Runstenar vid Överselö kyrka år 1968

Södermanlands runinskrifter 206 (Sö 206)
Södermanlands runinskrifter 208 (Sö 208)

"208, 206 Kyrkan. (De bildar tillsammans ett monument.) Gudlög och Hjälmlög ... de reste ... [-b]ärn och efter Torsten, en god bonde, som bodde i Fröslunda, Full[uges] arvinge, ... som är Ännebrants systerson. Här skall stånda stenarna dessa, av runor röda reste dem Gudlög efter sina söner, och Hjälmög efter sina bröder. [...]

... ett studium av de svenska runinskrifterna visar, att de har kommit till under tiden c : a 1025-1075. Någon närmare datering av de enskilda inskrifterna i vår kommun står inte till buds. Vidare skall fastslås, att de allra flesta inskrifterna är minnesstenar vid vägen eller vid en samlingsplats och icke gravstenar på bygravfält eller kyrkogård. I flera fall har man valt ett jordfast block för att få skrivplats för runorna. [...]

"Här skall stånda runor röda...". Uppgiften har ofta citerats som ett bevis för, att våra runinskrifter ursprungligen varit målade med rött, så som de nu står målade genom modern fornvård. [...]

Slutligen får vi inte glömma, att seden att rista minnesmärken med runinskrifter var en kristen sed, som framför all slagit rot i mälardalen. Sörmland har sålunda 400 kända ristningar" / Ur Stallarholmens kommun (1969), sidan 22-23, 24-25

-------------------------------------------

"Det är heller inte helt ovanligt att det nära kyrkan, eller inmurad i den, finns runstenar från vikingatid. Runstenarnas ursprungliga sammanhang är inte klart, kanske byggdes kyrkan på en plats med stark kontinuitet, eller så bars stenarna hit som lämpligt byggnadsmaterial eller för att införlivas i den kristna gemenskapen. Runstenen kan inte riktigt jämföras med dagens gravstenar, för även om den ofta restes till minne av någon har den inte en direkt koppling till graven" / Ur Hugget i sten (2009), sidan 129

-------------------------------------------

Litteraturtips:
Runstenar i Södermanland (1984) sidan 96
Stallarholmens hembygdsförenings årsskrift 2002 sidan 7