klövjesadel, svahka/svagá (saL), áttes (saL), klövjedon, transport och kommunikation

AJ 4523:1-2. 1:klövjesadel, 2:klövjesadel.
Klövjesadel i trä är dekorerade med streck runt lokorna och i mitt på klövjesadeln. På den längre klövjesadeln finns ett bomärke som liknar ett stiliserat djur. Klövjesadeln ser ut att ha behandlats då vissa ytor är mörkare än andra. Skinnremmar är fäst på båda två. I ena klövjesadeln är det fäst en längre skinnrem fäst i hålet längst ner. Denna skinnremsa är fastsydd med sentråd och den är skarvad och då fastsydd med sentråd.

Med hjälp av klövjesadeln kunde man under barmarksperioden använda renen till att transportera ägodelar med. Man klövjade de tama härkarna. Mellan klövjesadeln och renens rygg lade man ett renskinn eller något annat skydd.

En klövjesadel består av två avlånga, böjda trästycken; sadelstycken. Dessa hakas i varandra upptill. Längst ner på vardera sadelstycke finns ett hål och igenom dessa dras en skinnrem, bukgjorden, som går under renens mage och fäster ihop sadelstyckena undertill. I vartdera sadelstycket finns hål, som breda skinnband fästs i. Dessa utgör fram- och bakgjorden, som går runt renen fram- respektive bakdel och knyts fast i sadelstycket på renens andra sida. Det förhindrar bördan från att åka framåt eller bakåt när renen börjar röra på sig.