målning, bildkonst, painting

"Tre lärda män som äter frukt". Målning. Albumblad. Tusch och lätta färger på siden. Små lagningar.
Cui Zizhong var en berömd figurmålare, verksam under slutet av Ming-dynastin. Hans personlighet är beskrivit i en kort biografi, skrivit av hans vän Qian Qianyi: "Zizhong, med tillnamn Daomu, var från Laiyang [Shandong], men bosatt i huvudstaden. Hans yttre var rent och ädelt, med en ålderdomlig prägel, hans tal enkelt och osmyckat. Han såg inte ut som en man av vår tid, och även i sina målningar sökte han att efterlikna de äldre. Hans målningar byggde på Gu [Kaizhi], Lu [Tanwei], Yan [Liben] och Wu [Daozi]. Han målade aldrig i någon stil senare än Guan [Tong] och Fan [Kuan]. [Alla sex målare verksamma under tidig tid, den yngste är Fan Kuan, verksom under början av Norra Song] Han bodde i [ett elegant område av] huvudstaden, innanför marknadens mur och port, men huset var överväxt och verkade övergivit, på alla mattorna hade samlats damm. Han odlade blommar och fiskar, han var ensam och hade lämnat allt världsligt bakom sig. Hans fru och två döttrar kunde alla måla, och de roade sig med att ge varandra råd och kritik. Ibland kunde han ge bort en målning till en när vän. Därsom en okunnig eller vulgär person kom med gåvor av guld och siden för att uppnå målningar, böjde han huvudet och vägrade att se på honom, till trots för att han var fattig och hungrig..." (Qian Qianyi, Liechao shiji xiaozhuan, citerad i J.F. Andrews, The Significance of Style and Subject Matter in the Painting of Cui Zizhong. (Unpubl. diss.) Berkeley, 1984, pp.230-232.) Cui var sålunda känd för sin stora moraliska integritet, han drömde om en återgång till gamla tiders stränga moral. Han var under hela sittliv fattig, vid Ming-dynastins fall dog han hungersdöden. Som konstnär var han först och främst känd som en figurmålare vars stil var baserad på arkaiska förebilder. Denna önskan om att återvända till en ädlare förtid var ganska vanlig under slutet av Ming-dynastin, det fanns olika sammanslutningar som arbetade för en återgång till äldre tiders samhällssystem och moral. Cui Zizhong var medlem av en slik förening i sin ungdom, men gick sedan ut när fraktionsstrider började. Arkaiserande stilar inom måleriet var ett utlopp for dessa tendenser. En annan viktig figurmålare från denna tid som arbetade i en arkaiserande stil var Chen Hongshou, som var verksam i södra Kina. Samtiden talade om "Norra Cui och södra Chen", en hyllest till tidens två mest betydelsefulla figurmålare.
Albumbladet "Tre lärda män som äter frukt" visar tre lärda män samt deras två tjänare mot en tom bakgrund. Målningen verkar först att besitta mycket stor ålder - det grova sidenet har med en något ojämn lavering givits en mörk ton, penselarbetet, som är mycket lätt och sprött, ger en effekt av att ha blekts, penselföringen är av s.k. zhanbi-typ ("skälvande pensel"), en penselföring som har anor tillbaka till Sui och Tang-dynastin, och som nådde ryktbarhet i mästeren Zhou Wenju's arbeten under De fem dynastierna. De svaga färgerna med utsträckt användande av blyvitt har en opak karaktär som vi hittar i mycket gamla kinesiska målningar, där färgerna bleknat och flagnat. Vid närmare undersökning ser vi hur konstnären kombinerat dessa arkaiserande drag med stildrag från senare måleri. De skälvande penseldragen har blandats med penseldrag lånade från det samtida professionella måleriet i en kombination som är unik för Cui Zizhong. Kompositionen är inte helt i balans - de lärda männen synes flyta i luften, deras omfångsrika dräkter har pressats mot den tomma bakgrunden, medan tjänarna har tryckts ut helt mot högerkanten. En overklig ton har krypit in i bilden, som om konstnären varit medveten om det verklighetsfrämmande i drömmen om gamla tiders dygder i dessa den döende Ming-dynastins sista oroliga

år.
I en inskription på albumbladets motstående sida av Qing-connoisseuren Li Zuoxian har motivet identifierats som "de tre sura" (sansuan tu) . "De tre sura" är berättelsen om hur Su Dongpo och Huang Tingjian, två av Song-dynastins ledande intellektuella, tillsammans med monken Foyin, smakte på vinäger gjort på persikoblommor. Det är ett ovanligt motiv i kinesiskt måleri, den stora Yuan-målaren Zhao Mengfu skall , enligt en källa ha målat detta motiv, men denna målning är inte bevarad för eftervärlden. (Xuehai yudi, citerad i Zhongwen da cidian. Taibei 1973, vol.1, s. 267) I motsättning till vad historien berättar är det inte persikoblom-vinäger de tre lärda männen smakar, de biter bokstavligt talad i den sura frukten. Man frågar sig om orsaken till denna ikonografiska förändring - möjligtvis symboliserade den sura smaken av omogna persikor den sura eftersmak som följde det fåfänga sökandet efter odödlighet - persikor var en av de vanligaste symbolerna för odödlighet.
Song poeten Su Shi (mera känd som Su Dongpo) , som står i mitten av de tre lärda männen, var en personlighet som Cui Zizhong djupt beundrade. Bland hans få målningar, finns inte mindre än tre olika motiv förbundna med denna diktare. Samtidigt kan motivet med "De tre sura" ha inneburit ytterligare en attraktionskraft för Cui. J.M. Rosenfield har påpekt att "De tre sura", tillsammans med det något vanligare motivet "De tre skratten" tillhör en motivgrupp som personifierar de tre troslärorna (dvs. konfucianism, taoism och buddhism). Cui hämtade idéer från alla tre troslärorna, och denna tolkning passar fint i hans övriga målningars ikonografi. (J.F. Andrews, The Significance of Style and Subject Matter in the Painting of Cui Zizhong. (Unpubl. diss.) Berkeley, 1984, pp.230-232.)