ÅLIDHEMSKYRKAN

Kyrkan ligger i ett skogsparti mitt mellan stadsdelarna Ålidbacken, Sofiehem och Ålidhem, ca 3 km öster om centrala Umeå. Kyrkan exponeras främst från entrésidan i söder samt från Studentvägen i öster. Direkt utanför (söder om) kyrkan passerar en vältrafikerad cykelväg från Ålidhem, i riktning mot centrum. Den passerar Student-vägen över en betongbro som landar mellan klockstapeln och kyrkan. Längre söderut finns en parkering, och i anslutning till den ett brunlaserat förråd och ett rödmålat soprum. Sydost om parkeringen planeras Norrlands första moské att byggas intill Studentvägen. Kyrkotomten har ingen avgränsning i form av staket eller bogårdsmur, men platsen är ändå tydligt skild från omgivande bostadsområden genom att den ligger lite för sig själv i mer orörd natur. Nordväst om kyrkan, mot Ålidbacken till, når hälle-berget upp i dagen och här på baksidan finns en lekplats. Begravningsplats saknas.

Ålidhem bildade egen församling 1971. Året före utlystes en arkitekttävling om ny kyrka. Tävlingen vanns av arkitekten Carl Nyrén med sitt förslag För alla och kyrkan uppfördes 197273. Mottot är talande för kyrkans utformning då den verkligen präglas av församlingens strävan att bygga en demokratisk och tillgänglig vardagskyrka med öppna gränser mellan det traditionellt kyrkliga och de mer profant hållna verksamheterna. Kyrkan och församlingslokalerna utgör därför en sammanhållen enhet, orienterad i öst-västlig riktning.

Klockstapeln av trä uppfördes samtidigt som kyrkan, men ritades av arkitekt Sören Thurell, som vid denna tid var medarbetare till kyrkans arkitekt, Carl Nyrén. Klock-stapeln är rektangulär i formen, med valmat sadeltak och snedställda strävor täckta av vattbrädor. Stapeln är i sin helhet bruntjärad och har samma typ av panel som kyrkan. På vardera långsidan finns tre grupperade jalusier. Taknocken kröns av en tupp.

HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Ålidhemskyrkan i Umeå reser sig på en kulle omgiven av tallar och i närheten av modern bostadsbebyggelse. Kyrkan byggdes 1973 av Ragnar Wiksten Byggnads AB efter ritningar av Carl Nyrén.

Kyrkan utgör östra delen av en anläggning med lägre församlingslokaler i väster. Komplexet har rektangulär form. Byggnaden är uppförd av trä klätt med faluröd panel som utformats olika på fasadernas övre och nedre delar. Taket är platt och täckt med plåt. Västra kyrkväggens övre parti är helt glasat. Ingången återfinns i söder och leder förbi sakristian in i kyrkorummet. Interiörens tak och väggar är panelklädda. Taket är obehandlat och har synligt bjälklag. Väggarna har horisontal, tvådelad fältindelning med nedre fältet obehandlat det övre marmorerat i blått. Dess marmoreringar liksom de på dopfunt och predikstol är utförda av Åke Pallarp. Sittplatserna utgörs av fast bänkinredning i furu. Som altarprydnad fungerar en vävnad av Anna-Lisa Odelqvist-Kruse.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Ålidhemskyrkan är högt belägen på hälleberget, omgiven av tallar, men i nära anslutning till bostadsområden och centrumbebyggelse.

Den är byggd i trä. Formen är rektangulär med ett platt plåttak. De faluröda fasaderna varieras genom att träpanelen utformas olika på den övre och den nedre halvan. Den västa fasadens övre del är helt uppglasad. Den södra väggen, som rymmer entrén, har fått två, asymmetriskt placerade, rektangulära fönster. Sammanbyggd med kyrkan är en lägre församlingsdel. Den fristående klockstapeln i bruntjärat trä är ritad av arkitekten.

Invändigt är taket klätt med obehandlad träpanel, och bjälklaget är synligt. Väggarna är uppdelade i två horisontella fält; det nedre fältets träpanel är obehandlad, medan det övre marmorerats i blått. Golvets marmor och klinkers är lagt i ett rutmönster. Den fasta bänkinredningen är utförd i ofärgat trä.

Marmoreringarna på väggar samt predikstol och dopfunt är utförda av Åke Pallarp. Altarväggens textil är ett verk av Anna-Lisa Odelquist-Kruse.

KÄLLA: Hållén, Agneta, Nya svenska kyrkor III. Rapport RAÄ 1997:1. Stockholm 1998.