Runsten, Gökstenen

Södermanlands runinskrifter 327 (Sö 327) daterad till omkring 1010–1050 e. Kr.

---------------------

"Ristningen finns på ett stenblock längsbort i en stenig hege, som ligger på östra sidan om vägen vid Näsbyholm. Det är avtagsvägen mot Vansö från E3. Det fantasifulla bilderna har inget med texten att göra. De illustrerar samma berättelse som sten Sö 101, Sigurdristningen. Troligen är ristningen gjord av samme runkonstnär som gjort sten Sö 324. Lägg märke till att han skriver 'reste denna sten', trotts att det är frågan om ett stenblock. (Se vidare sidan 35.) Texten är svårtolkad och det är ovisst om den har någon språklig mening. Följande tolkningar har dock föreslagits.

Roar, Gumes son, reste denna sten efter Audar Slodes fader och efter sin fader. Guld han i Semgallernas land skiftade.

Isaio reste sten, ensam, denna efter Thuar, fader Slodes, och Brand, sin fader... (runor ristade) Iurar i Kaum" / Ur Runstenar i Södermanland, sidan 91

---------------------

"Att bevara minnet av någon kär anförvant har säkerligen varit syftet med så gott som alla runstenar som restes under vikingatiden. Det finns dock en grupp av stenar där detta inte kan ha varit den primära avsikten, eftersom de inte verkar ha något språkligt budskap att förmedla. Bara i Södermanland finns ett tiotal sådana stenar. De uppträder ofta vid bebyggelser där det även finns runstenar av traditionell typ, och många gånger kan man se att de i sin ornamentik verkar imitera andra runstenar i grannskapet. Det kanske märkligaste exemplet på en sådan runristning finns på den så kallade Gökstenen vid Näsbyholm i Härad utanför Strängnäs. Stenen utgörs av ett stort flyttblock som mäter två och en halv meter i höjd, och som ligger på ett litet gravfält. Ristningen avbildar scener ur den bekanta Sigurdssagan, men själva inskriften verkar inte ha något att berätta.[...] Bildprogrammet på Gökstenen är detsamma som på den bekanta Sigurdsristningen på Ramsundsberget utanför Eskilstuna, och det är tydligt att Gökstenens ristare har försökt att efterlikna denna ristning" / Ur Hugget i sten (2009), sidan 53