SAXEMARA KYRKA

Kyrkomiljön
Saxemara ligger vid den blekingska kusten en knapp mil sydväst om Ronneby, vid kanten av en bördig dalgång och med ett skyddat läge i Saxemaraviken. Byn är ett gammalt fiske- och jordbrukssamhälle och den marina prägeln är ännu påtaglig, bland annat genom Saxemara båtvarv, ett träbåtsbyggeri som idag drivs i Blekinge museums regi. Aktivt jordbruk bedrivs på flera gårdar, vilket också gör sig påmint i kyrkans direkta närmiljö med åkermark i öster och norr. Väster om kyrkan finns skola och merparten av byns övriga bebyggelse som främst utgörs av villor från mitten av 1900-talet och senare. I översiktsplanen för Ronneby kommun ses Saxemara med sitt både kust- och stadsnära läge som en attraktiv ort som förväntas expandera i närtid.

Kyrkogård
Saxemara kyrkogård ritades precis som kyrkan av Herbert Kockum och ska enligt kyrkans underhållsplan ha invigts 1940. Av hemmansägaren Alfred Södergrens gravsten som återfinns öster om kyrkan framgår det emellertid att han är gravsatt vid invigningen av kyrkogården 24 augusti 1941. Södergren, som var den som avsatt mark för kyrkans uppförande, lär ha fått församlingens löfte om att gravsättas i Saxemara när kyrkogården stod färdig trots att han avled redan i maj 1940 och därför först fick begravas i Bredåkra.
Vid en inventering 1957 för Sveriges kyrkor tycks kyrkogården haft samma utsträckning som idag, vilket också bör ha varit den ursprungliga, även om delen söder om kyrkan då ännu inte hade tagits i bruk. Kyrkogården omges av en ofullständig trädkrans av varierande ålder, häck i öster och söder samt av en kallmur av gråsten i norr och väster. Huvudingången återfinns i nordväst, där en pargrind och en enkelgrind i svart smide hänger låga och kraftiga vitputsade grindstolpar vars avtäckning i svart plåt kröns av små kors. Den andra ingången i sydvästra hörnet hade 1957 ännu två likadana grindstolpar, av vilka den södra idag är borta. Nordvästra delen av kyrkogården, från huvudingången fram till kyrkans entré, avgränsas gentemot övriga kyrkogården med gråstensmurar och är inte avsedd för gravsättning. Marken är till största del gräsbevuxen och bryts upp av grusade gångar utmed de fyra sidorna, en mittaxel i nordsydlig sträckning samt några mer oregelbundet utlagda gångar i östvästlig riktning. I kvarteren norr och öster om kyrkan som togs i bruk tidigast är påfallande många gravstenar mycket små och merparten placerade rakt i gräset relativt glest. I den södra delen, som bör ha tagits i bruk senast under tidigt 1960-tal, finns några få inslag av grusade gravplatser omgärdade av stenkanter, medan flera kvarter har gravplatser ordnade mot rygghäckar. En handfull gravstenar i vit marmor utmärker sig i förhållande till de övrigt relativt enhetliga gravvårdarna som vanligen är utförda i grå eller röd granit. I sydöstra kvarteret finns urngravplatser samt en minneslund ordnad kring en minnessten med inskription, en rund gräsad yta omgärdad av en grusad gång samt ljusbärare och sittbänkar.

Byggnader på kyrkogården
Öster om kyrkan finns en låg länga i rödmålad locklistpanel med flackt sadeltak avtäckt med enkupigt rött tegel. På fotografier av kyrkan från 1957 skymtar byggnaden i bakgrunden och är då försedd med en loggia, en bearbetad gestaltning som skulle kunna tyda på att byggnaden då hade en användning som bårhus eller liknande. Idag fungerar den som redskapsbod och wc. Loggian är borta men dess vitmålade kolonner är inflyttade till fasadlivet.

På fastigheten men strax sydväst om den ordnade kyrkogården ligger ett församlingshem som bör ha uppförts under 1900-talets sista decennier. Byggnaden utgörs av flera till varandra sammanfogade rektangulära byggnadskroppar. Fasaderna är klädda med ljusblå locklistpanel och de flacka sadeltaken med rött tvåkupigt tegel.

Källor och litteratur
Saxemara kyrka, Underhållsplan (2005-12-14), Ponnert Arkitekter AB, Degeberga/Lund.
Uppdatering av vård- och underhållsplan, Saxemara kyrka, Rapport 2019:62, Ankdammen Konsult, Karlskrona.
Svensson, B.O. Saxemara kyrka, Ronneby: Svenska kyrkan, 2011.
Tuulse, A. m.fl. Sveriges kyrkor - konsthistoriskt inventarium, Blekinge Band IV, Ronneby kyrkor, Stockholm: Generalstabens litografiska anstalts förlag, 1959.
Ullén, M. (red.). Blekinge Landskapets kyrkor, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2002.
Ronneby kommun. Bygga, bo och miljö. Översiktsplan: Ronneby 2035, förslag till översiktsplan till Ronneby kommun, Antagandehandling april 2018: https://www.ronneby.se/download/18.196cab7a1677d4be4f697c91/1544598874512/Liten_Ronneby2035_lagakraft_slutversion_tryck.pdf, hämtad 2020-05-09.
Riksantikvarieämbetet. Kulturmiljöbild: http://kmb.raa.se/cocoon/bild/kont773b28036f1f790457351753080e6b2e1f1c3f0f?form_name=showimage&form_action=back&offset=1, hämtad 2020-06-02.
https://app.raa.se/open/fornsok/, hämtad 2020-06-02.
Platsbesök 2020-04-20

Saxemara kyrka är belägen i Saxemara samhälle. Den uppfördes 1937-39 efter ritningar av arkitekt Herbert Kockum. Den vitputsade tegelkyrkan består av ett rektangulärt långhus med västtorn. Fasaderna är slätputsade och odekorerade. Långhuset har stickbågiga fönsteröppningar och täcks av ett tegelklätt sadeltak. Tornet, vilket karakteriseras av sina gavelrösten med medeltidsinspirerade blinderingar, har smala rundbågiga ljudgluggar och sadeltak. Huvudingången på tornets västsida markeras av en korgbågsformad nisch. I motsats till exteriören finns interiört en skarp gräns mellan långhus och kor. En inbyggd sakristia i norr, samt trapphus och djup fönsternisch i söder, skapar ett smalare kor, skilt från långhuset genom en enkel triumfbåge. Långhuset präglas av den öppna takkonstruktionen, i brunbetsat trä, med kraftiga tvärbjälkar och böjda strävor. Koret har ett ovanligt utformat, plant trätak med reliefmönster (fördjupade kors). Samtliga väggar är vitputsade. Den fasta inredningen är ritad av arkitekten.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998