Gegerfelt, Victor von

Victor von Gegerfelt, född 6 maj 1817 i Jönköping, död 13 mars 1915 i Torekov, Kristianstads län, stadsarkitekt i Göteborg (1872-1896) och lärare i byggnadskonst under 1860- och början av 1870-talen vid Chalmerska slöjdskolan och Slöjdföreningens skola i Göteborg. Som femtonåring tog Gegerfelt värvning i Göta artilleriregemente i Göteborg. Han blev sergeant, avlade styckjunkarexamen och senare officersexamen.

Åren 1839—1841 bedrev Gegerfelt studier vid Berlins konstakademi, för professorn vid Bauakademie Karl Friedrich Schinkel, och studerade därefter i ett och ett halvt år vid Konstakademien för bland andra arkitekten August Stüler.

Gegerfelt blev 1843 löjtnant vid Värmlands Fältjägareregemente. År 1845 avsked ur krigstjänsten. 1848 fick han burskap som murarmästare och byggmästare i Göteborg. 1848 blev han medlem av kommittén för Sahlgrenska sjukhusets nybyggnad. Omkring 1850 höll han på med tegeltillverkning och tog patent på tillverkning av ihåligt tegel.

Kostnaderna för det nya Sahlgrenska sjukhuset sköt i höjden, och skulden lades på Gegerfelt. Pressen blev stor. År 1854 reste han med familjen till Frankrike och återvände inte till Göteborg förrän fyra år senare. Det var förmodligen under de här åren som han byggde upp sin samling fotografier av några av fotokonstens mest kända pionjärer, bland annat Gustave Le Gray, Roger Fenton och bröderna Bisson.

År 1861—1864 var Gegerfelt ombudsman vid Göteborgs museum, och 1862-1876 sekreterare i Göteborgs konstförening. 1864 föreståndare för Göteborgs museiatelier. 1864-1876 var han intendent för konstavdelningen vid Göteborgs museum. 1865, lärare vid Göteborgs musei ritskola och tekniker vid Industri- och Konstlotteri. 1866-1877 lärare vid Slöjdföreningens skola. 1868 kamrer vid Industri- och Konstlotteriet, som nu övertagits av Hantverksföreningen. 1870-1876, lärare vid Chalmerska slöjdskolan. Den 12 juli 1872 — den 25 september 1896 stadsarkitekt i Göteborg.

Som stadsarkitekt i Göteborg kom Gegerfelt att rita många byggnader där man bland annat kan nämna dåvarande Allmänna Sahlgrenska sjukhuset 1855 (numera en del av Pedagogen), Chalmerska institutet, Storgatan 43 (1869), Göteborgs Hospital (1872) på Hisingen, Feskekôrka (1874), Arbetareföreningens hus vid Nya Allén (1874), Fröhuset i Trädgårdsföreningen (1875), Handelstidningens hus (1875), Sven Renströms Tekniska skola vid Vasagatan, Praktiska Hushållsskolan (1875), Barnbördshuset vid Vasagatan (1874), Ölhallen 7:an (1900), miniatyrslottet "Wilhelmsberg" (1860-talet) vid Danska vägen och den egna villan vid Arkitektgatan som han ritade till familjen och kom att kallas Gegerfeltska villan (1872).

Gegerfelt ritade även lasaretten i Kungälv, Uddevalla och Strömstad i början på 1860-talet.

Gegerfelt var en förespråkare av att använda sig av gammalnordisk ornamentik i kombination med för sin tid funktionell och bitvis djärv form. Det finns flera indikationer på att det kan ha varit han som ritade det första landshövdingehuset på initiativ av snickaren Johannes Nilsson men ritningarna är inte signerade. (Wikipedia, 2010-06-28)