| Typ <itemType> |
Objekt/föremål |
| Plats <presPlaceLabel> |
Sydamerika, Peru |
| Beskrivning, originalkort <itemDescription> |
|
| Inventarienummer <itemDescription> |
|
| Original: insamlat av <itemDescription> |
|
| Original: lokal <itemDescription> |
|
| Proveniens <itemDescription> |
|
| Proveniens <itemDescription> |
|
| Original: skiss eller foto <itemDescription> |
|
| Utställning / ingår i <itemDescription> |
|
| Utställning, del av / ingår i <itemDescription> |
|
| Utställning, monterdel / ingår i <itemDescription> |
|
| Land, engelska <itemDescription> |
|
| Utställningstext, Korsvägar <itemDescription> |
-
Visslande lerkärl från chimu-kulturen, även kallat kungadömet Chimor som mellan ca 1000–1470 sträckte sig längs Perus norra kustlandskap. Den distinkta svarta keramiken producerades i stor skala både...
Visa hela
Visslande lerkärl från chimu-kulturen, även kallat kungadömet Chimor som mellan ca 1000–1470 sträckte sig längs Perus norra kustlandskap. Den distinkta svarta keramiken producerades i stor skala både för dagligt bruk och för ceremoniella ändamål. Särskilt uppmärksammad är de visslande vattenkärlen som kunde framkalla visslande, kvittrande, drillande eller gurglande ljud antingen genom att de blåstes via pipen eller gungades från sida till sida. Lite är känt vad gäller kärlens egentliga betydelse. Den ena behållaren på detta lerkärl har formen av en arapapegoja med karaktäristiska cirklar runt ögonen. En fågel som inte förekom längs kustlandskapet utan importerades som sällskapsdjur och för deras färggranna fjädrar. Fåglar förknippades generellt med prestige och överflöd och framställdes ofta inom den keramiska tillverkningen. Vissa undersökningar har visat att de visslande lerkärlens specifika ljud många gånger överensstämmer med den fågelart som avbildats. Chimor-riket erövras 1476 av den tionde inkahärskaren Túpac Yupanqui som efterträdde sin far Pachakuti. De visslande lerkärlen fortsatte att tillverkas fram tills den spanska erövringen.
Stäng
|
| Utställningstext, Korsvägar, eng <itemDescription> |
-
Whistling vessel from the Chimu culture, also known as the Kingdom of Chimor, which stretched across the northern coast of Peru from ca 1000–1470. The distinctive black pots were produced on a larg...
Visa hela
Whistling vessel from the Chimu culture, also known as the Kingdom of Chimor, which stretched across the northern coast of Peru from ca 1000–1470. The distinctive black pots were produced on a large scale, both for everyday use and ceremonial purposes. Especially notable are the whistling water vessels that could be made to produce whistling, chirping, peeping or gurgling sounds either by blowing through the pipe or swaying them from side to side. Little is known of the actual significance of the vessels. One chamber of this vessel is in the shape of a macaw, with the characteristic circles around its eyes. These birds were not indigenous to the coastal landscape; however they were imported to the area as pets and for their colourful feathers. Birds were generally associated with prestige and abundance, and were often depicted on pottery. According to some studies, the specific sounds produced by the whistling vessels often corresponded to the sounds of the actual bird species portrayed. Chimor was conquered in 1476 by the tenth Inca ruler, Túpac Yupanqui, who succeeded his father, Pachakuti. The whistling vessels continued to be produced until the Spanish conquest.
Stäng
|
| Händelse <context> |
-
Insamlad av Gaffron, Eduard.
-
Ursprung i Peru, Sydamerika.
-
Förvärvad av Weizinger, Franz Xaver.
|
| Materialkategori<itemMaterial> |
- keramik
|
| Materialkategori, engelska<itemMaterial> |
- ceramics
|
| Nyckelord <itemKeyWord> |
-
Chimú
-
F. X. Weizinger
-
arkeologi
-
pottery
|
| Mått <itemMeasurement> |
-
Bredd: 10 cm.
-
Höjd: 17,5 cm.
-
Längd: 20 cm.
|
| Sakord, engelska<itemName> |
- vessel
|
| Sakord<itemName> |
- lerkärl
- kärl
- dubbelkärl
|
| Ämne <subject> |
|
| Inventarienummer <itemNumber> |
|
| Rättigheter för metadata <itemLicense> |
|
| Källa <presOrganization> |
Statens museer för världskultur - Världskulturmuseet |
|
Källa <url>
|
|