väv, fabric, Hinggi kombu, hinggi, kombu

Mantel som bärs av adliga män under traditionella ceremonier tillverkad av växtfärgat handspunnet bomullsgarn, ofta bärs de som ett par, en hinggi viks över skuldran, den andra bärs så att den ena änden tyg hänger ned, medan den övriga delen av tyget viras och fästs runt höften där männen sticker ner en storbladad kniv, vävnaden fasthålls med ett bälte tillverkat av växtfibrer eller ett modernt galonbälte. Ett långt smalt tyg (tera) viras runt huvudet. Varpikatmotiven är figurativa och i hög utsträckning relaterade till adelns historiska maktställning, de repeteras både horisontellt och vertikalt. De identifierar männens sociala rang, kön och klantillhörighet. Textilier från östra Sumba reflekterar en dualistisk begreppsmässig grund av den traditionella marapu tron. Kvalitén på motiven överförs till mannen och efter döden sveps mannens kropp med hans hinggi, som hjälper förfäderna att känna igen bäraren i den nästkommande världen. De karakteristiska avslutningsbårderna kabakil är vävda i inslagsrips efter att de två identiska varpikatmönstrade styckena tyg sytts ihop på längden med Z-formade stygn. Vävning utförs i en speciell liten vävstol, varpen av ikat används som inslag. Handspunna växtfärgade ikatgarner skapar den slutliga mönstringen. Tvinnade och snodda ikatfransar pote. Motiv: mittfältet har influenser från Indien och är dekorerat med ett exklusivt patola ratu motiv och mamuli. Sumba textilier med patola ratu mönster spelar en mycket viktig roll i de mest betydelsefulla ritualer, som vid begravningar av maramba. Patola-textilier tillverkas i Gujarat i Indien, och har i århundraden varit en exportvara som tagits upp av en rad kulturer där de inkorporerats som vävnader av stor rituell betydelse. Under 1700- och 1800-talen producerades i Gujarat tyger med patola-mönster som var direkt ägnade att säljas till olika exportmarknader, bland annat Indonesien. Tillverkade av silke med dubbelikat blev de ofta en del av rika familjers arvegods. Patola har influerat den textila bildvärlden i olika delar av Indonesien (Dhamija 1999:11). På Sumba kan man finna indiska patola som ingår i en umas skatter ofta förvarade i klanhusens karakteristiska `torn`. Viktigt arvegods såsom guldmamuli förmodas innehålla övernaturliga krafter associerade med adelns förfädersvärld. En hög grad av komplexitet i mönstren samt vävnader med stora eller ovanliga figurer ses som symboler för den kungliga makten. Sumbanesiska kungligheter vördade högt holländska officiella traktat, vapensköldar, medaljonger och mynt som var dekorerade med heraldiska lejon. De parställda lejonen från vapensköldar blev ett vanligt motiv på vävnader från Östsumba.
Prestigefylld utländsk import såsom kinesiskt porslin kunde enbart de kungliga skaffa och introducerade motiv som raffinerade drakar. Sjöhästar, Hippocampi´nae, är ett annat ikatmotiv. Över hela Sumba har vävnader betydelse i samband med viktiga övergångsskeden i människors liv. Vid äktenskap hör textilier till de gåvor som kvinnans familj ger till mannens. Textilier hör samman med begravningar, namngivningsceremonier, husbyggande – och alla andra tillfällen som kräver bruket att man upprättar kontakt med förfäderna. Traditionella textilier är nära relaterade till död genom att de används som liksvepningar. Östra Sumba, Indonesien. Köpt av konst och antikvitetssamlaren Yamin Makawaru 1979.
Decorative Arts of Sumba 1999 Amsterdam.
Georges Breguet, 2006 Death of a Sumba Princess ARTS & CULTURES Magazine of the Barbier Müller Museum Geneva-Switzerland. Pp200-230.

Mantel som bärs av adliga män vid traditionella ceremonier, en vikt över skuldran, den andra knuten runt midjan. Varpikatmotiven är figurativa och i hög utsträckning relaterade till adelns historiska maktställning, de repeteras både horisontellt och vertikalt. De identifierar männens sociala rang, kön och klantillhörighet. Textilier från östra Sumba reflekterar en dualistisk begreppsmässig grund av den traditionella marapu tron. Kvalitén på motiven överförs till mannen och efter döden sveps mannens kropp med hans hinggi, som hjälper förfäderna att känna igen bäraren i den nästkommande världen. De karakteristiska avslutningsbårderna kabakil är vävda i inslagsrips efter att de två identiska varpikatmönstrade styckena tyg sytts ihop på längden med Z-formade stygn. Vävning i inslagsrips utförs i en speciell liten vävstol, varpen av ikat används som inslag i kabakil (vävda bårder i inslagsrips). Varpen består av växtfärgade handspunna ikatgarner, vilken skapar den slutliga mönstringen. Denna hinggi är dekorerad med tvinnade och snodda ikatfransar pote. Mittfältet har influenser från Indien och är dekorerat med ett mycket exklusivt patola ratu mönster och mamuli. Sumba textilier med patola ratu mönster spelar en mycket viktig roll i de mest betydelsefulla ritualer, som vid begravningar av maramba (adeln). Patola-textilier tillverkas i Gujarat i Indien, och har i århundraden varit en exportvara som tagits upp av en rad kulturer där de inkorporerats som vävnader av stor rituell betydelse. Under 1700- och 1800-talen producerades i Gujarat tyger med patola-mönster som var direkt ägnade att säljas till olika exportmarknader, bland annat Indonesien. Tillverkade av silke med dubbelikat blev de ofta en del av rika familjers arvegods. Patola har influerat den textila bildvärlden i olika delar av Indonesien (Dhamija 1999:11). På Sumba kan man finna indiska patola som ingår i en umas skatter ofta förvarade i klanhusens karakteristiska torn. Viktigt arvegods såsom guldmamuli förmodas innehålla övernaturliga krafter associerade med adelns förfädersvärld. En hög grad av komplexitet i mönstren samt vävnader med stora eller ovanliga figurer ses som symboler för den kungliga makten. Sumbanesiska kungligheter vördade högt holländska officiella traktat, medaljonger och mynt som var dekorerade med heraldiska lejon. De parställda lejonen från holländska vapensköldar blev ett vanligt motiv på östsumbanesiska vävnader. Prestigefylld utländsk import såsom kinesiskt porslin kunde enbart de kungliga skaffa och introducerade motiv som raffinerade drakar.
Byn Prai Yawang, rituellt och politiskt center i Rindi
se bild 6028, 6519,6524 och 6525
se bild 6551-6561, 6566- 6597
se bild 6602-6605 bårder