MO KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - MO

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: -, år 1900: 2055, år 1995: 1380

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Utbrutet ur Själevad 1824, fram till 1961 eget pastorat, sedan 1962 med Själevad.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i inlandet och omfattar bygden runt Moälven. Kyrkan ligger i odlingsbygd i utkanten av tätortsbebyggelse på en höjd ovanför Moälven. I kyrkans närhet ligger församlingshemmet.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - En träkyrka i nyklassicistisk stil uppfördes mellan 1824 och 1826, troligen efter ritningar av Simon Geting. Lars David Geting ledde byggandet. Rektangulär plan med smalare, lägre sakristia i öster. 1830 restes tornet. De för Lars David Geting utmärkande dragen med ett lågt sadeltak, hög lanternin, sakristia bakom koret och ett flackt tunnvalv över kyrkorummet finns alla representerade i Mo kyrka.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Torn med fyrkantig lanternin i väster. 1830 fick den timrade kyrkan panelbeklädda fasader, som på långsidorna är indelade med pilastrar. Panelen är vitmålad. Ingång på norra och södra sidan samt i väster. 1880 till 1881 förändrades interiören, till stor del efter Fredrik Wilhelm Scholanders ritningar. Altarväggen fick en grund nisch, en ny predikstol sattes upp, bänkinredningen byttes ut och det tillkom läktare och orgelfasad. Dessa förändringar präglar till stor del i dag kyrkorummet. Vid en renovering 1930 under ledning av Otar Hökerberg tillkom en draperimålning på korväggen som dock övermålades vid en renovering 1965-69, då det också tillkom en läktarunderbyggnad med brudkammare. Kyrkorummets innertak delades i fält genom ett listverk.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Grunden av sten till en ny kyrka lades 1824 och åren därpå fullföljdes byggnaden i timmer efter av ÖIÄ år 1825 godkänd ritning, troligen upprättad av Simon Geting. Bygget leddes av dennes son Lars David. Kyrkan invigdes 1826. Tornet tillbyggdes och hela kyrkan panelkläddes 1830. Ingången till kyrkogården pryds av stegport i trä med strålsol i bågen.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor och smalare sakristia i öster, torn i väster. Huvudingång genom tornet, sidoingångar mitt på långsidorna. Separat ingång till sakristian upptagen 1965.
Byggd i liggtimmer, ut- och invändigt klädd med stående vitmålad panel. Sockeln putsad. Tornet byggt i korsvirke med panel. Takbeläggning ursprungligen spån på näverunderlag, därefter tegel och numera kopparplåt.

EXTERIÖR - Ritningen från 1825 har följts. Långhusets fasadpanel indelad av pilastrar mellan fönstren. Över alla tre ingångarna överljusfönster med fronton. Tornet avslutad med fyrsidig lanternin. Tornets och lanterninens tak pryds av konsolfriser (saknas på ritningen). Sadeltak över långhuset, separat valmat tak över sakristian.

INTERIÖR - Inredningen i vitt och guld huvudsakligen från 1880-talet präglar interiören. 1831 beskrivs interiören som enkel vitmålad, med altare med ett träkors ställt framför dekormålning på väv, predikstol och bänkar pärlgrå utan utsmyckning. Altarväggen utformades 1880 av Fredrik Wil-helm Scholander med en grund nisch inskriven i en större båge, buren av pilastrar. I nischen ett förgyllt kors med svepduk och törnkrans på en illusorisk klippa. På rundbågens krön vilar Lammet med segerfana inom molnkrans. I korväggens övre parti en grisaillemålning med Jerusalems stad av Yngve Lundström 1930. 1881 ersattes den gamla predikstolen, som övertagits från Nätra kyrka, med en ny ritad av Scholander.
Öppna bänkar i tre kvarter från 1880, liksom läktare och orgelfasad, allt ritat av Scholander. Orgelverket byggt samma år av P L Åkerman. Läktarunderbyggnad med samlingsrum och förråd. Välbevarat vapenhus med tunnvalv med målade kassetter.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Stockholm 1997

Väl avgränsad rektangulär tomt som expanderar mot öster. Avgränsas i väster av byvägen över Moälven. I söder återfinns en skola, i öster och norr ett skogsparti mot älvravinen. Tomten inramas av vitmålat trästaket med glesa bräder och täckande krönlist mot söder och väster. Stigport i trä i väster, fyrkantiga stolpar i vitmålad träpanel, utanpåliggande kolonetter som bär en barocksvängd portal i vars bågfält den förgyllda treenighetens symbol mot strålsol ligger som dekor på blåmålad botten. Utmed tomten sidor planterade björkar med jämna avstånd. Grus-gångar. Gravkvarter runt om kyrkan, indelning i rader med låga buskage. I söder en stor gräsyta framför södra entrén. Belysning på galvaniserade stolpar från 1970-talet? Utmed kyrkobygg-nadens södra sockel ett stråk med runda stenar.

I sydöst finns ett par förrådsbyggnader med faluröd träpanel.

Öster om sakristian finns en andaktsplats med högt tjärat träkors, dekorerat med djup platt-skärningsteknik. Bortom detta ytterligare längre österut en minneslund.

Gravkapell
Strax nordväst om kyrkans torn ligger ett begravningskapell, ursprungligen från 1870-talet, men rejält ombyggt 1952. Förmodligen tilläggsisolerad under 1980-talet. Tuktad granitsten i sockel, bred stående träpanel på lock med vit målning, sadeltak belagt med bandfalsad svartmålad plåt. Rosa knutar, fönster och dörrfoder. Mot väster, öster och norr ett tvåluftsfönster med korspostutformning. Rosa målning.

Utbrutet ur Själevad 1824, fram till 1961 eget pastorat, sedan 1962 med Själevad.

En träkyrka i nyklassicistisk stil uppfördes mellan 1824 och 1826, troligen efter ritningar av Simon Geting där formen återfinns bl. a. i Getings egna föregångare i stenkyrkorna i Nätra och Hässjö, men också i viss mån i träkyrkan i ex.vis Björna. Lars David Geting ledde byggandet. Rektangulär plan med smalare, mycket hög sakristia i öster och lågt torn med fyrkantig lanternin i väster, uppfört 1830 då den timrade kyrkan också fick panelbeklädda fasader.

Se även tidigare inventeringar.