väv, gundu

Hanggi gundu
Kodi är en naturlig växtplats för indigo som brukas till textilier av rituell och ceremoniell betydelse. Traditionell gundi wora asli som bärs av män. Tillverkad av handspunnen kraftig bomull av Paulina Pati Bebe. Förutom som kläder åt de levande, brukas vävnader som liksvepningar och gravgåvor. Den avlidne, eller dennes förfader, anses kunna använda tyg som ett nytt skinn om de önskar återvända till jordelivet. För detta ändamål anses breda vävnader som tillverkats av grovt garn vara mest ändamålsenliga. De värderas högst och ger en kraftig och slittålig vävnad, en hud som ger gott skydd. En kombination av randig varprips i vävnadens mittfält och vita ikat bårder som framträder mot en mörkt indigofärgad bakgrund. Schatteringarna från ljust till mörkt representerar för kodineserna livscykeln, från ungdom till ålderdom, eller från födsel till död. Garnet har Paulina färgat i wora, Indigo tinctoria. Numera är det få kvinnor i Kodidistriktet som behärskar växtfärgning. Kunskapen går i arv från mor till dotter och recepten är väl bevarade hemligheter. Indigofärgerskorna, med sina avslöjande blå händer, har en särställning i samhället och omges med respekt som gränsar till rädsla. De besitter kunskaper om användandet av medicinalväxter och fungerar som jordemödrar. De sysslar med indigofärg som associeras till nytt liv och död. Lukten från det jäsande indigobadet sägs påminna om liklukt. Eftersom de redan luktar död används indigofärgade textilier som liksvepningar. Beredningen av färgbaden jämförs med tillkomsten av nytt liv. Enligt äldre föreställningar bildas foster genom att blod koagulerar i livmodern. Mannens sperma påskyndar koaguleringen. Kärlet som används vid beredning av indigo är en symbol för livmodern. Ett steg i tillverkningen av den blå färgen består i att man häller kalk i badet. Kalken fäller ut färgämnet så att det lägger sig i tjocka sjok på botten av kärlet. Den vita kalken som får indigon att ”koagulera” symboliserar mannens sperma. Ikatmotiv: witi bangga, hundars ben, hamoli som är omegaformade guldsmycken som ingår i den del av brudpriset som brudgummens familj ska ge brudens familj som ´ersättning för flickan i faderns hus´. Formen på en hamoli anses vara densamma som på kvinnans genetalier. Mata dadu, spelkort, kadanga kodorro, ett redskap för att vinda rep och avbildas som ett stiliserat kryss. Den står för önskan att ett gift par ska arbeta nära tillsammans, att deras relation ska vara lika tät som rep på en kadanga kadorro, mata karimboyo, vattenbuffelns öga. En Hanggi är normalt 240-260 cm lång och 120-160 cm bred. På en rundväv, grunden för alla sumbanesiska textilier, blir alltid ett parti ovävt. För att inte inslagen ska repas upp, på textilier som är avsedda för män, sträcks varpen i en för ändamålet avsedd ram och förses med dekorativa vävda bårder som i Kodi kallas kalidur, motiv: förutom kadenga kadorro avbildas mata karimboyo, vattenbuffelns öga. Varpen öppnas och sys ihop längs varsin stadkant, fransarna är inte tvinnade och snodda. Det kodinesiska ordet gundu betyder ´från bergen´, i vidare betydelse, utifrån, utländsk´. Enligt uppgifter i Kodi introducerades den av väverskor från Endeh, Flores (Gearnaert 1989:75). Även Hoskins uppger att gundu associeras till muslimska sjöfarande folk främst Makassareser-endehneserfolken som länge kontrollerade handeln mellan öarna och fortfarande upprätthåller små kustbosättningar i Kodi, Waikelo och Memboro (Hoskins 1993:232). Köpt av Paulina Pate Bebe, Desa Homba Karipit, Kecamatan Kodi, västra Sumba, Indonesien. Förvärvad 1999.07.31
Hoskins, Janet 1993 The Play of Time. Kodi Perspectives on Calendars, History and Exchange. University of California Press, Berkely
Wellfelt, Emilie, Livgivare och dödsbringare. Tyg och symbolism på Västsumba, Indonesien, C-uppsats i socialantropologi Lunds Universitet VT 2000