reklammärke

Svart och ljusgrönt tryck på vitt papper. Struts och text: Ahnfelts Plymer Stockholm - Smålandsg. 30. Företaget, som var de första i sitt slag, grundades 1879 av Hilda Ahnfelt (1844-1927). Plymer och fjädrar användes till kvinnors hattar, till skådespelare och till officerare. Vita vingpennor från strutshannar ansågs mycket exklusivt. Man använde även fjädrar från andra fåglar, som häger, maraboustork, påfågel, anka, tupp, kalkon, tjäder med flera. Hilda hade förbindelser med Egypten och Kapstaden i Sydafrika där stora strutsfarmar fanns samt andra exotiska fåglar. Plymhantverket omfattar många moment. Man ska kunna dra ut fett, tvätta, bleka, färga och torka materialet. Det innebär även att beskära, hyvla ner och strippa, eller skala av, fjädrarnas nerver. Plymer byggs upp till "pleureuser" genom att förlänga fanet och handknyta ytterligare fan längst ner. Därtill kommer bindnings- och sömnadsarbeten samt montering. Krusning sker för hand med kniv. Hilda lärde sig hantverket själv genom att experimentera hemma i sitt kök.
Hilda Ahnfelt fick första pris för sin yrkesskicklighet vid utställningar i Malmö 1881, i Köpenhamn 1888, i Stockholm 1897 och i Landskrona 1913. Företaget ställde även ut på Baltiska utställningen i Malmö 1914. Kunder uppgavs vara "Konungahuset, Statsrådets medlemmar, Diplomatiska kåren, Armén och Kungliga Teatrarna" liksom "våra förnämsta damskräddare och modehus". Bruket av plymer och fjädrar avtog så småningom. Första världskriget och ökat krav på djurskydd gjorde också att stora hattar med plymer blev omoderna. Hilda Ahnfelt slapp uppleva hur hennes plymfabrik gick i konkurs 1928. Hon avled 1927 i Stockholm. Företaget och delar av Hildas verktyg lever dock kvar än idag genom Nordens enda plymmakare Tim Mårtensson, Stockholm.