ÖVERLÄNNÄS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - ÖVERLÄNNÄS

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 540, år 1900: 1126, år 1995: 389

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omnämnd 1314 (DS 1946).

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i odlingsbygden i nedre Ådalen. Kyrkan ligger för sig högt i åkermarken ovanför älven. Kyrkomiljön har en medeltida prägel. Kyrkogården omges av en bogårdsmur. Utanför i väster står en klockstapel som fått sin nuvarande form 1891. Panelen på nederdelen är på senare bilder avlägsnad så att klockbocken är synlig. Intill kyrkan ligger församlingshemmet och vid vägen i nordväst prästgården.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Medeltida salkyrka i sten med sakristia i norr. Under 1800-talet hade kyrkan ett vapenhus av trä i väster, sedermera rivet. Sakristian har sannolikt i sen tid utvidgats mot väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR – Vitputsade murar under branta takfall. Det tjärade spåntaket pryds av tre flöjlar. Den ursprungliga sydportalen är igensatt och den enda ingången finns nu i väster. Kyrkorummet täcks av två stjärnvalv, som vilar på sköldbågar och valvpilastrar och därför sannolikt är sekundärt inslagna. Altaruppsatsen i empire av Johan Edler d ä från 1789 omges av en samtida blå draperimålning, som troligen utförts av Pehr Sundin från Jämtland. Ett målat glasfönster insattes i koret 1915-16. Vid en restaurering 1951 återuppsattes Edlers altaruppsats, varvid fönstret doldes. Den infällda altarmålningen, som donerades till kyrkan 1951, är målad av 1600-talskonstnären Le Sueur, medan predellan är en parafras på Giottos målning av Den helige Franciskus´ död. Även den reliefprydda predikstolen i rokoko är tillverkad av Edler. Kyrkan har sluten bänkinredning. Orgelfasaden är från år 1900. En dopfunt av gotländsk sandsten har donerats till kyrkan under 1900-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999; rev. 2008.

Överlännäs salskyrka med senare tillagd sakristia i norr och numera helt utan vapenhus i väster, karaktäriseras av sitt öppna läge i det vackra åkerlandskapet i dalgången norr om Ångermanälven. Exteriört präglas den av sitt medeltida ursprung med solida murar och brant sluttande spånbeklätt sadeltak, dock med 1700-tals klassicismens tillägg i form av slätputsade- och vitmålade fasadytor och förstorade ljusinsläpp. Den moderna tiden har dock smugit sig på med den omgestaltade klockstapeln från 1950-talet.

Se även tidigare inventeringar

Kyrkotomten
Liten flersidig (oregelbunden) tomt på berg med berg i dagen söder om tomten; med stödmur i kallmurad natursten, delvis huggen bearbetad kvader, i alla väderstreck, som tar upp höjdskillnader framför allt mot öster och söder/sydväst. Enkelt stålrörsstaket stående på muren med förankring i muren, svart målning. Utanför muren finns några spridda buskar av vild härkomst.

Gräsytor runt om hela kyrkotomten, som man når via en grusgång, krossad singel ca 5-20mm, från väster förbi klockstapeln strax söder om densamma upp mot västra entrén genom stöd-muren.

Inga gravar i norr men ett antal större gravvårdar i sydöst och sydväst. I sydöst finns P H Hedbergs familjegrav, under järnlock på stensockel inramad av två rader bladhäck. I sydväst två inhängnade familjegravar, Nordenfalk och Stattins, båda med granitpyloner, den förra med förbindande järnstag, den senare med förbindande kedjor; mellan dessa närmast västgaveln en grusad grav med bearbetad kantsten för riksdagsmannen O Rönnberg, 1837-1895, och makan Carin 1835-1926. Både Hedberg och Nordenfalk tillhör ägarfamiljerna till det västerut liggande Holms säteri.

På tomtens nordvästra del finns två nyplanterade lönnar.

Mot söder, östra delen, är muren ombyggd med enbart kvader, här finns en dörr i kopparplåt in till Hedbergs krypta under själva graven.

Längre ned i sydväst, närmare älven, finns en nyare begravningsplats.

Klockstapel
Utanför kyrkotomten i väster, men öster om grusvägen, står en klockstapel med åtta fyrkant-stolpar, som fått sin nuvarande form 1891 och ombyggd 1951. Fyrkantig grundplan med totalt åtta inåtlutande fyrkantstolpar i hörnen och en mitt på varje sida. Krysstag i varje sida. En central rund mittstolpe stödjer klockupphängningen med tre åsar, de yttre med fyrkantsned-strävor. Brunmålad locklistpanel i rådstugan, brunt sadeltak med halvrund omlottlagd ved, öppen klockvåning med vitmålat träräcke, spånklätt tälttak ur vilket lanterninen skjuter upp med vitmålad stående locklistpanel och dubbla, svartmålade rundbågade träluckor i alla väderstreck, spånklädd spira med krönande klot i svart plåt samt årtalsvimpel.