skulptur, figur

Dharmapala
Kubera el. Vaishravana, tib. rnam thos sras
Pekingkatalogen: rNam-thos-sras

Kropp: Tegelröd hudfärg, två armar. två ben, ett huvud med bister uppsyn. Bär bodhisattvakrona samt örhängen.Iklädd krigarmundering bestående av en gyl-len brynja, skjorta med fladdrande ärmar, blått bälte, vita byxor och flerfärgade stövlar. Vid mage och skuldror profilerade monstermasker.

Attribut: Höger hand bär dhvaja, segerbanéret.
sana: Lalitâsana, sittande på ett vitt lejon med grön man på enkel lotus.
Defekt vid förvärvet: En juvelspyende nakula, tib. gter gyi ne'u le (mungo), saknas i vänster hand.
Senare förluster: Det över nacke och axlar liggande bandets båda nedre delar, samt en vid bältet löst hängande gyllene fisk.
Atypiskt: Beskrivs vanligen som gul, här tegelröd.
Försluten med träplatta. Figuren ej fylld.
Ålder och tillverkningsort: ca 1900, Mongoliet eller möjligen ateljé i Peking för mongolisk marknad.

Kubera vördas som rikedomsgud med namnet rnam thos sras men också som en av de fyra Lokapâla, tib. jig rten skyong - väderstreckens beskyddare. Som sådan beskyddar han under namnet Vaishravana den nordliga himmelsriktningen, där han härskar över alla yaksa-demoner. Hans boning är berget gangs chen mdsod lnga, ¿Den stora glaciären med de fem skatterna¿ i Sikkim, där han under namnet Vaishravana med den röda lansen, tib. rnam thos sras mdung dmar chan, vakar över de ¿fem skatterna¿: guld, silver, ädelstenar, säd och heliga böcker. Han räknas dessutom som en av de åtta skräckinjagande beskyddarna av religionen, de s.k. dharmapâla. Kubera avbildas också tillsammans med en grupp av åtta beridna gudomligheter, skr. ashvapati, tib. rta bdag brgyad.
Den här avbildade formen anses vara den mest populära. Som ¿Den store gyllene¿, skr. Mahâsuvarna Vaishravana eller Mahâpita Vaishravana, tib. rnam sras gser chen, sitter han på ett rytande lejon och håller i höger hand segerbaneret, en bild för buddhismens segerrika utbredande. Den juvelspyende mungon är en bild för önskan att fattigdom och elände för alla lidande skall få ett slut, samt en påminnelse om gudens seger över ormarna, vilka vakar över jordens alla rikedomar.

Ett resonemang om fiskprydnaden som Kubera bär vid bältet förs av G. Leonov i katalogen över utställningen Wisdom and compassion.

Lessing (1942: 44 ff, 139 ff) återger bl.a. en myt enligt vilken de fyra Lokapâla har sitt ursrung i nâgâ-demonerna och garuda-fåglarna, samt beskriver utförligt en offerceremoni i Yung-Ho-Kung ägnad Vaishravana som rikedomsgud.

Enligt Nebesky-Wojkowitz (1956:68) förbinds namnet Kubera främst med gudens funktion som rikedomsgud och inte som lokapâla.

Publicerad:
Olschak, B.C. 1962. Religion und Kunst im alten Tibet. Zürich: Verlag Ars Tibetana, s. 9.
Pal, P.1969. The art of Tibet.USA: Asia House Gallery, s.108 nr. 82.

Litteratur:
Olschak, B.C. 1962. s. 8.
Olschak, B.C. 1972. s.176, nr.263.
Lavizzari-Raeuber, A. 1989 (1984). s. 173.
Chandra, L. 1988 (1987), nr. 214.
Grünwedel, A. 1900. Mythologie du Buddhisme au Tibet et en Mongolie. Leipzig: F.A.Brockhaus, s.180 ff.
Bunce, F.W. 1995, An Encyclopedia of Buddhist Dietes, Demigods, Godlings, Saints and Demons. New Delhi: D.K. Printworld (P) Ltd., I s 279 f , 314
Lessing, F. D. 1942, Yung-Ho-Kung, An iconography of the Lamaist cathedral in Peking. Stockholm, I s 38, 41 ff, 139 ff
Rhie, M.M., Thurman, R.A.F., Wisdom and compassion, the sacred art of Tibet, Harry N. Abrams, Inc., Publishers, New York 1991, s 305
Nebesky-Wojkowitz, R. 1956. Oracles and demons of Tibet. The Hague : Mouton & Company, s 68 ff