Runsten vid Skåäng år 1957

Södermanlands runinskrifter 32 (Sö 32) daterad till omkring 375–570 e. Kr

Inskrift: "Skamhals och Olauf de läto göra märken dessa efter Sven, fader sin. Gud hjälpe själen hans"

-----------------------

"Stenen står 15 meter väster om vägen Vagnhärad - Vårdinge, alldeles vid avtagsvägen mot Lundby. Runorna i mitten är av urnordisk typ från 500-talet, jämför sten Sö 24, medan runorna i slingan är från 1000-talet. Syskonen tog alltså en, redan då, gammal runsten för att göra en ny ristning. Olauf är här ett kvinnonamn" / Ur Runstenar i Södermanland. Vägvisare till runristningar i Södermanlands län (1984)

--------------------

"Det är inte alltid lätt att skilja på en orm och en drake i den medeltida bildvärlden. Drakarna liknar ofta reptilerna och har ibland långa svansar. I några fall har de försetts med ben och vingar, vilket gör tolkningen lättare. Draken förekommer som symbol i många kulturer och har tillskrivits både goda och onda egenskaper. I Norden har den oftast förknippats med ondskan. Emellertid har det framkommit alternativa tolkningar som mer handlar om drakens kraft än att den just skulle vara ond.

Bland religiösa symboler återkommer ofta geometriska figurer. En av de viktigaste är cirkeln, som även spelat en betydande roll inom äldre filosofiska teorier där den stått för det gudomliga och eviga. En orm eller en drake kan lätt formas till en cirkel eller en åtta, en evig slinga som inte var ett helt ovanligt motiv under medeltiden. Kanske var det just evigheten som förbands med dessa slingrande drakar" / Ur Hugget i sten (2009), sidan 21