no-dräkt, costume

No-teaterdräkt med blomdekor av de sju höstväxterna i komplext mönstervävt siden. Troligen sekelskiftet 15-1600. Sannolikt av dräkttypen atsuita.

No-teaterkostymer liknar generellt högreståndsdräkter från tiden före 1600-talet, de var desssutom under tidig teaterhistoria donerade från överklassen till skådespelarna innan de började tillverkas enbart för scenbruk. De var undantagna från tidens överflödslagar som annars reglerade vanlig klädsel och kunde bl a därför vara mer påkostade. De praktfulla dräkterna har en central och betydelsebärande funktion och ersätter ofta scendekorationer. Dräkttyperna har fått sitt namn efter tillverkningstekniken. Några exempel är nuihaku (broderi och applikation av bladmetall, oftast för kvinnoroller), surihaku (applicerad bladmetall genom schablontryck; underplagg för kvinnoroller, den mest praktfulla typen (karaori, kinesisk väv; vävda komplexa mönster med långa flotteringar, dvs inslaget löper över många varptrådar); oftast för kvinnoroller över nuihaku och surihaku och atsuita (liknar karaori; vanligtvis underplagg för mansroller). I likhet med no-teatern i övrigt är realism inte målet för teaterkostymerna.

(Baserad på text från utställningen Japan. Föremål och bilder berättar. 2011). /PH

Kan ställas ut liggande på snedställd eller horisontal skiva ett år, sedan vila.

Costume for nō theatre (nō shōzoku), probably of the atsuita type, with floral decoration of the seven autumn grasses (akikusa). Late Momoyama period - early Edo-period (turn of the century 15-1600). Weft-faced compound weave.
Nō theatre costumes generally resemble pre-17th century upper-class apparel. Nō theatre costumes were exempted from sumptuary decrees otherwise governing ordinary clothin and could therefor be made costlier. These magnificent costumes have an important function, full of meaning, and often take the place of stage design. The different types of costume have come to be named after the manufacturing technology, e.g. nuihaku (a combination of embroidery and foil appliqué, most often for women´s parts), surihaku (metal foil applied by stencilled printing; undergarments for women´s parts), the most magnificent type, called karaori ("Chinese weave", complex woven patterns with long brocading wefts, most often for women´s parts and worn on top of the nuihaku and surihaku) and atsuita (resembling karaori, usually an undergarment for men´s parts). Theatre costumes, like the rest of nō drama, are unconcerned with realism.
Gift from Tage Grönwall. (Japan. Föremål och bilder, s. 87)

(Based on the text for the exhibition catalogue Japan. Artefacts and images tell the story. 2011)./PH