huvudbonad, rowa

Rowa
Modern huvudbonad som bärs av män, tillverkad av importerat maskinspunnet och syntetfärgat garn av rayon, på Sumba kallat benang sutera (silke). Bakgrundsfärgen är svart medan färgstarka garner valts för humbi motiven. En kombination av randig varprips och humbi teknik som är en broscherad inslagsteknik och det kodinesiska namnet på en plockväv där extra inslagsgarner bildar mönster, motiven lindas runt varptrådarna med hjälp av fingrarna, vävd av Anita Lota Kaka. Humbi motiv: Rou lugha - manihot utilissima, kassavaslingor liknas vid en ogift kvinna som utan mål krälar på marken, i stort behov av en stötta. Det sägs att hon inte kan nå ljuset som gifta kvinnor. Vem som helst kan plocka upp henne. Analogin är en av många uttalade metaforer som understryker nödvändigheten av att kvinnor gifter sig. mata karimboyo, vattenbuffelns öga, hamoli som är omegaformade guldsmycken som ingår i den del av brudpriset som brudgummens familj ska ge brudens familj som ´ersättning för flickan i faderns hus´. Formen på en hamoli anses vara densamma som på kvinnans genetalier. På en rundväv, grunden för alla sumbanesiska textilier, blir alltid ett parti ovävt. För att inte inslagen ska repas upp, på textilier som är avsedda för män, sträcks varpen i en för ändamålet avsedd bamburam och förses med dekorativa vävda avslutningsbårder, kalidir, varefter väven öppnas. Fransarna är inte tvinnade och snodda. Bårdmotiv: kahumbu, risbehållare flätad av kokospalmens blad, kadanga kadoro, ett redskap för att vinda rep och avbildas som ett stiliserat kryss. Den står för önskan att ett gift par ska arbeta nära tillsammans, att deras relation ska vara lika tät som rep på en kadanga kadoro.
Köpt av Anita Lota Kaka, Waika Hoba, Homba Ronggo, Kecamatan Kodi, västra Sumba, Indonesien.
Förvärvad 1999.07.29