NORRA MÖCKLEBY KYRKA

Beskrivning av kyrkogården

Allmän karaktär
Norra Möckleby kyrkogård är i det närmaste rektangulär till formen. Kyrkan ligger i norra
delen av kyrkogården med de största gravytorna söder om kyrkan. Det finns dock gravplatser
runt hela kyrkan. Kyrkogården är indelad i tre kvarter, A-C. I kvarteren blandas gamla och
nya gravvårdar. Det finns också en hel del lediga gravplatser. På kyrkogården finns flera
mycket ålderdomliga gravvårdar bevarade bl.a. en samling av kalkstenskors som står
uppställda öster om koret.

Omgärdning
Hela kyrkogården omges av en kallmurad kalkstensmur. Bitvis har muren förstärkts med
cement. På utsidan av muren i väster finns järnringar i muren. Här bands hästarna medan man
var i kyrkan. I norr är delar av muren överväxt med murgröna.

Ingångar
Kyrkogården har tre ingångar som ligger i öster, söder och väster. De har dubbla svartmålade
smidesgrindar mellan vitputsade stolpar. Varje stolpe täcks av en skiva kalksten. Grinden i
väster bekostades enligt en inskription på grinden av byarna i den norra delen av socknen
1830 och den östra av södra delen av socknen 1831.

Vegetation
Trädkrans: En trädkrans finns runt hela kyrkogården. Enstaka träd har under de senaste 20
åren bytts ut mot nya. Flera sorters träd finns representerade: Ask, alm, lind, oxel, lönn och
blodlönn.
Övrigt: I anslutning till minneslunden är en tujahäck planterad.

Gångsystem
En gång går från kyrkans ingång i väster till ingången i öster. Den är i väster belagd med
kalkstensplattor och i öster med grus. Från denna går en mindre gång, belagd med
kalkstensplattor, fram till kyrkans ingång i väster. Tidigare gick en gång från kyrkans ingång i
söder till kyrkogårdens ingång i söder. Denna är idag insådd med gräs men kan ännu tydligt
urskiljas.

Gravvårdstyper
De äldsta gravvårdarna på Norra Möckleby kyrkogård är de kalkstenshällar som finns
bevarade. De dateras främst till 1600- och 1700-talet. Ett fåtal av dessa ligger idag på
kyrkogården. En ligger i kyrkans grund och en återfinns som trappflisa vid den södra
ingången. Flera hällar ligger idag som golv i det kombinerade bårhuset och förrådet. Under
1800-talet försvann de liggande vårdarna till förmån för de stående. En vanlig typ av vård från
1800-talet på Norra Möckleby kyrkogård är kalkstenskors. Dessa ska ha tillverkats av en
stenhuggare Jansson i Långrälla. Flera av dess står idag uppställda öster om kyrkans kor. I
slutet av 1800-talet blev de höga vårdarna av svart eller grå granit moderna tillsammans med
mindre vårdar i samma material och utförande. Vid den här tiden fanns fler konstriktningar
som inspirerade till vårdarnas utformning. En av dessa var nationalromantiken. Karaktäristiskt
för gravvårdar som är nationalromantiskt inspirerade är oslipade ytor och asymmetriska krön.
Tanken är att gravvården ska efterlikna förhistoriska gravmonument och runstenar. En annan
viktig influens som blir allt vanligare under början av 1900-talet är antiken. Denna konststil
kallas klassicismen. Typiska drag hos gravvårdar är symmetriska krön, slipade ytor och
dekorelement som urnor, draperingar och kransar och girlanger av löv. När det gäller dekoren
på gravvårdarna var också den kristna symboliken naturligtvis också viktig. Vanliga kristna
dekorelement var t.ex. kors, facklor, oljelampan och duvan. Vid tiden kring sekelskiftet 1900
förefaller det ha varit vanligt att man införskaffade en stor familjevård. Varje grav inom
familjegravplatsen markerades med en gravkulle överväxt med murgröna. På äldre fotografier
kan man se flera gravkullar över hela kyrkogården, men inte så många gravvårdar. Den
klassicistiska stilen blir alltmer framträdande när det gäller gravvårdarnas utformning. Viktiga
drag hos gravvårdar från 1930-50-talen är den symmetriska uppbyggnaden med parställda
pelare samt de raka eller flackt trekantiga krönen. På de flesta kyrkogårdar, så också i Norra
Möckleby, infördes regler för hur höga gravvårdarna fick vara. Från slutet av 1950-talet och
framåt blev gravvårdarna enklare och mer enhetligt utformade. Vårdarna är rektangulära med
ett enkelt kors eller blomsterslinga som dekor. På 1970-talet började man att dekorera
gravvårdarna med talldungar och uppgående solar.

Under 1990-talet kan man se en uppluckring av bestämmelserna kring gravvårdarnas
utformning. Idag är formerna mer varierande och ofta mjukare. Under 1900-talets första hälft
var det vanligt att man omgärdade gravplatserna och belade dem med grus. På Norra
Möckleby kyrkogård har funnits omgärdningar i form av häckar, stenramar och
gjutjärnsstaket. Idag finns endast enstaka rester kvar av detta. Under 1900-talets första hälft
var det också vanligt att ange den dödes yrkestitel på gravvården. På Norra Möckleby
kyrkogård finns gravvårdar med titlar men inte i någon större omfattning. Titlarna försvann i
det närmste i mitten av århundradet. Under senare år har en ny form dykt upp. Gravvården får
en dekor som knyter an till den dödes intresse eller yrke, men detta har ännu inte blivit vanligt
på Norra Möckleby kyrkogård. På landsortskyrkogårdar har det under hela 1900-talet varit
vanligt att ange från vilken by eller gård den döde kommer. På Norra Möckleby kyrkogård
finns det angivet på majoriteten av vårdarna.

Minneslund
Minneslunden ligger i kyrkogårdens sydöstra hörn. Den avgränsas av en tujahäck som är
öppen mot nordväst. Platsen markeras av ett kalkstenskors med texten minneslund. Detta står
i en plantering med ölandstok, krypen och sommarblommor. Här finns också ställ för
blomvaser och ett skåp för ljus. Mot tujahäcken står en bänk. I planteringen och vid häcken
står flera låga ljusstolpar.

Byggnader
I kyrkogårdens nordöstra hörn finns en byggnad av sten. Fasaden är putsad och avfärgad i vitt.
Taket är belagt med rött tegel. I söder finns två gluggar och två dörrar av trä. De sistnämnda
är svartmålade liksom övriga snickerier. Inne i byggnaden är golvet belagt med gamla
gravhällar. Byggnaden används idag som förråd och redskapsbod.

I södra delen av kvarter A står en klockstapel. I denna hänger en klocka som tagits ur bruk.
Den göts 1643 av Gert Meyer. Klockan är idag spräckt men församlingen ansåg att den hade
en vacker dekor och ville därför bevara den. Arkitekt Nils Carlgren har ritat den klockstapel
som uppfördes i början av 1960-talet. Den består av två pelare av murad kalksten och täcks av
ett tälttak i trä.

Övrigt
Äldre gravvårdar som tagits bort från kyrkogården är dels uppställda öster om kyrkan, dels
sydost om kyrkogården.

Man kan i kyrkogårdsmuren hitta rester av äldre tegelpannor märkta WNS. Dessa kommer
från Wärnanäs tegelbruk som var i drift vid slutet av 1700-talet fram till sekelskiftet 1900. En
stor del av deras produktion skeppades till Öland. Än idag kan man se rester av tegelbruket
norr om den Oxenstiernska byggnaden på Värnanäs.

Beskrivning av gravkvarteren A-C

Allmän karaktär
Kvarter A och B är belägna söder om kyrkan och kvarter C runt kyrkan i övriga väderstreck.
Flest gravplatser finns i de båda kvarteren söder om kyrkan. Gravvårdarna är placerade i rader
och vända mot öster eller väster. I kvarter A är samtliga vårdar vända mot öster. Flera lediga
gravplatser finns i samtliga tre kvarter. Kyrkogården är öppen och överskådlig med en
blandning ålderdomligt av och modernt.

Gravvårdstyper
På Norra Möckleby kyrkogård finns en blandning av gravvårdar från de senaste 200 åren.
Äldst är pastor Jonas Lindströms gravhäll från 1804 i kvarter B. I kvarteren A och C kan man
se en liten övervikt för gravvårdar från 1900-talets andra hälft men även i dessa båda kvarter
finns gravvårdar från 1800-talet.

Från slutet av 1800-talet och fram till idag följer gravvårdarna på Norra Möckleby kyrkogård
den allmänna trend som beskrivits tidigare i rapporten. De höga stående gravvårdarna, ofta av
svart granit, är framträdande trots att de inte är många till antalet. Den vanligaste typen av
gravvård är de låga, rektangulära vårdarna med dekor typisk för olika perioder under 1900-
talet. Majoriteten av gravvårdarna är av granit. Vanligast är svart och grå granit men även röd
förekommer. Liksom på de flesta kyrkogårdar på Öland är kalksten som material i
gravvårdarna vanligare än på fastlandet. Av särskilt intresse på N Möckleby kyrkogård är de
ålderdomliga kalkstenskors varav det finns flera bevarade på kyrkogården. Majoriteten av
dem står idag uppställda öster om kyrkan men några förefaller stå kvar på sina ursprungliga
platser. De ska vara tillverkade av en stenhuggare Jansson från Långrälla. Förutom dessa
material finns två kors av gjutjärn i kvarter B. I kvarter C finns en modern vård i form av en
pelare som är tillverkad av cement och fyra gravkullar överväxta med murgröna. Tidigare var
de flesta gravplatser omgärdade och belagda med grus. Idag finns en sådan gravplats kvar i
kvarter C. Omgärdningen är här i form av en stenram. Ytterligare två gravplatser har kvar sin
omgärdning i form av ett smidesstaket och en buxbomshäck men båda är insådda med gräs.
Det finns också fyra gravkullar överväxta med murgröna. De yrkestitlar som anges på
gravvårdarna har med några få undantag koppling till jordbruket eller kyrkan. Vanligast är
titeln lantbrukare. Två ovanliga titlar är undantagshustrun och den fina titeln lantbrukarparet.
På majoriteten av gravvårdarna är den dödes hemort angiven.

Övrigt
Israel Ahlqvist blev kyrkoherde i N Möckleby 1844 och prost över Ölands medelkontrakt
1866. Ahlqvist var en lång man som var mycket intresserad av jakt. Innan har blev
kyrkoherde i N Möckleby var han bl.a. verksam som komminister i Runsten. År 1824 gjorde
en dagboksskrivande ölandsresenär ett besök hos honom. Det var inga smickrande ord han
hade att säga om komminsterns hushåll. Maten var dålig och sängplatsen bestod av råghalm
på golvet. Man kan väl tänka sig att det blev bättre ordning när han gifte sig 1828.

HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Norra Möckleby kyrka består av ett rektangulärt kyrkorum med kor i öster, sakristia på nordsidan samt torn i väster. Av den ursprungliga klövsadelskyrkan kvarstår västtornet, ett försvarstorn från 1100-talets slut med portal från mitten av 1200-talet. Till tornet fogades salkyrkan 1824, då också tornet erhöll sin lanternin. Övriga tak är täckta med sadeltak. Ingångar i väst och på sydfasaden leder in i kyrkorummet. Ursprungligen fanns två symmetriskt placerade ingångar på sydsidan. Sedan 1923 är dock den östra ingången, som ledde till koret, ersatt med ett fönster. Det inre av kyrkan, upplyst av rundbågiga fönsteröppningar, täcks av ett trätunnvalv. Predikstolen är samtida med kyrkan, liksom läktaren och delvis även bänkinredningen. läktarunderbyggnad installerades 1988.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Efter 60 års tvister och diskussioner samt kammarkollegiets dom om nybyggnad den 27 januari 1823 uppförde byggmästaren Johan Söderström och dåvarande snickaren Peter Isberg 1824 en klövsadelskyrka, med bibehållande av västtornet. Ritningarna, som utarbetats av Jacob Wilhelm Gerss, återgår delvis på ett förslag insänt från orten. Dem nya kyrkan invigdes 1832.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor i öster, sakristia på nordsidan samt torn i väster. Huvudingång genom tornportalen. Ursprungligen fanns tv symmetriskt placerade ingångar på sydsidan. Sedan 1923 är dock den östra ingången, som ledde till koret, ersatt med ett fönster. Separat, före 1931, upptagen ingång till sakristian. Murarna uppförda av kalksten, putsade och avfärgade i vitt. Lanterninen klädd med gråmålad plåt. Tvåkupigt tegeltak, på torn- och lanternintak kopparplåt.

EXTERIÖR - Exteriören följer Gerss' ritning från 1817. Dock blev sydportalerna rektangulära med lunettfönster över i stället för rundbågiga med rundfönster. Det rusticerade partiet upp till fönsterhöjd genomfördes aldrig, inte heller tornets ljudöppningar och fönster. Sydportalens ursprungliga dörrar, tillverkade av Isberg, finns fortfarande kvar. Den medeltida tornportalen är bevarad och tornets tidigare igensatta, äldre gluggar har upptagits på nytt. Den segmentformade minnestavla, som ursprungligen var placerad över korportalen, är numera uppsatt på sydfasaden på den igenmurade korportalens plats.

INTERIÖR - Interiören blev delvis förändrad i och med 1886 års renovering, då en ny altaruppställning tillkom med altartavlan, "Kristi förklaring", målad av Bengt Nordenberg. Omramningen förändrades 1955, då ett gavelparti tillades ovanför rundbågen. Ursprungligen övertogs den gamla kyrkans altaruppsats, skulpterad av Peter Buschberg 1746, och krönt av ett lamm med korsfana. Denna skulptur samt en ängel med kors är idag placerade i anslutning till den nuvarande altaruppställningen. Predikstolen, ritad av Nils Isak Löfgren, då han var nådårspredikant i Gårdby och Sandby pastorat, är utförd 1825 av Peter Isberg, som även svarade för nummertavlorna. Bänkinredningen är delvis ursprunglig, men moderniserad. Under predikstolen står en brudbänk (vändbänk), Wadsten 1795. Läktaren är samtida med kyrkan. Orgelfasaden tillhör 1892 års orgel.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993

Kyrkogårdens historik
Norra Möckleby kyrka och kyrkogård ligger mitt ibland förhistoriska gravfält på östra
landborgen. Troligen har det funnits betydligt fler gravar än de som idag är synliga men de
har med åren bortodlats. Gravfälten är från järnåldern och en del av gravarna kan med
säkerhet dateras till vikingatid. De förhistoriska lämningarna visar att platsen har en lång
historia som centrum i bygden. En stenkyrka började byggas i slutet av 1100-talet och kring
denna anlades en kyrkogård. I dag finns en gravvård från 1300-talet i kyrkans golv. Texten är
bortnött men hällen ska enligt en äldre avskrift av texten ha tillhört Olof Rasta och hans
hustru Christina. I äldre förteckningar nämns ytterligare tre hällar från 1300-talet men de är
idag förstörda. Den medeltida kyrkogårdens utsträckning och utseende vet man inget om.

Från 1600-, 1700- och 1800-talen finns flera avbildningar av kyrkan och ibland är också
kyrkogården med. På en karta över Norra Möckleby från 1641 är kyrkogården ett rektangulärt
område med ingång i sydvästra hörnet. Utanför ingången ligger en bod. Om denna avbildning
stämmer, vilket inte är helt säkert, gjordes en del förändringar i slutet av 1600-talet eller
början av 1700-talet. På Petrus Frigelius bilder från 1749 är kyrkogården fortfarande
rektangulär till formen med de största ytorna i söder. Platsen omgärdas av en mur. Ingångar
som markeras av enkla stigluckor finns i öster, väster och söder. Söder om kyrkan har
Frigelius ritat ut ett stort antal gravvårdar i form av hällar. I ett fall förefaller det röra sig om
en tumba. Detta utseende verkar kyrkogården ha behållit. När N. I. Löfgren avbildar kyrkan
1818 återfinns murar och ingångarnas placering på samma platser. Ingångarna har dock fått
mer påkostade stigluckor. I söder syns också en klivstätta, till vänster om stigluckan. På
Löfgrens bild finns också en byggnad i kyrkogårdens nordöstra hörn.

Det var dock inte bara de döda som grävdes ner på kyrkogården i Norra Möckleby. År 1786
påträffade en gammal fattig man en myntskatt. På vad som beskrivs som ett avsides ställe på
kyrkogården grävde han en grav åt sitt barnbarn när han hittade 29 stycken holländska och
tyska mynt från tidigt 1500-tal. Enligt en annan uppgift ska mynten varit daterade till perioden
1365-1450. Mynten löstes in av Vitterhetsakademin för 63 riksdaler, 42 skilling och 9 rst
specie. Ytterligare 10 mynt ska ha påträffats 1792.

Liksom många andra av de öländska kyrkorna byggdes kyrkan i Norra Möckleby om. Det
gjordes 1824. Man valde dock att behålla västtornet från slutet av 1100-talet. Några år senare,
1830, genomfördes i Norra Möckleby en inventering av fornminnen. I handlingarna från detta
arbete som genomfördes för flertalet av öns kyrkor, finns fyra äldre gravminnen omnämnda.
Två hällar, den ena från 1650-talet och den andra från 1700-talets andra hälft användes som
trappflisor vid ingången i öster. De hade tidigare varit vårdar över Simon Olofson Blix och
hans hustru Maria Hansdotter Langlij samt prästen Petrus Collstadius och hans hustru
Chatarina Dahlera. Den sistnämnda hade tidigare, enligt uppgift, legat i sakristians golv. På
kyrkogården fanns en häll från 1804 över prästen Jonas Lindström och hustrun Anna Beata
Brauner. Den fjärde gravvården som omnämns i materialet är en del av en sten som tidigare
stod som huvudmärke vid en gravplats men som togs bort när en ny uppdelning av
kyrkogården gjordes. Gravvården hade en del dekor kvar, änglahuvud och korslagda vingar
samt oval med girlang omkring, men ingen inskription är återgiven. Inskriptionen berättar om
Katarina som var dotter till Andreas Göt och dog 1662. Vården står idag vid klockstapeln i
södra delen av kvarter A. Den nya uppdelning av kyrkogården som omtalas i
fornminnesinventeringen kan ha gjorts åren efter kyrkans ombyggnad. Även kyrkogården
påverkades ju i högsta grad av att bygget pågick och när man fått en ny, fin kyrka ville man
kanske också städa upp på kyrkogården. Kyrkogårdens mur ska dock enligt Abraham
Ahlqvist ha lagts om 1801 av skrädd, gråvit kalksten. Det finns inga uppgifter om att muren
ska lagts om under senare tid.

I Kalmar läns museums samlingar finns flera fotografier som visar Norra Möckleby kyrka och
delar av kyrkogården. Tyvärr saknar flera av bilderna datering. En av bilderna är dock genom
sin kvalité uppenbarligen äldre än de övriga. Denna bild visar kyrkan och delar av
kyrkogården från sydväst. Bilden är troligen tagen i slutet av 1800-talet eller början av 1900-
talet. Kyrkogården var vid den här tiden, som så många andra, närmast en vildvuxen äng. I
gräset syns ett flertal gravkullar överväxta med murgröna. Vid några av dessa gravkullar finns
också en vård. Den vanligaste typen av gravvård är en låg, rundad sten krönt av ett kors.
Möjligen är en gravplats sydväst om kyrkans ingång omgärdad av smidesstaket. Detta
återfinns även på nästa bild som troligen är från 1930-talet. Nu har antalet gravvårdar ökats
betydligt. Det finns också fortfarande ett stort antal gravkullar. Ett flygfoto från 1935 ger en
god överblick över platsen vid den här tidpunkten. Bilden är tagen från söder. Hela
kyrkogården omgärdas av en trädkrans av lövträd. Hela kyrkogården liksom de båda
gravkvarteren söder om kyrkan har formen av en något skev rektangel. Raka grusgångar går
från kyrkogården ingångar i öster, väster och söder fram till kyrkan. Flera av gravplatserna är
belagda med grus och i några fall kan man också ana omgärdningar i form av häckar.

I samband med förslag till renovering 1921 sägs att den gravhäll som använd som trappsten
bör flyttas och ställas upp utmed kyrkans södra vägg väster om den ingång där den nu ligger.
Detta gjordes troligen inte.

År 1949 genomfördes en inventering av kyrkogårdar i Växjö stift. På initiativ av Ivar
Hylander skickades en frågelista till stiftets församlingar. Norra Möckleby var en av dem som
svarade. Genom svaren får vi veta att kyrkogården inte genomgått någon känd utvidgning.
Runt kyrkogården fanns en trädkrans av lönnar och askar planterad. I äldre tider var
kyrkogårdarna indelade så att varje bysamfällighet hade sitt område på kyrkogården. Detta
system tillämpades ännu 1949 på Norra Möckleby kyrkogård. Flera äldre gravar hade vid
denna tid kvar sina gravkullar med murgröna men det hade blivit allt vanligare vid
nyanläggning av gravar att man slätade ut gravkullen och omgav gravplatsen med en häck.
Stenramar hade förekommit men skulle vid den här tiden ha förbjudits. En ritning över
gravvården måste lämnas för granskning till kyrkorådet. Gravvårdar av störande storlek och
form fick inte förekomma. Tidigare var det vanligt att på vården ange namn, familjegrav och
gårdsnamn men nu hade även födelse- och dödsdata blivit vanligt. Hänvisningar till bibeln
eller psalmboken förekom mera sällan. Det vanligaste materialet var öländsk kalksten. Söder
om kyrkan ska en skulpterad häll av kalksten ha stått. Möjligen är detta den kalkstensvård
som idag står vid klockstapeln.

I början av 1960-talet väcktes frågan om att bygga en klockstapel för en äldre kyrkoklocka.
Klockan kunde inte längre användas eftersom den var spräckt men eftersom man ansåg att
klockan hade en vacker dekor ville man bevara den. Den är gjuten av Gert Meyer 1643.
Arkitekt Nils Carlgren, Kalmar, ritade ett förslag. Klockstapeln uppfördes i kyrkogårdens
södra del.

År 1963 gjordes en besiktning av kyrkan som även omfattade kyrkogården. Församlingen
hade tydligen planer på att upprätta en långsiktig plan för kyrkogårdens utnyttjande och det
ansåg man vid besiktningen vara önskvärt. Området öster om kyrkan skulle snyggas upp. Man
föreslog att kyrkans brandstege och likboden skulle flyttas samt att muren mot löneboställets
ladugård skulle tas bort. Kyrkans brandstege är idag borta men likboden används idag som
förråd och muren mot lönebostället finns kvar.

En minneslund anlades 1995 i kyrkogårdens sydöstra hörn. I minneslunden placerades 2002
ett ljusträd.

I beslut från länsstyrelsen 2001 och 2004 gavs tillstånd att belägga en del grusade ytor med
kalkstensplattor. I det första beslutet gällde det gången från kyrkogårdens ingång i väster fram
till kyrkans ingång i väster och den plan som finns framför ingången. Det andra beslutet
gällde ytor vid redskapsställ.

ARKIV OCH LITTERATUR
Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet
Kalmar läns museums topografiska arkiv
Lantmäteriet
Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992
Erixon, Sigurd, Sveriges bebyggelse Kalmar län band IV, Uddevalla 1959
Hammarskiöld, Hans mfl, Minnets stigar en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm
2001
Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län.
Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985
Håkansson, Gunnar, Öländska personminnen, Göteborg 1942
Norra Möckleby kyrka, Mörbylånga 1971
Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999
Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland.
Stockholm 1983
Muntliga uppgifter kyrkvaktmästare Kjell Johansson