrkoentrén. Under samma omgestaltning tillkom den södra ingångens två granitstolpar med smidda grindar. Mot söder och öster finns delar av trädkransen bevarad. Norr om kyrkan, utanför staketet finns två ekonomibyggnader, varav den ena är äldre och den andra relativt nyuppförd. Nordöst om ekonomibyggnaderna ligger minneslunden, anlagd under 1980-talet. Minneslunden avgränsas av en lägre barrhäck och markeras med en sten.

Klockstapeln står på en höjd, på andra sidan vägen, sydöst om kyrkan. Den uppfördes 1661 i en klockbockskonstruktion, ursprungligen öppen, men kläddes sannolikt med panel i samband med en reparation 1771, och fick därmed sitt nuvarande utseende. Tälttaket kröns av en spira.
Klockstapeln har två klockor, varav lillklockan troligen göts under 1300-talets förra hälft. Storklockan anskaffades kring 1700-talets mitt, men göts senast om 1818.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan är uppförd av gråsten med rektangulär plan och ett rakt avslutat kor i öster. Omfattningar är dock till viss del murade i tegel.
I samband med en större renovering 1795-96 försågs långhuset med nya takstolar.
Sakristian och vapenhuset har dock kvar den medeltida takstolskonstruktionen.

Angarns kyrka torde som tidigast ha tillkommit under 1280-talet. Sakristian samt vapenhuset har tillkommit något senare, och varken vapenhusets eller sakristians murar ligger i förband med långhuset. Salkyrkans långhus var ursprungligen täckt av ett tunnvalv med treklöverformad genomskärning, något som var vanligt under folkkungatiden. Vid okänd tidpunkt har kyrkan brunnit varpå trätunnvalvet brann ner och murarnas övre del förstördes. Efter branden försågs långhuset med ett platt innertak av trä och samtidigt sänktes vägghöjden med ungefär en halv meter. Vapenhuset lämnades utan innertak, med synliga takstolar. Sakristians medeltida valv bevarades dock.

Angarns kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården.

Flera fornlämningar skvallrar om att trakten kring Angarn varit bebodd i flera tusen år. Här finns bl a ett stort antal runstenar från 1000-talet liksom flera hällristningar från yngre bronsåldern, då bebyggelsen var omfattande. Under medeltiden fanns här en vik som stod i förbindelse med Långhundraleden, den s k Angarnsjöängen. Angarn hade således liksom flertalet kyrkor, ett strategiskt läge utmed en farled och var lätt att nå i landskapet. Under 1800-talet torrlades sjön för att man skulle utvinna mer åker och samtidigt förbättra förhållandena för den befintliga intilliggande odlingsmarken.

Ordet garn betydde tarm eller snöre och användes i namn som betecknade något långsmalt. Angarnsjöängen var ju i forntiden en vik av Saltsjön. Förleden An- betyder mittemot och torde syfta på att kyrkan ligger mittemot den närbelägna viken Garn, där Össeby-Garns kyrka är belägen.

Vid tiden kring 1314 var Angarn annex till Vada kyrka. Annexförhållandet kvarstod fram till 1923, då församlingen lades som annex till Össeby-Garn. Sedan den 1 januari 2006 tillhör Angarns kyrka Össeby församling.

KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM Stockholms läns museum, arkivet
Boëthius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Bonnier, A C, Kyrkorna berättar. Upplands kyrkor 12501350, Uppsala 1987
Calissendorff, K, Ortnamn i Uppland, Stockholm 1986
Dyhlén-Täckman, I, Kulturminnesvårdsprogram för Vallentuna kommun, Kulturhistoriskt värdefulla områden, Stockholm 1986
Henschen, I och Tuulse, A, Kyrkor i Vallentuna härad, Sveriges kyrkor, vol 71, Stockholm 1953
Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län 1997
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Sjöman, B, Angarns kyrka. Upplands kyrkor -213, Katrineholm 1989

Omgivningen
Angarns kyrka ligger i ett kuperat och variationsrikt landskap. Kyrkan och kyrkogården ligger på ett dominerande höjdläge i västra delen av kyrkbyn med utsikt över agrarlandskapet mot väster och norr. Ännu kan man föreställa sig läget för det som var Angarnsjöängen. Sjösänkningen ledde inte till det resultat man räknat med, ty marken förblev sank efter torrläggningen och området är idag ett tillhåll för fåglar, och utgör en av länets främsta fågellokaler. Söder om kyrkan passerar landsvägen och direkt öster om kyrkan ligger det gamla skolhuset som uppfördes 1870-71. Byggnaden används sedan 1977 som församlingshem. Bebyggelsen kring Angarns kyrka är huvudsakligen från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, men har förändrats under senare tid.

Anläggningen
Mot väster och söder avgränsas kyrkotomten av en stenmur, tillkommen 1771. Den södra ingången anlades 1855. Under 1920-talet tillkom en avgränsning mot öster och norr i form av ett enkelt horisontalt staket med entrégrindar mot öster. Direkt utanför de södra grindstolparna står äldre runstenar, som tidigare legat som trappsteg in till kyrkans vapenhus. 1895 planerades kyrkogården om, vilket innebar att grusgångar anlades och träd planterades. Än idag leder en grusgång från grindpartiet i söder och öster fram till kyrkoentrén. Under samma omgestaltning tillkom den södra ingångens två granitstolpar med smidda grindar. Mot söder och öster finns delar av trädkransen bevarad. Norr om kyrkan, utanför staketet finns två ekonomibyggnader, varav den ena är äldre och den andra relativt nyuppförd. Nordöst om ekonomibyggnaderna ligger minneslunden, anlagd under 1980-talet. Minneslunden avgränsas av en lägre barrhäck och markeras med en sten.

Klockstapeln står på en höjd, på andra sidan vägen, sydöst om kyrkan. Den uppfördes 1661 i en klockbockskonstruktion, ursprungligen öppen, men kläddes sannolikt med panel i samband med en reparation 1771, och fick därmed sitt nuvarande utseende. Tälttaket kröns av en spira.
Klockstapeln har två klockor, varav lillklockan troligen göts under 1300-talets förra hälft. Storklockan anskaffades kring 1700-talets mitt, men göts senast om 1818.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan är uppförd av gråsten med rektangulär plan och ett rakt avslutat kor i öster. Omfattningar är dock till viss del murade i tegel.
I samband med en större renovering 1795-96 försågs långhuset med nya takstolar.
Sakristian och vapenhuset har dock kvar den medeltida takstolskonstruktionen.