Runsten vid Gredby år 1958

Sö 109 (Södermanlands runinskrifter 109)

Inskrift: "Ormar och Vifrid och Holmfrid och Kal och Tolv och Skrime, dessa äkta makar ock syskon, läto resa stenen efter Tolv."

"Genom sommarens arbete ha på få undantag när samtliga ristningar på sörmländska fastlandet rengjorts och uppmålats i den mån de icke tidigare varit i tillfresställande skick. I samarbete med Riksantikvarieämbetet har ett tiotal ristningar rests eller lagats. I arbetet ha förutom landsantikvarien deltagit amanuens Jan Lindberg och, tidvis, studerandena Wolfgang Junge och Staffan Schnell. Några hembygdsföreningar, framför allt i Vagnhärad och Stallarholmen, ha bistått med stenarnas rengöring" /Ur Södermanlands hembygdsförbunds årsberättelse 1958

"Liksom tidigare ha landskommuner givit anslag till museets verksamhet, och härigenom har fältarbete kunnat bedrivas på landsbygden. Landsantikvarien har sålunda med biträde av amanuens Jan Lindberg målat upp praktiskt taget samtliga runstenar på sörmländska fastlandet" /Ur Södermanlands länsmuseums årsberättelse 1958

"Biskop Eskils förkunnelse kan vi emellertid inte endast avläsa i kyrkobyggandet utan också på de talrika runstenar, som just under hans tid ristades av nykristnat folk och ställdes som minnesstenar vid vägarna [...]. Helt ensamma om detta slags minnesstenar fick emellertid inte de nykristnande vara. Öven hedningarna lät rista, och på deras stenar finns guden Tors hammartecken på samma plats, där korset står på de kristnas stenar. Den hedniska reaktionen gjorde sig således märkbar till och med i runmonumenten, och själv föll biskopen offer för den på blotplatsen vid Södermanlands allting i Strängnäs" /Ur Sörmlandsbygden 1959 sidan 23-24

"I en skrift från 1686 berättas att 'Uthi Kloster Sochen och Gredby gata är liggiandes en stoor Steen häll, der uppå haar och förr synes Runske bookstäfwer, men nu är han der lagder till en broosten.' År 1864 togs den upp från brokistans botten och restes på sin nuvarande plats." /Ur Runstenar i Södermanland (1984), sidan 83.

Bild publicerad i Sörmlandsbygden 1959 sidan 23