TIDERSRUMS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - TIDERSRUM

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1065, 1900: 1365, 1995: 258

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger vid ett vägskäl 10 km sydväst om Kisa i södra Östergötlands skogsbygd. Den är belägen på sluttningen av en ås med utblick över en trång dalgång. På kyrkogården finns klockstapel (enligt Nils Månsson Mandelgren uppförd 1711) och gravkapell. I anslutning till kyrkan ligger ett hembygdsmuseum och ett församlingshem (f.d. skola). Detta gamla bygdecentrum är riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Tidersrums är en av landets äldsta och bäst bevarade träkyrkor. Den timrade kyrkan består av rektangulärt lång-hus med smalare, rakt avslutat kor, vapenhus i väster samt en murad sakristia i norr. Kyrkan - som ursprungligen bestod av långhus och kor - uppfördes av liggande, bilat furutimmer vars yttersta årsringar genom dendrokronologi daterats till 1264. Sakristian uppfördes sannolikt under senare delen av medeltiden. Vapenhuset tillkom 1860.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör ger ett oförvanskat intryck. Den rödfärgade timmerbyggnaden är täckt med mönsterlagda spån, sakristian vitputsad. Samtliga yttertak utgörs av spåntäckta sadeltak. De merendels rundbågiga fönsteröppningarna erhöll sin nuvarande form på 1800- och 1900-talen. Medeltidskyrkan har haft portaler i både långhusets och korets sydvägg - varav i dag endast den senare återstår. Huvudingång nu via vapenhuset i väster. Kyrkorummet genomgick viktiga förändringar under 1300-talet, då bl.a. en omfattande målningsutsmyckning tillkom. På väggar och tak i långhus och kor finns rester av höggotiska målningar från 1300-talets mitt, som framtogs och konserverades 1957-58. Under långhustakets målade medaljonger skymtar även en äldre utsmyckning. Inredningen härrör från 1600- och 1700-talet. Interiören fick sin nuvarande utformning och färgsättning vid en restaurering 1961 under ledning av arkitekten Kurt von Schmalensee. Altaret, som byggdes om 1816, pryds av delar av en altaruppsats som tillverkades 1693 av mäster Jöns. Altaruppsatsen skänktes till kyrkan 1695 av major Gabriel Gyllenståhl. Predikstolen tillkom 1661 och målades 1662 av mäster Johan Christofersson.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Kyrkogårdens historik
Redan på en arealavmätningskarta över Tidersrum från 1703 finns den rektangulära
kyrkogården utritad med en tydlig avgränsning runt kyrkan. Kyrkogården tycks vara
orienterad något annorlunda än idag, men det kan bero på en något schematisk avritning
av verkligheten. En geometrisk karta från 1727 visar en öppning i södra muren. En
arealavmätningskarta från 1866 visar kyrkogårdens avgränsning mer i detalj. På denna
karta kan man se att kyrkogården har samma orientering som idag, men att formen
skiljer något.

På kyrkogården söder om kyrkan står en vackert utförd klockstapel vars byggnadsår
enligt uppgift från Nils Månsson Mandelgren är 1711. Mandelgren besökte kyrkan
1847. Runt hela kyrkogården fanns i äldre tider en stockmur av vilken i dag inget finns
bevarat. Från en avfotograferad teckning av kyrkan i Säves reseberättelse från 1861 kan
man se att kyrkogården omgärdas i öster av en gärdesgård av trä. På samma teckning
kan man se att det stod ett antal träd på kyrkogården och det ser också ut som om
kyrkogården var gräsbevuxen.

Bogårdsmuren byggdes troligen omkring 1900. Några av de personer som enligt uppgift
byggde denna ligger begravda på kyrkogården. Ett fotografi från 1933 visar att det fanns
en häck på muren och foton från 1938 visar att järnstaket var på plats. Fotona från 1938
visar också att det stod många vita träkors i sydöst. De träd som utefter muren och
staketet omgärdade hela kyrkogården på en planritning ritad 1951 är idag borttagna med
några få undantag. Nu finns endast träden utefter östra staketet kvar samt två träd vid
den södra ingången. De träd som idag är kvar är inte särskilt gamla. Foton tagna 1957
visar grusgravar belägna väster om klockstapeln.

Eventuellt utvidgades kyrkogården mot öster runt år 1900. Det gäller den del som i
rapporten kallas område 2. Här avgränsas kyrkogården av ett järnstaket istället för mur,
gravkapellet ligger i detta område och kan vara byggt runt 1900 och de tidigaste
gravläggningarna idag är från 1910-talet.

Tidersrums kyrka
Tidersrums kyrka är en av landets äldsta och bäst bevarade träkyrkor. Den är uppförd av
liggande timmer och är dendrokronologiskt daterad till 1264. Exteriören är klädd med
rödfärgade spån och även de branta sadeltaken är spåntäckta. Huvudingången är sedan
1860 förlagd till ett då uppfört vapenhus på västra gaveln. Den medeltida koringången
finns kvar. Interiören präglas av de vägg- och takmålningar från 1300-talet som togs
fram och konserverades på 1950-talet.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården är inte indelad i kvarter. Vid inventeringen har den delats in i fyra olika
områden. Det första området består av gravarna 1-131 och 233-351. Det andra utgörs av
gravarna 132-232 samt 352-438 och till det tredje området räknas gravarna 439-719.
Kyrkan och gravarna 720 och 791-802 hör till det fjärde området.

Allmän karaktär
Några lönnar växer i öster men i övrigt har kyrkogården en mycket öppen karaktär och
domineras av kyrkan och den höga, rödfärgade klockstapeln. Raderna med
gravläggningar ligger i nord/sydlig riktning på hela kyrkogården.

Omgärdning
Västra muren: en ca 1,5 m hög bogårdsmur bestående av ca 0,4-1,2 m stora naturliga
gråstenar. I muren finns även inkilade stenar. Ovanpå muren ligger ett tunt jordlager
med en syrenhäck.
Norra muren: från gravkapell och till det nordvästra hörnet av utgör omgärdningen av
ett ca 0,9-1,9 m hög bogårdsmur bestående av ca 0,4-1,3 m stora naturliga gråstenar. I
muren finns även inkilade stenar. Ovanpå muren ligger ett jordlager med en syrenhäck.
Östra muren: ett smitt järnstaket som kröns av vinklade järn som bildar spetsar.
Spjälorna i staket har diagonal genomskärning.
Södra muren: en ca 0,95-1,15 m hög bogårdsmur bestående av ca 0,6-1,0 m stora
naturliga gråstenar. En del stora stenar är kilade. Ovanpå muren ligger ett tunt jordlager
med en syrenhäck.

Ingångar
Öster: dubbelgrind i järnsmide med samma utförande som staketet och med krysstag i
nedre delen. Fyra stycken små kors på krönet. Fyrkantiga grindstolpar av granit med
välvt krön. Invid gravkapellet finns ytterligare en dubbelgrind. Denna saknar
grindstolpar.
Söder: dubbelgrind i järnsmide med spjälor med diagonal genomskärning. Dekoren
bestående av bl a öppna kringlor och enkel låga. Grindstolpar på fyrkantiga
granitsocklar. Stolparna är slätputsade och avfärgade i vitt. De är formade som kolonner
med kvadratisk överdel. De har ett nedre och ett övre svartmålat plåtklätt tak.

Vegetation
Inga rygghäckar eller omgärdningshäckar finns idag på kyrkogården. Ovanpå
bogårdsmuren växer syrenhäckar. Enligt uppgift ha större delen av trädkransen tagits
bort p g a att träden var i dåligt skick.
Öster: sex lönnar bildar en trädkrans. Träden är inte så stora och en är klart yngre än de
övriga.
Söder: två lönnar står vid den södra ingången.

Gångsystem
Område 1: huvudgång till kyrkan bestående av grovt naturgrus. Gångarna söder och
öster om kyrkan utgörs även dessa av naturgrus.
Område 2: den östra mittgången samt en nordlig-sydlig tvärgång bestående av grovt
grus. Den nordligaste delen av tvärgången är dock täckt av sand.
Område 3: en grusgång med sand och grov natursten avgränsar området i söder. Den
östra tvärgången är belagd med sand fram till gravkapellet.
Område 4: en grusgång med grov natursten leder fram till huvudingången. Denna gång
fortsätter runt kyrkans västra gavel och vidare i nordlig riktning.

Gravvårdstyper
Söder och öster om kyrkan finns det i huvudsak grusgravar. Vissa gravar är omgärdade
av stenramar. I övrigt är gruset uppkrattat till en kulle på själva graven utan
omgärdning. Mellan dessa gravar växer gräs. Gravläggningarna är huvudsakligen från
1860-tal 1990-tal. Gravvårdarna är i allmänhet dels sentida, låga och breda och dels
höga, ofta av svart, polerad granit. Smala sandgångar löper bakom gravraderna. Lite
mer påkostade gravar finns även sydväst om gravkapellet. Kyrkogårdens östra del är
omlagd till gräsyta och här är det mestadels enkla, sentida gravvårdar. En del äldre
vårdar tyder på begravningar i allmänna linjen. Norr om kyrkan finns ett obrutet
system av linjegravar där man kan följa begravningarna årtalsvis från öster till väster.
Här finns även en del enkla vitmålade träkors. Det är en typ av gravvård, som av äldre
fotografier att döma tidigare var mycket vanlig på kyrkogården. Väster om kyrkan finns
enbart enstaka gravar. En del familjegravar är omgärdade av stenramar och en större
familjegrav omgärdas av ett smidesstaket.

Minneslund
-

Byggnader
I område 1 står en klockstapel på en kallmurad gråstensgrund eller uppallad sten. Den är
rödfärgad och har spåntak. Den svängda huven är täckt med falsad kopparplåt. Enligt
uppgift från Nils Månsson Mandelgren uppfördes klockstapeln 1711. Nordöst på
kyrkogården ligger ett gravkapell med slätputsade fasader avfärgade i vitt. Kapellet har
ett spånklätt sadeltak och sockel av natursten. Sockeln är på grund av den sluttande
terrängen högre i väster. Byggnaden har lunettfönster, ankarjärn i fasaden samt en
dubbeldörr med diagonalrutad panel. Inga uppgifter nämner kapellets ålder. Det finns på
foto från 1935 men ej på kartan från 1866. Troligen är det byggt under första delen av
1900-talet.

Övrigt
En mindre sten står söder om koringången. På stenen finns årtalet 1770 och initialerna
ENS. Eventuellt är det en äldre gravmarkering eller en markering av ett hemmans/en
bys gravplats.
Några undanställda gravvårdar i svart granit står öster om gravkapellet.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Gravplats 1-131 och 233-351 (Område 1)
Området omfattar gravplats nr 1-131 samt 233-351 och ligger söder, sydöst och öster
om kyrkan. Det är fyrkantigt med en vinkling åt väster. Inom området, sydöst om
kyrkan, står klockstapeln.

Allmän karaktär
Området sluttar mot väster och domineras av den rödfärgade klockstapeln. De flesta
gravarna är grusgravar. Vissa av dem är omgärdade av stenramar, men de flesta saknar
omgärdning och istället är gruset uppkrattat till en kulle. Mellan dem växer gräs och
smala sandgångar löper bakom raderna med gravar.

Omgärdning
Bogårdsmuren i söder.

Ingångar
Huvudingången i områdets västra del.

Vegetation
-

Gångsystem
Huvudgången till kyrkan samt gångar öster och söder om kyrkan.

Gravvårdstyper
I allmänhet är gravvårdarna sentida, låga och breda eller höga, ofta av svart, polerad
granit. Gravläggningarna är huvudsakligen från 1860-tal 1990-tal. Gravar omgärdade
med stenram.

Byggnader
Klockstapeln

Gravplats 132-232 och 352-438 (Område 2)
Området omfattar gravplats nr 132-232 samt 352-438. Det är avlångt i nordlig-sydlig
riktning och ligger utefter kyrkogårdens östra staket.

Allmän karaktär
Kyrkogårdens östra del är omlagd till gräsyta, vilket ger den en öppen karaktär. Här är
det mestadels enkla, sentida gravvårdar. En del äldre vårdar tyder på begravningar i
allmänna linjen. Enligt uppgift stod stenarna tidigare med texten vänd mot vägen och
de var grusgravar. Eventuellt lades denna del av kyrkogården om på 1970-talet.

Omgärdning
Staket i norr och öster. Bogårdsmur i söder.

Ingångar
Östra mittgången med dess grind och ytterligare en grind vid gravkapellet.

Vegetation
Lönnar som ingår i trädkransen.

Gångsystem
Östra mittgången och en tvärgång i nordlig-sydlig riktning.

Gravvårdstyper
I huvudsak låga och breda vårdar. Det förekommer gravläggningar från 1910-talet fram
till och med 2001, men flertalet gravar härrör från 1970-tal - 1990-tal. De flesta
gravarna har små stenramar kring blomplanteringarna. Enstaka gravar är av
linjegravskaraktär. Vårdarna är i huvudsak av gråvit, grå, svart och röd granit. Bland
enskilda gravvårdar kan nämnas ett s k avbrutet livsträd i form av en stubbe samt en
gravvård som enligt uppgift är rest över en av de fyra män som lade om
kyrkogårdsmuren.

Gravplats 439-719 (Område 3)
Området omfattar gravplats nr 439-719. Det är avlångt i västlig-östlig riktning och
ligger norr om kyrkan.

Allmän karaktär
Sluttande öppen gräsyta med enkla gravar. I östra delen av området grusgravar och ett
praktfullare intryck.

Omgärdning
Bogårdsmur i väster och norr.

Ingångar
-

Vegetation
Fyra enar vid en grav längst i väster samt en lönn vid gravkapellet.

Gångsystem
En grusgång avgränsar området i söder.

Gravvårdstyper
Norr om kyrkan finns ett obrutet system av linjegravar där man kan följa
begravningarna årtalsvis från öster till väster. Stenarna är små. Här finns även en del
enkla vitmålade träkors. Det är en typ av gravvård, som av äldre fotografier att döma
tidigare var mycket vanlig. I östra delen av området är det några familjegravar med
högre vårdar och de flesta är grusgravar med stenramar. En större grav omgärdas av ett
staket av järnsmide/plåt. Mellan dessa och gravarna av linjekaraktär ligger några gravar
med små stenramar runt blomplanteringarna. Vårdarna är i huvudsak av grå eller svart
granit. I området förekommer gravar från 1880-tal -1980-tal, men linjegravarna är från
1930-tal -1960-tal.

Byggnader
Gravkapell i nordöst.

Gravplats 720 och 791-802 (Område 4)
Området omfattar gravplats nr 720-802 inklusive kyrkan. Det ligger i huvudsak väster
om kyrkan, dock ingår den ensamt liggande grav nr 720 som är placerad norr om
kyrkan. Området är avlångt i nordlig-sydlig riktning och vinklat i norr mot öster.

Allmän karaktär
Öppen stor gräsyta med enbart enstaka gravar.

Omgärdning
Bogårdsmuren i söder och väster.

Ingångar
Huvudingången i väster

Vegetation
-

Gångsystem
Grusgång från huvudingången och runt kyrkans västra gavel.

Gravvårdstyper
Här finns bara 10 gravvårdar varav fem är samlade barngravar. Tre av gravvårdarna är
sentida. Vårdarna är gjorda av röd, svart eller grå granit.

Tidersrums kyrka är belägen ca 1 mil sydväst om Kisa i södra Östergötlands skogsbygd. Den är högt belägen på en grusås med utblick över en trång dalgång i väster.
Kyrkogården runt Tidersrums kyrka följer den kuperade terrängen och sluttar från öster till väster. Kyrkan ligger på kyrkogårdens västra del. I norr, väster och söder omges den av en 1-2 m hög gråstensmur med syrénhäck. I öster finns ett järnstaket, som även finns med på ett fotografi från slutet av 1930-talet. Det finns två grindar i öster, men huvudingången ligger i söder där grindarna av järnsmide sitter i putsade, vitmålade grindstolpar. Större delen av trädkransen är borttagen. Några lönnar växer i öster men i övrigt har kyrkogården en mycket öppen karaktär och domineras av kyrkan och den höga, rödfärgade klockstapeln. Den senare är sannolikt uppförd 1711. I nordöstra hörnet finns ett putsat, vitmålat gravkapell, uppfört 1926 efter ritningar av arkitekt Johannes Dahl, Tranås. Raderna med gravläggningar ligger i nord/sydlig riktning på hela kyrkogården. I huvudsak söder och öster om kyrkan finns det grusgravar. Vissa gravar är omgärdade av stenramar. I övrigt är gruset uppkrattat till en kulle på själva graven, utan omgärdning. Det är dock osäkert hur långt bak den traditionen sträcker sig. Mellan dessa gravar växer gräs. Gravläggningarna är huvudsakligen från 1860-tal - 1990-tal. Gravvårdarna är i allmänhet sentida, låga och breda eller höga, ofta av svart, polerad granit. Smala sandgångar löper bakom gravraderna. Lite mer påkostade gravar finns även sydväst om gravkapellet. Kyrkogårdens östra del är omlagd till gräsyta och här är det mestadels enkla, sentida gravvårdar. En del äldre vårdar tyder på begravningar i "allmänna linjen". Under mer än 150 år, fram till mitten av 1960-talet hade man s k allmänna linjer på kyrkogårdarna. Där begravdes de avlidna en och en radvis. Det kunde innebära att äkta makar fick sina vilorum långt från varandra. Norr om kyrkan finns ett obrutet system av linjegravar där man kan följa begravningarna årtalsvis från öster till väster. Här finns även en del enkla vitmålade träkors. Det är en typ av gravvård, som av äldre fotografier att döma, tidigare var mycket vanlig. En del linjegravar finns även på kyrkogårdens nordöstra del. Väster om kyrkan finns enbart enstaka gravar.

Tidersrums kyrka är belägen ca 1 mil sydväst om Kisa i södra Östergötlands skogsbygd. Den är högt belägen på en grusås med utblick över en trång dalgång i väster.
Kyrkogården runt Tidersrums kyrka följer den kuperade terrängen och sluttar från öster till väster. Kyrkan ligger på kyrkogårdens västra del. I norr, väster och söder omges den av en 1-2 m hög gråstensmur med syrénhäck. I öster finns ett järnstaket, som även finns med på ett fotografi från slutet av 1930-talet. Det finns två grindar i öster, men huvudingången ligger i söder där grindarna av järnsmide sitter i putsade, vitmålade grindstolpar. Större delen av trädkransen är borttagen. Några lönnar växer i öster men i övrigt har kyrkogården en mycket öppen karaktär och domineras av kyrkan och den höga, rödfärgade klockstapeln. Den senare är sannolikt uppförd 1711. I nordöstra hörnet finns ett putsat, vitmålat gravkapell, uppfört 1926 efter ritningar av arkitekt Johannes Dahl, Tranås. Raderna med gravläggningar ligger i nord/sydlig riktning på hela kyrkogården. I huvudsak söder och öster om kyrkan finns det grusgravar. Vissa gravar är omgärdade av stenramar. I övrigt är gruset uppkrattat till en kulle på själva graven, utan omgärdning. Det är dock osäkert hur långt bak den traditionen sträcker sig. Mellan dessa gravar växer gräs. Gravläggningarna är huvudsakligen från 1860-tal - 1990-tal. Gravvårdarna är i allmänhet sentida, låga och breda eller höga, ofta av svart, polerad granit. Smala sandgångar löper bakom gravraderna. Lite mer påkostade gravar finns även sydväst om gravkapellet. Kyrkogårdens östra del är omlagd till gräsyta och här är det mestadels enkla, sentida gravvårdar. En del äldre vårdar tyder på begravningar i "allmänna linjen". Under mer än 150 år, fram till mitten av 1960-talet hade man s k allmänna linjer på kyrkogårdarna. Där begravdes de avlidna en och en radvis. Det kunde innebära att äkta makar fick sina vilorum långt från varandra. Norr om kyrkan finns ett obrutet system av linjegravar där man kan följa begravningarna årtalsvis från öster till väster. Här finns även en del enkla vitmålade träkors. Det är en typ av gravvård, som av äldre fotografier att döma, tidigare var mycket vanlig. En del linjegravar finns även på kyrkogårdens nordöstra del. Väster om kyrkan finns enbart enstaka gravar.