skolplansch, plansch, Akustik

Akustik.
Svenska Skolmaterielförlaget Gunnar Saietz, A.-B.

Text på baksidan:
12. Akustik
Ljud, elastiska longitudiella svängningar, som från ljudkällan till örat fortskrida i medier.
Ljudets hastighet i luft vid 15º C. är 340 meter per sek.
Bild 1. Klockspel, vars vågor fortplantas åt alla håll och träffar ett öra.
Bild 2. Stämgaffelns svängningar fortplantas genom skivan och riktas genom röret, varför de gå mycket långt, utan att nämnvärt försvagas. Ett exempel härpå är talröret.
Bild 3 visar ljudvågornas fortplantning från stämgaffeln genom en skål med vatten till en resonansbotten, vars en ändå är öppen och vars längd är 1/4 av grundtonens våglängd hos stämgaffeln. Resonansbotten bringar i svängning, så att även luften i lådan råkar i svängningar, varigenom tonen förstärkes.
Bild 4. Det mänskliga örat i genomskärning. Ljudet inkommer i ytterörat (a), går genom hörselgången (b) tilltrumhinnan (c), fortplantas från denna över hörselbenen — hammaren (d), städet (e) och stigbygeln (f) — till den av vätska fyllda benlabyrinten — som består av förgården (k), båggången (l) och bensnäckan (m) — varigenom det cortiska organet (n), (det egentliga hörselorganet) och hörselnerven påverkas.
Bild 5. Visar en elektrisk högtalare, placerad under en glaskupa, varur luften pumpats. Ljudvibrationen, som uppväckas i lufttomt rum, kunna ej fortplanta sig därigenom.
Bild 6. 4 olika stämgafflar på var sin resonansbotten. Om nu en femte stämgaffel anslås, så bringar den av de 4 stämgafflarna i svängning, som evtl. har samma svängningstal. Resonans!
Bild 7 visar ljudets reflexion mellan två lämpliga sfäriska speglar, "viskvalv", i vars brännpunkar en elektrisk hörlur och en vanlig lur placerats. Ljudet från den elektriska hörluren återkastas av den högra spegeln till den vänstra och ljudet uppfångas av den vänstra luren.
Bild 8 visar en enkel anordning för upptecknande av en stämgaffels svängningar i form av en kurva på ett sotat glas.
Bild 9. En bättre anordning för registrering av en stämgaffels svängningar, en s. k. oscillograf. Från en ljuskälla bryts ljuset genom en samlingslins med stor brännvidd, genom en smal springa i en skärm mot en på stämgaffelns ben fäst spegel. Härifrån kastas strålen dels genom ett prisma mot en roterande spegel, som, när den vrides, avbildar stämgaffelns svängningar i form av en rörlig kurva på en transparent glasskiva, dels genom en plankonvex lins mot en roterande vals, klädd med ljuskänsligt papper, på vilket kurvan upptecknad och efter vilket man kan beräkna antalet svängningar, som stämgaffeln gör pr sek.
Bild 10. Quinckes rörsystem för interferens försök. Ljudet från en stämgaffel inkommer vid (A), förgrenar sig i båda rörskänklarna och är i samma rörelsefas. Om nu den ena rörslingans längd minskas eller ökas genom förskjutning av den lösa rörkroken, så mycket som motsvarar en halv våglängd, så bliva vågorna försvagade vid utträdet (B).