vinterduk, byggnadsdelar, kåtor, kåtaduk, rátnu loavdda (saN)

Kåtaduk till tältkåta för vinteranvändning som är sotig, trasig, lappad och lagad. Kåtan består av flera olika material men i grunden är det 4 ranor. Det är 3 hela ranor och mitt emellan dem är det i sytt kilar av en rana som är delad i två delar. Alla ranor är trasiga nedtil och de flesta är lappade med olika material. Lappningarna är för det mesta grovt sydda med sticksöm med garn i blå-grå färg eller beige garn. En del av lappningarna är sydda på symaskin.
Kantstycket innan rana 1 består bland annat av två blå Karesuandokoltar, en mans?kolt och en kvinno?kolt. Den ena är vänd uppåt och den andra är vänd nedåt. Det är ett rygg- och ett framparti som syns med holbi mm.
Rana 1: beige botten med mönster i ränder i flera färger; brunt, gult, grönt?, ev. svart?. På denna rana är stadigkanten nedtill och det är fransar på insidan av kåtaduken. L 185, B 133.
Delad rana: beige? botten med ränder i brunt, rött och vitt, den har ett kraftigt mönster. Den är mkt lappad med flera olika blåa tygbitar. En del av lappningen ser ut att komma från en gammal byxa. Ranan är väldigt trasig längst ner.
Rana 2: beige botten med randigt mönster. Ränderna är i ljus- och mörkbruna. Denna rana är mycket lappad med ett tyg som ser ut att tidigare ha varit ett plagg. Stadigkanten nedtill är nästan helt bortnött. L 184, B 152.
Delad rana: väldigt trasig nedtill.
Rana 3: beige botten med randigt mönster i ljus- och mörkt brun. L 194, B 147.
Även denna stadigkant är till stor del bortnött.
Kantstycke i brun vadmal? som är skarvad i flera bitar. Tältduken består av tre lager, längst ner är det ranorna och över alla ranor är det nästa "lager" som består av 2 st liggande filtar fastsydd och vid sidorna och mellan dessa filtar är det skarvat brun vadmal?. Filtarna är väldigt sotiga men man kan ändå urskilja ett blommönster. På ena filten ser lappningen ut att komma från en skjorta, tyget är blått i botten med röda rutor. Filtarna och vadmalen är lappad och lagad. Sedan kommer det översta lagret som består av massor av ihopsydda vadmals?bitar.
Vid båda sidorna som huvudsakligen består av brun vadmal? är det fäst efter hela vägen olika snören och band för fastknytning.
Närmast rana 1 är det uppifrån och ner fäst: ett grovt snöre/rep, ett vitt plastsnöre, ett hampasnöre, ett blommigt bomullsband, ett hampasnöre, ett plastsnöre, ett hampasnöre, ett bomullsband med ett snöre.
Närmast rana 3 är det uppifrån och ner fäst: ett grovt snöre/rep, ett vitt bomullsband, ett hampasnöre, ett vitt bomullsband, ett lagt/flätat band i rött och vitt garn som används som avslutning på mansskoband från Karesuando (detta band har gått av och delarna har knutits ihop med varandra), enkelt vävt vardags- mansskoband från Karesuandoområdet (svårt att avgöra om det verkligen är skoband), ett vävt mönstrat mansskoband från Karesuando med vit botten och röda mönstertrådar och i mitten är det blåa och eventuellt även gröna mönstertrådar och i övrigt är det gula, blåa och gröna garner i sidorna (skobandet är vikt på mitten och sytt så det ska vara dubbelvikt).