Med hjälp av klövjesadeln kunde man under barmarksperioden använda renen till att transportera ägodelar med. Man klövjade de tama härkarna. Mellan klövjesadeln och renens rygg lade man ett renskinn eller något annat skydd.
En klövjesadel består av två avlånga, böjda trästycken; sadelstycken. Dessa hakas i varandra upptill. Längst ner på vardera sadelstycke finns ett hål och igenom dessa dras en skinnrem, bukgjorden, som går under renens mage och fäster ihop sadelstyckena undertill. I vartdera sadelstycket finns hål, som breda skinnband fästs i. Dessa utgör fram- och bakgjorden, som går runt renen fram- respektive bakdel och knyts fast i sadelstycket på renens andra sida. Det förhindrar bördan från att åka framåt eller bakåt när renen börjar röra på sig.