Svärd

Svärdet hittades i Möckelsnäs omkring 1694. Framlidne Landshövdingen och Friherren Falkengréen skänkte det till Daniel Gude de Gedda, och nämnde att de saknade delarna, knappen och en stump av handtagstången, skulle kunna återfinnas vid Möckelsnäs, men detta har inte kunna bekräftas.

1787 blev Olof Wallquist, tidigare en av Gustaf III:s närmaste rådgivare, biskop i Växjö stift. Vid sidan om sitt utövande av sitt höga ämbete ägnade han mycket tid och omsorg åt Växjö gymnasi bibliotek, som under hans tid utökades kraftigt, ett bibliotek som för övrigt var inrymt i tornet på Växjö domkyrka.
1792 mottog biskop Wallquist en myntsamling, då donerad av en anonym givare. Sommaren 1794 mottog han ytterligare en gåva, detta under en visitationsresa till Pjätteryds församling då han bl.a. besökte "Hof- quarermästaren Daniel Gude De Gedda", ägare till Öjhults säteri. Härvid överlämnade värden en gåva till biskopen bestående av, dels ännu en myntsamling, och dels "Många antiquiteter samt coraller, petrificater m.m.". Såväl myntsamlingarna, som "Antiquiteterna" tillfördes Växjö gymnasium och blev, i likhet med dess bibliotek, inrymda i domkyrkan. Därmed hade också Växjö konstkammare grundats.
Den av Gedda skänkta föremålssamlingen hade en minst sagt brokig karaktär. En del därav härstammade från Bengalen, förmedlad till Sverige av Geddas svärdotter. En annan del utgjordes av fornfynd från Öjhults ägor, ännue en annan del hade skånskt ursprung.
Även om Biskop Wallquists främsta intresse var biblioteket, utökade han i viss mån "Antiquitet"-samlingen och kompletterade den dessutom med en mineralsamling.
Vid Wallquists död omfattade "Antiquitets"-samlingen, eller Konstkammaren, ett drygt 100-tal föremål, vilka 1867 flyttades till gymnasiebyggnaden bredvid domkyrkan, då ett "Småländskt museum" inrättades i västra rummet på nedre botten. Föremålen försågs med inventarienummer föregångna med bokstaven "L", en förkortning av ordet Läroverk. I och med att den Wallquistska samlingen tilldelades numren L 1-L 102, kan det också betecknas som den första byggstenen i Smålands museums samlingar.
När det "Småländska museet" 1890 fick en egen byggnad, d.v.s. den äldsta delen av den nuvarande byggnaden av dagens Smålands museum, så övergick man till att märka insamlade föremål med bokstaven "M" som i Museum, men den s.k. L-serien har fått förbli oförändrad.