GÖTEBORGS FD SPINNHUS, FD KVINNOFÄNGELSE OCH FD BARNHEM

År 1698 utfärdades en stadga mot s k lösdriveri. I samband med detta föreslogs att ”arbetshus” eller ”spinn och rasphus” skulle inrättas i alla residensstäder. Spinnhusen uppfördes som ett slags tvångsarbetsanstalter där de intagna var lösdrivare av båda könen. År 1735 kom en förordning från Kungl. Maj:t om att upprätta en s k nationell rasp - och spinnhusfond. Spinnhusfonden upptogs från avgifter från överflödsvaror som te, kaffe, ostron, krogar m m.
År 1740 uppfördes spinnhuset samt en gårdsbyggnad vid Stampen efter ritningar av arkitekt Bengt Wilhelm Carlberg. Officiellt skulle spinnhusets arbetskraft vara till nytta för stadens klädfabrikanter.

Spinnhuset blev år 1830 arbetsfängelse för enbart kvinnor och 1895 central straffanstalt för landets alla kvinnliga fångar (företrädelsevis barnamörderskor). 1909 lades fångverksamheten ned därefter köpte Göteborgs stad byggnaderna som byggdes om till hem för ogifta mödrar med barn. Det f d spinnhuset bytte då namn till Gullbergsbrohemmet. Verksamheten lades ner 1969 och byggnaderna har där efter använts för KFUM-KFUK med bl a café och vandrarhem om sommaren. Sedan 1995 används byggnaderna för Gyllenkroken, en stiftelse för människor med psykiska handikapp. Gårdsbyggnaden används för korttidsboende och kursverksamhet.

Källa: Länsstyrelsen Västra Götalands län, Byggnadsminnesförklaring av Göteborgs fd spinnhus, fd kvinnofängelse och fd barnhem 2010 11 12

Anläggningen som ursprungligen uppfördes som ett s k spinnhus, var tidigare helt sluten och omgiven av plank (byggt 1833), vilket numera bara finns kvar i nordöstra delen. Byggnaderna ligger på en höjd omgiven av grönska och gränsar till det kraftigt trafikerade området söder om Skansen Lejonet. Huvudbyggnaden och gårdsbyggnaden ligger parallellt placerade med entréerna vända mot en grusad gård. Byggnaderna är uppförda i en enkel klassicistisk stil med en sträng symmetri, utmärkande för 1700-talet. De har tillbyggts och genomgått vissa förändringar i samband med nya funktioner, men bildar en väl sammanhållen arkitektonisk enhet.

Källa: Göteborgs Stadsmuseum

År 1698 utfärdades en stadga mot s k lösdriveri. I samband med detta föreslogs att ”arbetshus” eller ”spinn och rasphus” skulle inrättas i alla residensstäder. Spinnhusen uppfördes som ett slags tvångsarbetsanstalter där de intagna var lösdrivare av båda könen. År 1735 kom en förordning från Kungl. Maj:t om att upprätta en s k nationell rasp - och spinnhusfond. Spinnhusfonden upptogs från avgifter från överflödsvaror som te, kaffe, ostron, krogar m m.
År 1740 uppfördes spinnhuset samt en gårdsbyggnad vid Stampen efter ritningar av arkitekt Bengt Wilhelm Carlberg. Officiellt skulle spinnhusets arbetskraft vara till nytta för stadens klädfabrikanter.

Spinnhuset blev år 1830 arbetsfängelse för enbart kvinnor och 1895 central straffanstalt för landets alla kvinnliga fångar (företrädelsevis barnamörderskor). 1909 lades fångverksamheten ned därefter köpte Göteborgs stad byggnaderna som byggdes om till hem för ogifta mödrar med barn. Det f d spinnhuset bytte då namn till Gullbergsbrohemmet. Verksamheten lades ner 1969 och byggnaderna har där efter använts för KFUM-KFUK med bl a café och vandrarhem om sommaren. Sedan 1995 används byggnaderna för Gyllenkroken, en stiftelse för människor med psykiska handikapp. Gårdsbyggnaden används för korttidsboende och kursverksamhet.

Källa: Länsstyrelsen Västra Götalands län, Byggnadsminnesförklaring av Göteborgs fd spinnhus, fd kvinnofängelse och fd barnhem 2010 11 12

Anläggningen som ursprungligen uppfördes som ett s k spinnhus, var tidigare helt sluten och omgiven av plank (byggt 1833), vilket numera bara finns kvar i nordöstra delen. Byggnaderna ligger på en höjd omgiven av grönska och gränsar till det kraftigt trafikerade området söder om Skansen Lejonet. Huvudbyggnaden och gårdsbyggnaden ligger parallellt placerade med entréerna vända mot en grusad gård. Byggnaderna är uppförda i en enkel klassicistisk stil med en sträng symmetri, utmärkande för 1700-talet. De har tillbyggts och genomgått vissa förändringar i samband med nya funktioner, men bildar en väl sammanhållen arkitektonisk enhet.

Källa: Göteborgs Stadsmuseum

Anläggningen som ursprungligen uppfördes som ett s k spinnhus, var tidigare helt sluten och omgiven av plank (byggt 1833), vilket numera bara finns kvar i nordöstra delen. Byggnaderna ligger på en höjd omgiven av grönska och gränsar till det kraftigt trafikerade området söder om Skansen Lejonet. Huvudbyggnaden och gårdsbyggnaden ligger parallellt placerade med entréerna vända mot en grusad gård. Byggnaderna är uppförda i en enkel klassicistisk stil med en sträng symmetri, utmärkande för 1700-talet. De har tillbyggts och genomgått vissa förändringar i samband med nya funktioner, men bildar en väl sammanhållen arkitektonisk enhet.

Källa: Göteborgs Stadsmuseum

År 1698 utfärdades en stadga mot s k lösdriveri. I samband med detta föreslogs att ”arbetshus” eller ”spinn och rasphus” skulle inrättas i alla residensstäder. Spinnhusen uppfördes som ett slags tvångsarbetsanstalter där de intagna var lösdrivare av båda könen. År 1735 kom en förordning från Kungl. Maj:t om att upprätta en s k nationell rasp - och spinnhusfond. Spinnhusfonden upptogs från avgifter från överflödsvaror som te, kaffe, ostron, krogar m m.
År 1740 uppfördes spinnhuset samt en gårdsbyggnad vid Stampen efter ritningar av arkitekt Bengt Wilhelm Carlberg. Officiellt skulle spinnhusets arbetskraft vara till nytta för stadens klädfabrikanter.

Spinnhuset blev år 1830 arbetsfängelse för enbart kvinnor och 1895 central straffanstalt för landets alla kvinnliga fångar (företrädelsevis barnamörderskor). 1909 lades fångverksamheten ned därefter köpte Göteborgs stad byggnaderna som byggdes om till hem för ogifta mödrar med barn. Det f d spinnhuset bytte då namn till Gullbergsbrohemmet. Verksamheten lades ner 1969 och byggnaderna har där efter använts för KFUM-KFUK med bl a café och vandrarhem om sommaren. Sedan 1995 används byggnaderna för Gyllenkroken, en stiftelse för människor med psykiska handikapp. Gårdsbyggnaden används för korttidsboende och kursverksamhet.

Källa: Länsstyrelsen Västra Götalands län, Byggnadsminnesförklaring av Göteborgs fd spinnhus, fd kvinnofängelse och fd barnhem 2010 11 12

År 1698 utfärdades en stadga mot s k lösdriveri. I samband med detta föreslogs att ”arbetshus” eller ”spinn och rasphus” skulle inrättas i alla residensstäder. Spinnhusen uppfördes som ett slags tvångsarbetsanstalter där de intagna var lösdrivare av båda könen. År 1735 kom en förordning från Kungl. Maj:t om att upprätta en s k nationell rasp - och spinnhusfond. Spinnhusfonden upptogs från avgifter från överflödsvaror som te, kaffe, ostron, krogar m m.
År 1740 uppfördes spinnhuset samt en gårdsbyggnad vid Stampen efter ritningar av arkitekt Bengt Wilhelm Carlberg. Officiellt skulle spinnhusets arbetskraft vara till nytta för stadens klädfabrikanter.

Spinnhuset blev år 1830 arbetsfängelse för enbart kvinnor och 1895 central straffanstalt för landets alla kvinnliga fångar (företrädelsevis barnamörderskor). 1909 lades fångverksamheten ned därefter köpte Göteborgs stad byggnaderna som byggdes om till hem för ogifta mödrar med barn. Det f d spinnhuset bytte då namn till Gullbergsbrohemmet. Verksamheten lades ner 1969 och byggnaderna har där efter använts för KFUM-KFUK med bl a café och vandrarhem om sommaren. Sedan 1995 används byggnaderna för Gyllenkroken, en stiftelse för människor med psykiska handikapp. Gårdsbyggnaden används för korttidsboende och kursverksamhet.

Källa: Länsstyrelsen Västra Götalands län, Byggnadsminnesförklaring av Göteborgs fd spinnhus, fd kvinnofängelse och fd barnhem 2010 11 12

Anläggningen som ursprungligen uppfördes som ett s k spinnhus, var tidigare helt sluten och omgiven av plank (byggt 1833), vilket numera bara finns kvar i nordöstra delen. Byggnaderna ligger på en höjd omgiven av grönska och gränsar till det kraftigt trafikerade området söder om Skansen Lejonet. Huvudbyggnaden och gårdsbyggnaden ligger parallellt placerade med entréerna vända mot en grusad gård. Byggnaderna är uppförda i en enkel klassicistisk stil med en sträng symmetri, utmärkande för 1700-talet. De har tillbyggts och genomgått vissa förändringar i samband med nya funktioner, men bildar en väl sammanhållen arkitektonisk enhet.

Källa: Göteborgs Stadsmuseum